Kalmar

Jepp. Och håltimme till på köpet. När hade man det sist? Nåväl, tåget gick såklart inte i tid så det anlände till Kalmar lite senare än det skulle. Det gjorde egentligen ingenting eftersom det ändå var nästan två timmar kvar till uppropet.
Jag hade ju kollat upp adressen på eniro och trodde inte att jag skulle få några större problem att hitta. Jag missade att räkna med faktorn att jag är född utan lokalsinne och en karta är liten och verkligheten stor.
Efter att ha traskat runt lite gick jag till turistbyrån och kidnappade en karta. Efter det gick det bra att hitta och när jag först vimsade runt hade jag varit ungefär 100 m från där jag skulle vara. Så typiskt! Men det gör inte heller så mycket för jag har gått väldigt många steg idag. Jag har fortfarande ungefär 4400 kvar till mitt dagsmål, men det borde vara avklarat innan det är dags att säga godnatt.
Eftersom allt som kan krångla med min mail har gjort det missade jag det nya schemat. Det var visst lite omändringar i vad som händer, men tiderna var ungefär desamma. Tråkiga biten är att vara ledig 16-18, det hade ju varit skönare att köra på i ett rask så hade jag fått komma hem tidigare. Just nu väntar jag på att klockan ska bli 18 så det blir dags för första riktiga föreläsningen. Egentligen håller föreläsningen på till 21, men sista tåget hem går 21:06 så jag får väl helt enkelt smita lite tidigare eller hoppas på en lärare som är sugen på att komma hem ;).

Kalmar är så himla mysigt med en massa uteserveringar och gamla byggnader. Förmodligen trevligast på sommaren, men vädret är ju fint idag så det får väl klassas som sommar.

Idag var Victor hos läkaren x2 också, dels skulle han en vända till till ögonmottagningen för att kolla ögonbottnarna, som jag förstod det hade det gått bra. Sen var det dags för den vanliga rutinundersökningen och den gick också bra. Han är fortfarande slemmig i halsen, det har tom blivit lite värre senaste veckorna och han får lite hostattacker mellan varven, men som vanligt var det ingenting med det. Han är väl bara lite slemmig i halsen, stackaren för det sitter inte längre ner i luftvägarna eller lungorna.

Det märks att jag varit hemma med barnen läääänge, jag saknar dem redan. Lovisa han jag ju bara pussa lite på i morse och när jag kommer hem ikväll sover hon, likaså när jag går imorgon så jag kommer inte att träffa henne på riktigt innan torsdag :'(

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0