Filip Hammar och Fredrik Wikingsson - Två nötcreme och en moviebox

Baksidetext: Den 1 juli 1993 går ett land (Sverige) och en generation (70-talisterna) in i vuxendomen. Filip Hammar (1975) och Fredrik Wikingsson (1973) berättar om vägen dit, i en ringlande backspegelsfärd genon 80-talets ouppkopplade Sverige. Anslagstavlan! Stencilerna! Razzel! "Rör inte min kompis"-knapparna! Lacoste-hysterin! OÄ! Morsorna med spänningshuvudvärk! Den latent kåta stämningen på föräldramötena!
Du förstår: Berättelsen om den sista generationen som åkte på språkresa med resecheckar från Thomas Cook.

Jag tycker: Alltså, jag har läst boken ett oräkneligt antal gånger och jag skrattar fortfarande högt. Det är hög igenkänningsfaktor och nostalig. Dock är jag nästan, nästan lite för ung, men en del känner jag väl igen. Enda negativa är väl att den är skriven av två killar med allt vad det innebär i vinkling, men det får gå. Så, det är ju måndag, då behöver vi lite glädje.