Nu kommer en allt-i-ett-uppdatering. Håll i hatten för nu jäklar.

Måndag: Efter ungefär tre timmars värdelös sömn steg jag upp för att duscha, äta frukost, packa och hoppas att Nina var vaken som utlovat. Halv 5 gick vi ut på parkeringen och startade bilen. Allt gick som smort, hur bra som helst. Tills vi var ungefär en mil från Göteborg. Då fick vi motorstopp, på motorvägen i rusningstrafiken. Man kan ju ha roligare. Vad gör man när man har ett plan att passa? Ringer bärgningsbilen. Här nånstans börjar det barka riktigt åt helvete. Snubben var ju det mest disträa jag träffat på. Trots min fenomenala förklaring om var vi var så lyckades han köra åt helvete fel två gånger och skylla på att jag sagt fel ställe till honom. Jojo.. Slutligen kom det vresiga fanskapet. Vi bad honom köra till en parkering där vi kunde ha bilen stående under veckan. Han verkade fullkomligt med på noterna..tills han stannade utanför en verkstad och började lasta av bilen. Vi fick förklara för verstadssnubben att vi inte alls skulle ha någonting lagat. Suck. Sen kom det riktigt roliga. Det var typ snordyrt med bärgning och gubbfan vägrade skriva en faktura. Han tyckte att vi skulle ta ut kontanter, jo tjena.. hur mycket sånt har man två dagar innan löning. Efter mycket tjat samt ett hot från hans sida att "hans chef dödar honom om jag inte betalar" så fick vi vår faktura, ringde en taxi och lyckades checka in i sista sekunden. Nu kände vi att vi kunde slappna av så vi slog på stort med en fika. När vi fikat klart har flygbolaget utan förvarning skojat till det och bestämt sig för att åka 25 min innan utsatt tid. Nu blev det sinnessjukt stressigt och alla var arga på oss. Det är sånt som inte händer..
Vi kom till London till slut. Efter alla eskapader orkade vi inte göra så mycket mer än ta oss till hotellrummet. Värt att notera är att strax innan bilen fick motorstopp kom vi pöå att vi glömt ta med nappflaska. Så det blev väldigt sen frukost för Lovisa. Som tur var klagade hon inte ett dugg utan var en liten solstråle hela dagen. På kvällen kollade vi bara upp hur det såg ut i området runt hotellet. Vi var inte hågade till att göra mer. Vi insåg också det negativa med London, det fanns knappt hissar eller rulltrappor någonstans så det var väldigt mycket kånkande av barnvagn på många tunnelbanestationer.
Vi hittade också en mycket bra restaurang ;).


Tisdag: Fattiga som vi var ägnade vi oss åt gratisnöjen. Inte allt för långt från vårt hotell fanns ett par museer vi kunde slå ihjäl dagen med. Efter total förvirring och flera felvägar kom vi fråam till dagens första, Science museet. Trevligt, trevligt, men alldeles för mycket ouppfostrade snorungar. Till Silvios stora förtret var dessutom avdelningen om datorer under ombyggnad. Efter denna pärs åt vi lunch och sen tog vi oss an Natural History Museum, trevligt och betydligt färre ouppfostrade snorungar. Tröttna och nöjda gick vi tillbaka till hotellet och insåg att vi inte hade några pengar kvar. Natha gjorde en insats och försökte hjälpa oss, det gick sådär. Tillslut kollade jag mitt saldo, och ta mig tusan det fanns en liten slant kvar så vi fick en gourmetmiddag från BK.
Under dagen hittade vi även en mycket artig skylt.


Onsdag: Lönedag. Det firade vi med att gå på London Zoo. Det var kul det också, lite trist var dock att de flesta djuren tyckte det var roligare att sova än att underhålla oss. Lovisa fick också ett eget lejon som hon valde i en av souvenirshopparna. Efter detta tänkte vi hänga lite i turistkvarteren, tur Trafalgar Square, Lecisure (?) Squre, Picadilly Circus osv. Det var najs, vi åt kass mat och köpte en del böcker. Ja, och så gick vi ju åt helvete fel också, vi två har ju jordens sämsta lokalsinne.


Torsdag: Vi började ambisiöst med att försöka vara kulturella så vi åkte till Towern. Väl där insåg vi att det förmodligen var en ganska dålig plan att hasa runt med barnvagn, det blir nog inte så mycket sett. Så vi tog några typiska turistbilder och drog till Oxford Street istället. Alltså, fan att vi inte hade med pengar.. det var rea överallt. Suck. Men vi hittae världens bästa affär, Primarket. Vi shoppade loss för 400 kr, för det fick vi 1 kavaj, en klänning, 3 toppar, 2 tröjor, 12 par strumpor och 2 trosor samt en liten tröja till Lovisa. Toppen. Slår Ullered med hästlängder.


Fredag: Hemfärdsdags. Det gick lite bättre, minst sagt. Ett tag iaf. Silvios föräldrar mötte upp oss på flygplatsen. Vi lokaliserade vår bil och lyckades starta den. Vi körde, sen körde vi lite vilse och tappade bort Silvios föräldrar. Det var det där med lokalsinne igen. Sen så åkte vi genom Tingstadstunneln, det gick bra.. i säkert 100 m efter den också. Sen dog bilen igen. I mittenfilen, i rusningstrafiken. Skoj del 2 alltså. Silvios föräldrar var long gone och lyckade sinte lokalisera oss, vi hade inget batteri på våra mobiler. För den sista lilla skvätten batteri ringde vi Polisen, de var måttligt intresserade av att rädda oss, men skickade ytterligare en bärgningsbil. Man tackar. Dock trevligare snubbe den här gången. Och billigare. Men summa sumarum blev vår resa dubbelt så dyr som den var från början pga två bärgningar. Nån som känner för att donera pengar till vår överlevnadsfond?

Lördag: Silvios pappa och bror åker till Göteborg för att fixa med bilen. De startar den och kör för att sedan få motorstopp. Den här gången bogserar de dock hem den. Full rulle hela dagen i övrigt. Vi var ju där, Silvios bror med dotter var där och Silvios syster med två barn var där. Fullt ös alltså, men väldigt trevligt.

Söndag: Bilen blir lagad, felet lokaliserades och åtgärdades tack vare nån gubbe som öppnade sitt lilla skrotlager en söndag för vår skull. Nu är vi på fast mark igen.
Och för er som fortfarande tvivlar, efter den här bilden kan ni ju inte ta fel på vem som är pappa åt Lovisa. Jag undrar snarare om jag är hennes mamma ;).