Egentligen är jag hur trött som helst, men jag får ingen ro att sova. Det liksom drar och sliter i hela kroppen. Jag vill göra saker. Gå ut på en promenad osv. Men det går inte. Jag kände det precis likadant förra åtet också. Det där med promenerandet tog jag ifatt ganska bra sen. Jag var ute och gick några timmar de flesta dagar. Inte om det var skitväder, så motiverad är jag inte. Men annars. Det var så skönt. Lovisa sov gott, jag blev både pigg och uttröttad samtidigt och det bästa av allt - tiden gick lite snabbare.
Men nu är det inte länge kvar och så vidare det inte blir några konstiga komplikationer eller så bör det inte var något som hindrar från att komma igång igen. Den här gången tänkte jag dock undvika att flytta två veckor efter förlossningen. Jag antar att det inte är särskilt rekommenderat att göra så. Nu gick allting bra och måste man så måste man, men det får vara den här gången.