När jag lämnade Lovisa på dagis i morse visade det sig att det var fotografering som tod på schemat idag. Hur man lyckas organisera ihop en grupp knattar för att ta kort på dem är för mig en gåta, men det ska bli kul att se resultatet.
Sen var det dags för läkarbesök. Victor alltså. Egentligen var det först nästa vecka det var dags, men eftersom hans läkare skulle ha semester två veckor ville han ta det redan nu.
Det kanske var klokt. Vi fick nämligen ingen ordning på syremätningen. Var vi än mätte, och vilken mätare vi använde hoppade den inte ens upp till 80%. SKIT.
Så då blev det stora undersökningscirkusen som drog igång. Först ultraljud och sedan lungröntgen. Vi börjar kunna det här nu. Efter lite konsultation med Lund bestämdes det att Victor skulle få stanna på sjukhuset ett dygn för att se hur det stod till med hans syresättning.
Som det verkade är det inget problem med shunten, men däremot är det en förträgning mot ena lungan så det kommer inte tillräckligt med blod dit. Förhoppningsvis blir det ingen akutsituation, men det lär bli en resa till Lund inom ganska kort.
Jag skulle bli jätteglad om det inte sammanträffar med nästa vecka eftersom jag har skola då och det är jobbigt att missa laborationer och liknande, men SJÄLVKLART går ju Victor alltid i första hand.
Silvio ville hemskt gärna sova hemma. Det ville jag också. Men jag ville få lite pluggat också, titta igenom föreläsningarna och sådär så det blev jag som fick vinstlotten.
Tröttungen Lovisa ska ju snart sova så då får jag lugnt och ro för studierna utan karl och son som pockar på uppmärksamheten hela tiden.