Ännu en sån där dag

Vi har inte gjort något vettigt alls idag. Strömavbrottet som skulle vara hela förmiddagen varade bara en timma, skönt det. Annars har det mest varit att tampas med värmen.
Jo, jag fick mitt nya körkort också. Det är bra, nu kan jag köra bil igen :). När jag nu får någon bil.. förhoppningsvis denna veckan.
När jag tog körkort för sissådär tio år sedan tyckte jag att det var en alldeles hissnande tanke att jag skulle ha samma kort tills jag var tjugoåtta. I min värld var man URGAMMAL när man var tjugoåtta.
Nu känner jag mig inte så våldsamt gammal, men får en liten miniångest av att tänka på att jag är trettioåtta nästa gång. Då kommer jag ju vara gammal på riktigt ;).

Victor har en hemskt massa slem i halsen som han försöker hosta upp. Det går sådär halvbra. Han hostar och slemmet är kvar. Nåja, han tycks ju inte må dåligt i övrigt så det får väl gå över på naturlig väg hoppas vi.

Nu ska jag iväg till affären för tredje gången idag och inhandla det jag glömde de två föregående gångerna. Sen ska jag kanske spela lite WoW eller bara läsa bok. Vi får se, vi får se :).

Soft söndag

Idag har vi inte gjort mycket alls. När Victor ville ha mat i morse tyckte Silvio att det var för varmt för att somna om. Det resulterade i en alldeles underbar sovmorgon för min del. Tack darling!
Idag fick Victor prova lite puré för första gången, det var ingen större hit. Han smakade och smakade och smakade för att sedan knuffa ut det igen. Men, men. Det är väl inte fy skam för en första gång. Imorgon blir det till att prova igen.
På eftermiddagen hörde Chrille och Malin av sig och frågade om vi ville grilla med dem. Bajsar björnen i skogen? Klart vi ville grilla så vi har suttit ute på deras gård nu ett par timmar.
Tog även en titt i deras nyrenoverade lägenhet, vad fräscht och fint det blir. Nu längtar jag faktiskt lite till renoveringen, det var riktigt bra, man fick nästan känslan av att lägenheten var nybyggd.
Det tråkiga med renoveringen är ju att man vill inreda lite piffigt sen, men det får väl komma allt eftersom, pengar är ju lite av en bristvara.

De däringa bilderna

                  

Bilderna kommer imorgon istället

Jag blev upptagen med så mycket annat. Typ en raid. Längesen jag raidade nu, typ en månad så det var skoj.
Idag köpte vi en massa bollhavsbollar till Lovisa så hon kan utnyttja sin pool lite mer. Det var 100 bollar i en förpackning och täckte botten. Det var tydligen riktigt roligt. Lillskruttan skrattade massvis och slängde sig runt och slängde runt bollar. Så söt.
Nu är det dags att knyta sig för natten. Har inga större planer för morgondagen och det känns ganska skönt. Det har varit en busy vecka så den kanske kan avrundas i all stillhet :).

Åter till det normala

Det var har varit et par stillsamma dagar nu när Tella har varit här och hjälpt till lite med vardagsbestyren. Det har varit toppenskönt och givetvis har barnen slagit på sitt allra charmigaste solskenshumör vilket också har bidragit till den avslappnade stämningen. Victor har sovit jättebra på nätterna. Jag hoppas att det är en ny trend.
Barnen har ju varit lite febriga och gnälliga av det, men ändå lugnare än vanligt.
Tella, du är välkommen tillbaka redan imorgon ;).
I förmiddags skulle vi försöka oss på att ta fina kort på barnen. Det gick väl sissådär om man säger så. Visar lite bilder lite senare :). Jag får nog försöka igen en annan dag igen.

Enkel matematik

Om man har Aftonblades plustjänst kan man läsa om fem olika sätt att gå ner fem kilo. Om jag provar alla sätten borde jag väl gå ner tjugofem kilo?


Fredagskväll

förmiddagen tillbringades hemma i all stillsamhet. Inte mer, inte mindrë. Bortåt eftermiddagen begav vi oss ut. Vi skulle ju börja med att välja lite tapeter och golv till renoveringen. Tydligen har de tagit bort mycket av golvvalen för oss så det var urtråkiga golv att välja. Nåja, det är ju lätt löst med mattor. Som är så praktiskt i samband med småbarn. Nåja.
Det blev ganska bra med tapetvalen. Det var visserligen inte så mycket att välja på där heller, de hade plockat bort en av katalogerna.
I vardagsrummet behåller vi en liknande tapet som vi har nu, inte exakt samma, men ändå ganska lik. I vårt sovrum (det som nu är Lovisas rum) blev det samma tapet jag valde till mitt sovrum i förra lägenheten, en vit med mönster. Jag fick för mig att jag ville ha det lite ljust och luftigt.
Hallen får någon ljuslila vilsam variant, köket får en ljust grön färg (inga tapeter utan man får bara välja färg och färgerna är väl sådär roliga). I datorrummet blir det en grön tapet. Lagom neutralt och bra om det ev blir Victors rum sen.
Till Lovisas (barnens sovrum till en början om det funkar) rum blev det ett par supersöta tapeter, de är vitbeiga med guldstjärnor.
När vi gick hemifrån fick vi också se att strömmen ska brytas hela måndag förmiddag. Så trevligt. Inte. Vi frågade om det på hos hyresvärden och de visst inget alls om det, de hade inte fått den informationen. Så bra.

Ner på stan. Vi åt sushi som planerat på mosho moshi. Alltid lika gott.

Efter det gick vill till FK. Det skulle lämnas in lite intyg och Silvio hade ett par frågor. Jag orkar inte gå in mer på det, men jag blir bara mer och mer övertygad om hus fruktansvärt inkompetenta vissa kan vara som jobbar där.

Nåja, efter det gick vi och kikade lite på stan, åt glass och sen gick vi hem. Och här är vi. Kvällssoftning. Victor somnade till sist. Lovisa gallskriker och vill inte alls sova. Lillstumpan är övertrött och lite febrig. Men hon får hållas en stund till. Stackars liten, men mest övertrött och vi får väl hoppas att hon somnar snart.

Fotografering av barnen inträffade visst inte, men kanske kan lösas imorgon förmiddag. Jag tänkte att det kunde bli någon fin bild som vi kan förstora och skickar till far- och morföräldrar.

Dagens planer

Välja tapeter och golv.
Äta sushi.
Fota barnen.

NJUTA av livet :)

Full fräs

Gårkvällen var ganska lugn och sansad. Det blev lite pizza från Dannes och lite öl/vin/vatten på kvällen. Victor somnade på kvällen och vi kunde ännu en gång gå och lägga oss vettigt. Han höll sig sedan lugn hela natten, undantaget ett hungerskrik, men det är ju en piss i havet i jämförelse med hur nätterna brukar vara.

Idag var vi hemma och slappade på förmiddagen för att sedan ägna oss åt precis allting man kan ägna sig åt på eftermiddagen. Första anhalten var bvc med Victor. Det såg fint ut och han fick vaccination. Sen gick vi ner på stan och mötte upp Nina och åt lunch på Espresso. Gott.
Sen har man ju en sån där Lovisa och en sån måste springa av sig. Så det fick hon. En filt i gräset i Linnéparken och Lovisa var glad.
Nu är det nervarvning, Victor kvällsvilar, Lovisa har lagt sig allt är lugnt och trevligt.

Something amazing happened

Victor sov. Utan att skrika. Hela natten. Gnydde bara lite ibland.
Sen sak 2. Vi har städat. Det är inte skinande rent. Men det är rent.
Skönt.

Nu väntar dagens andra dusch och sen gå ner på stan, köpa ett par flaskor vin, fika medan vi väntar på Tellas tåg, förmodligen äta något med Tella och sen hem igen :).

Fixelifix

Eftersom Silvio fick en timmes sömn inatt så passade jag på att ta med mig Victor och fixa en massa ärenden medan Silvio fick sova några timmar och Lovisa var på dagis.
Eftersom det är tråkigt att springa runt själv till så vitt skilda områden så rekryterade jag Nina till min ärenderuna, hon nappade genast på ett motionspass.
Så, först ner till stan för att möta upp Nina och sen gå till optikern för att hämta glasögonen.
Efter det skulle jag till Vägverket för att ta kort på mig till mitt nya körkort. Jag och en fotoautomat. Man tog en serie med tre kort, jag körde igenom fyra sånna serier och undrade hur jag har lyckats få två barn ;).
Nåja, nu är det fixat.
På vägen därifrån gick jag förbi Baby& Kids. Jag hade funderat på en lite enklare vagn så att vi har två singelvagnar, det händer ju lite då och då att vi är på olika håll med barnen. Jag hittade vagnen jag sett ut, även till ett billigare pris så jag slog på eftersom det ändå var planerat.

Imorgon kommer Tella och stannar tills på lördag. Det ska bli väldigt trevligt. Lite hjälp med barnen ett par dagar och trevligt umgänge är ju aldrig fel :).

Nu ska jag hämta Lovisa på dagis, köpa mer koksaltsdroppar till Victor och sen röja lite här hemma. Typ låta diskmaskinen och tvättmaskinen jobba lite.

Så mycket tid, så lite gjort

Idag mår jag bra igen. Jihoo.. Eller ja, jag har inte feber och jag spyr inte. Men usch, min stackars mage verkar inte riktigt samarbetsvillig gällande att få mat i sig igen. Det gör massa ont i hela magsystemet, men det blir väl ordning på det också hoppas jag.
Idag tänkte vi än en gång ta itu med FK. Det gjorde vi inte. Det var lång kö. Vi får boka en tid med handläggaren istället.
Så vi fikade med HK en snabbis innan vi skulle ordna med tapet- och golvval. Men trots vår eminenta tidsplaering missade vi öpptettiden.
Nu ska jag ordna med middag.
Resten av familjen sover gott.

Fy vilken hemsk dag

Först vaknade Victor vid 4 i morse. Jag kände redan då att jag mådde illa, men trodde att det berodde på att det var tidigt och jag var hungrig.
Tji fick jag. När jag hade sovit ett tag till var det raka vägen till porslinsguden och ha några riktigt seriösa samtal. Som om inte det var nog fick jag feber också. Jag frös utav bara tusan, men var förmodligen stekhet.
Så hela dagen har legat som ett vrak och försökt sova och hålla mig borta från att kräkas mer.
Nu äntligen känns det lite bättre och jag försöker jaga bort huvudvärken med ett glas blåbärssoppa.
Usch. Det måste ha varit något jag ätit. Igår åt jag två saker som inte de andra åt, sushi och ett smörgåspålägg. Sushin tror jag inte att det är för den åt jag ganska tidigt på förmiddagen så då borde jag väl känt mig dålig under dagen?
Nåja. Hoppas att det är över nu.
Stackars Silvio har inte haft det lätt. Efter att han fått sova två timmar under natten fick han själv ta sig an två riktigt gnälliga och skrikiga barn hela dagen. De är ju lite förkylda, de små skitungarna.
Hoppas på att jag mår bra imorgon så jag kan gå ut själv med barnen ett par timmar och låta Silvio sova.

Snart sovdags

Lovisa har blivit förkyld. Igen. Stackars liten. Hon hostade massvis inatt och idag har hon snorat en massa. Förhoppningsvis blir det inte alltför mycket värre än så.
Imorgon var det ju tänkt att umgås med Hannah och Martin lite och det vill jag ju inte gärna missa.
Just nu sover Victor faktiskt gott, men ja, det är ju som sagt när han får vara med oss.
Vilken skillnad det kan vara.
När Lovisa var så liten så sov hon nästan hela dagarna och då kunde man göra massvis med andra saker. Nu blev det ju inte så massvis med andra saker eftersom jag mest ägnade mig åt att spy inälvorna ur mig vid den här tiden förra året. Men möjligheten fanns.
Det är lite frustrerande för vi är ändå två som är hemma på heltid och ändå går det inte att få något gjort. Helt otroligt.
Men, men.. det blir väl rätsida på det hela någon gång. Om inte annat om 20 år ;)

Att ha Victor i familjen

Det kan verkligen vara skillnad på barn och barn. Min enda erfarenhet av barn har varit Lovisa. Lovisa sysselsätter sig själv, går och pillar med sina saker, sover när hon är trött, äter när hon är hungrig och gnäller när hon har bajsat. Det finns nästan inget som är jobbigt med henne. Visst, hon kan också ha bra och dåliga dagar. Idag är en dålig för hon är förkyld igen så hon är lite extra trött och gosig.
Det är flera av er som är jättegulliga och erbjuder er att ta hand om Lovisa någon gång ibland så att vi ska få lite avlastning. Problemet är bara att det är inte Lovisa vi behöver bli av med för att få lite lugn och ro.
Jag har anat att det var så innan och det kändes verkligen av när vi var i Lund nu. De första dagarna var Victor på intensiven, där var han rejält nerdrogad och sov hela tiden, de har dessutom inget krav på att man måste vara där så vi gick dit ett par timmar då och då när vi orkade.
Fatta vad jag vilade de dagarna. Och sov. Helt otroligt. Jag kände mig nästan lite pigg ett ögonblick. Bortsett från all oro gällande Victor.
Nu är vi på hemmaplan igen. Och vi har en kille som behöver uppmärksamhet 24/7. Han sover i runda slängar 30-60 minuter i taget. Utom på natten. Då sover han ibland upp till fyra timmar.
Resten av tiden gnäller han. Han gnäller för vanliga saker som att han är hungrig, har blöt blöja, magknip, närhetsbehov. Men det är liksom inte en liten stund då och då utan då, när han äntligen sover sin lilla stund har han gnällt sig trött i ett par timmar.
Det är outhärdligt.
För alla.
Lägenheten ser ut som en soptipp. De stunder då Lovisa sover eller är på dagis är vi fortfarande så fruktansvärt slut så det finns ingen ork till att göra något annat. Skulle Victor mot all förmodan ändå somna till lite måste man vara i samma rum, precis i närheten och inte ägna sig åt något som han kan vakna av.
Det enda som ökat sen Victors födelse är vår speltid på WoW. För alla dessa timmar då man måste vyssja, vagga, mata, gunga kan man inte göra så vansinnigt mycket annat. WoW är kopatibelt att göra samtidigt.
Så varifrån min enorma trötthet kommer kanske inte är supersvårt att lista ut. Att jag sällan orkar göra något kan ju också ha sin förklaring. Innan det ens har blivit så lugnt så att man kan ta en dusch och klä på sig har ju helvetet hunnit bryta ut 17 gånger. Det tar liksom mer energi än vad det ger ibland att försöka sig på något.
Jag vill ju gäna umgås och sådär, men orkar inte alltid. Särskitl inte om det är oplanerat då han jag liksom ingenting att sikta in mig på.
Så avlastning för oss skulle ju vara att Victor får barnvakt. Men.. efter allt som har hänt har vi ju såklart lite problem med att lämna honom till vem som helst. Och ett ännu större problem är att ingen vill ta hand om honom efter allt som hänt. Ingen vill vara barnvakt och kanske vara den som råkar ut för att något händer med honom.
Så det är jobbigt. Skitjobbigt. För vi är två stycken som dygnet runt lägger all vår energi på Victor.


Dags att sova

Kvällen var trevlig. Nina kom förbi och vi gav oss på den där vinflaskan jag köpte i måndags och bara hade hunnit tjuva ett glas av. Det resulterade i att jag kände mig lite berusad i typ en halvtimme sen blev jag bara trött. Så nu ska jag sova :).
Men det var trevligt, lite sommarfeeling att sitta på balkongen och dricka vin. Precis som jag vill ha det ;).

Ganska givande dag

Ösregn.

Så vi tog bussen till sjukhuset. Läkaren var nöjd med Victor så nytt besök blir först om två veckor. Vi ska byat blodförtunnande på honom nu så han inte behöver sånna gigantiska mängder. Han fick ju sin dos dubblerad nu efter operationen med förhoppningen att det inte blir blodpropp igen.
Sen träffade vi kuratorn också. Eftersom vi har ett hjärtbarn har vi ju fri tillgång till kurator och psykolog om der behövs. Vi fyllde i en ansökan till FK för att få något slags vårdnadsbidrag. Det kan man få om man har ett barn som kräver lite extra gällande kostnader och omvårdnad. Så går det igenom blir det ett litet välkommen tillskott.
Vi pratade också lite om det här med dagis. Att de kan informera personalen och eventuellt föräldrarna också då han är extra infektionskänslig. Det kan vara så att Lovisa behöver gå i en mindre barngrupp med extra koll så att hon inte utsätts lika mycket för smittorisker. De skulle även försöka ordna så att vi inte behöver betala avgift under de perioder hon inte alls kan gå på dagis pga smittorisken.
Det tycks finnas bra med möjligheter att få ordning på livet. Det är ju lite knepigare med det mesta. Och det är mer än ett heltidsjobb bara att ta hand om Victor. Det som gör att dammsugaren faktiskt får gå ett varv ibland och vi inte riskerar att dö av ett sopberg här beror ju på att vi båda är hemma. Det måste nämligen alltid vara en som tar hand om Victor.
Så.. ja vi får väl fortsätta ser över vad för hjälp man kan få och hur vi ska ha det.


Ännu en dag på stan

Idag med HK istället. Trevligt trevligt. Vi har fikat,ätit, shoppat och hängt.

Bäst, eller ska jag säga sämst var servicen på Åhléns. Gick till kassan för att betala, snubben försvinner spårlöst, kommer tillbaka för att börja plocka med något och sen springer iväg igen.
Går till en annan kassa, ser att folk faktiskt blir expiditerade där. Kryssar oss fram med barnvagnen. Tjejen i kassan smiter iväg och hånglar med sin pojkvän.
Tredje gången gillt får jag faktiskt betala. Så snällt.
Ja, det får väl gå under kategorin "Dagens gnällkärring".

Tidigt sänggående ikväll

Jag är megajättesuperdupertrött. Så det är väl lika bra att försöka sova. Jag har ju två huliganer (ok 3 med silvio) som gör sitt bästa för att paja min nattsömn. Lovisa har börjat vakna och vill ha extra mat, Victor skriker för att han är hungrig/har något i blöjan (den måste vara snustorr)/magknip/sällskapssjuk/uppmäksamhetskrävande/vill ligga i annan ställning.
Och Silvio snarkar. Vilket är intressant. För jag kan i pricip sova mig igenom vilket jäkla oväsen som helst.. men snarkningar gör mig klarvaken.

Trevlig eftermiddag.. och ja, jag är en barnrumpa ;)

Jo, några golv och taper blev aldrig valda för de hade inte öppet idag såd et får bli morgondagens bekymmer. Brevet till svärfar kom dock iväg.
Sen hämtade vi Lovisa på dagis och gick ner på stan för att träffa Natha och Thilda med lille Theo. Det blev en lång och trevlig fika på Askelyckan.
Sen var det sommar.. och då kommer det ju sånna där som ska spela nån slags indianmusik. Och det kan ju kanske vara trevligt, men de drar på ashög volym på något förinspelat trams så trots att vi satt en bra bit ifrån dem fick vi nästan skrika till varandra för att kunna prata och Victor blev väldigt ledsen.
Typiskt. Sen skulle jag leta efter en kortärmat kofta typ.. det gick inte så bra så letningen fortsätter imorgon. Silvio blev dock ett par hattar rikare. Gotta love H&M :D.

Sen bar det av hemåt. Väl inne i trapphuset har nåt jäkla kioskmongo låst fast sin cykel där vi brukar ha barnvagnen. Intelligent? Inte direkt.. det är ju knappast en nyhet att vi har vagnen stående där eftersom den är för stor för att baxa in i något förråd. Nåväl.. cykeln satt fast med sånt där långt lås så jag hivade iväg den lite extra oförsiktigt och släppte ur all luft ut framhjulet. Gud så barnsligt.. men allltså.. det finns plats i cykelförråden osv.. Det där var bara idiotiskt och jag var less och hade lågt blodsocker.
Men hämn är ju så roligt..

Det blir bara bättre och bättre

Äntligen är gardiner fixade i Lovisas rum.
Jag lyckades också leta fram registreringsbeviset till min nuvarande bil så jag kan skicka iväg det då jag inte ska äga den längre. Woho.
Nu ska jag nog göra mig iordnign lite.
Vi har nämligen en plan.
Kolla tapeter och golv ---> Hämta Lovisa på dagis ---> Träffa folk på stan

Jag är i fixartagen

2004 (året alltså) tappade jag bort min plånbok en stund, lite lagom efter att jag förlustanmält allt fick jag tillbaka den. Jag skickade då in handlihar för nytt körkort. Kortet var inte godkänt så jag fick nya handlingar. Tog nytt kort och postade allt en fredag efter tömning, åker bort över helgen, kommer tillbaka söndag och ser att postlådan är sprängd... Och folk tycker att Dalbo är ett hemskt område.. prova TC en vända.
Nåja.. sen har min tumme suttit fast stenhårt för det har inte gått att beställa nya handlingar på nätet. Men. Idag samlade jag mina krafter och ringde. Särskilt eftersom mitt körtkort nu har blivit ogiltigt rent datummässigt också.
Det var ganska enkelt, jag kunde fixa det snabbt genom att besöka vägvärket här i stan så fixar de foto och underskrift.

Tjihoo

Eftersom jag snart blir med bil igen kan det ju vara bra att få framföra den på ett lagligt sätt. Brukar bli billigast så.


Trots finfint väder

Det blir lite inomhuspyssel först. Hallen alltså. Alla former av skräp belamrar hallen. Massa glas, burkar, papper och sånt som ska ner till återvinningen. Det ska jag genast ta tag i.
Sen köpte jag äntligen krokar igår att hänga i hallen så de ska jag skruva upp också. Hatthyllan är ju smått överbelastad så jag köpte lite kråkar att hänga kläder på. Tyvärr fanns det bara 7 krokar kvar, men det ska nog gå att få till snyggt ändå.

Och sen tänkte jag få tummen ur och sy den där gardinen till Lovisas rum. Jag köpte tyg för typ ett år sen, men har ännu inte orkat sy. Snacka om lat, men hennes rum behöver verkligen bli lite mysigt.

Och sist, men inte minst måste vi v'älja tapeter och golv till lägenheten. Vi kommer ju att få behålla golvet i Lovisas rum och vardagsrummen i övrigt blir det nytt golv och sen blir det nya tapeter överallt. Så lite ändringar där också. Vill nog ha samma i vardagsrummet som vi har nu då det blev vilsamt och mysigt.

Gissa kvällens middag


OMG, Emma goes glasögonorm

Det var som jag befarade. Jag såg dålig. Inte jättedåligt, men dåligt som i att reglering kan vara lämpligt. Så så blir det. Och eftersom jag tycker ögon är läskiga och ingenting jag tänker peta i så blir det inte linser.
Sen var det erbjudande också, 2 för 1 så ett par av glasögonen får jag tonat glas på så att jag kan ha dem som solbrillor.
Livat värre.

Sen köpte vi en plastmatta till balkongen för att pimpa den lite. Balkongen är ju en ganska sorglig historia med massa mossa och flagnad färg.
Tänkte försöka ordna med lite växter också. Kom på att vi faktiskt har en blomsteraffär här där vi bor så de kanske har lite tips på barnvänliga växter. Lovisa får ju inte vara själv på balkongen, men hon är ju snabb som tusan så skulle hon börja gnaga på något så ska det ju vara giftfritt.

Sen utökade jag sommarfeelingen lite extra genom att gå på bolaget en måndag. En flaska vitt att smutta på. Väldigt efterlängtat sommarinslag. Två alkoholfria sommar har ju gett lite sug. Det är så himla gott med ett glas riktigt kallt, vitt vin på kvällskvisten.
Har kört stenhårt på en folköl då och då sista tiden, men ombyte förnöjer.

Bilder också ja

Jag är ju lite slö med att lägga upp bilder. Mest för att jag faktiskt är slö med att ta bilder. Men här kommer ett gäng från dagen.
Lovisa visar upp sig i sin nya klänning som hon fått av tant shoppa.
 

Och finaste bilderna. En kry Victor.
 

Det blev visst inte bättre idag

Energin var i botten efter att båda smågrisarna har varit ledsna inatt.
Lovisa klarade visst av tricket att knäppa upp bodyn och ta av sig blöjan. Tur det bara var kiss i blöjan.

Eftersom vädret var fint idag fick Lovisa leka i sin pool igen. Vilket genidrag att köpa den. Hon underhåller sig själv på en väldigt begränsad yta. Jag kunde sitta i solen och läsa.

Imorgon är det måndag igen. Lovisa får gå till dagis igen och jag ska till optikern. Kanske att lösningen på min enorma trötthet finns där. Annars finns det liksom inte så mycket alternativ kvar.

Jehopp

Ganska händelselös dag om man säger så. Full fart på ungarna. Mindre fart på mig. Jag får ha storartade planer imorgon istället.

Jävla snorunge

En sån råkade jag på i morse när jag skulle åka buss. Totalt nonchalant kille, ca 16-17 år. När jag skulle kliva på med barnvagnen satte han sig på sätet som är vid barnvagnsplatsen. Där stod även en del bagage varpå det var lite trångt att köra in vagnen, men verkligen inga problem om han haft vett att akta på sig. Efter att jag sagt till honom ungefär 3 gånger och sonika körde över hans fötter minst lika många gånger flyttade han ungefär 5 cm på fötterna vilket gjorde att jag precis kunde styra in vagnen utan att parkera den på hans fötter.
Att inte ens försöka underlätta eller ens titta upp eller svara på tilltal eller vafan som helst. Ungjävel. Just honom skulle jag vilja träffa på någon gång om jag sitter i position att anställa folk och han skulle komma på intervju.

Hemma igen

Det gick bra hos läkaren. Eventuellt skulle vi ju bli inskrivna på lasarettet här, men det behövdes inte, vi kände oss trygga med att ha Victor hemma.
Efter ingreppet som gjordes i torsdags kväll hittades ett fel på hans njurar. Det visste vi inte om då vi inte fått information om det. Men det såg ut som att de inte hade delat på sig ordentligt utan liksom låg i mitten. Detta ska kollas upp med noggrant, men det är inte något som är bråttom med just nu.
Sen skelar ju lillkillen lite. Han gjorde ju det innan också, men det har varit lite mer nu efter operationen så eventuellt ska han få träffa en ögonläakre för det.
Och till sist så har han lite dålig puls i ena benet, vilket också kan vara efter allt i torsdags då flödet minskade rejält i samband med allt som var instucket i honom.

Vi erbjöds också kontakt med psykolog/kurator så vi bestämde att om kuratorn kan så ska hon vara med på nästa träff. Det kan ju komma upp saker efter hand som behöver bearbetas.

Sen guligast av allt. När han åkte ambulansen ner till Lund vaknade han upp vid ett tillfälle och tittade väldigt vaken. Söterskan som var med snabbade sig då med att ta en bild på honom. När hon fick höra att vi skulle dit idag så hade hon tryckt ut bilden så att vi kunde få den.
Tack!

Efter turen på lasarettet slutade det regna så jag gick en snabbtur på stan. Jag bokade in en tid för synundersökning, tycker jag börjar se lite dåligt.

Kerstin, hjälp!!

Ja, vi läser ju samma sommarkurs.

Men jag kommer inte in i det där programmet där kursen är så att säga. Jag har inte fått några inloggningsuppgifter hemskickade som man skulle få och trodde då att jag kanske skulle kunan använda mina vanliga inloggningsuppgifter, men det fungerade inte.

Hur lyckades du?

Hemma

Så idag kom dagen. Vi fick åka hem. Utan mellanlandning på lasarettet. Visserligen ska vi dit klockan 10 imorgon, men det är ju ingen big deal i sammanhanget.
Tyvärr krånglade det lite med hemrsan. Vi skulle få färdtjänst hem och fick veta att vi skulle bli hämtade "på eftermiddagen". När ungefär hela eftermiddagen hade passerat och vi var trötta på sjukhuskorridoren fick vi veta att det "blivit strul" med vår beställning så de skulle komma tidigast klockan 18.
Så nu är vi hemma.

Jihoo..

Dags att gå till affären. Det som fanns att äta här var på väg att krypa iväg av sig självt.

Kanske borde sova egentligen

Det blev ju inte så mycket av det inatt. Victor slog på stort och sov ungefär 3 timmar totalt om man räknar gårdagen och sen natten. Han har fruktansvärt svårt att komma till ro.
Han har ju lite svårt att sova i vanliga fall också, men nu är det lite väl extremt. Tack vare snäll nattpersonal fick jag lite sömn natten som var.
Sen hade jag en liten dust med en sköterska i morse. Hon kan vara lite speciell har vi fått erfara. Hon började skälla på mig för att Victor inte var vägd på morgonen. Då sa jag att eftersom han sovit ungefär 3 timmar senaste dygnet tänker jag inte väcka honom för att det ska vägas på morgonen. Han får sova... Han hade då äntligen somnat.
Men hon gjorde sina undersökningar... och guess what... han vaknade. Hon undvek faktiskt att göra undersökningar sen om det var så att han sov. Hehe..
Nåja, hoppas pojkarna får lite söman i natt.
Nu ska jag krypa ner i sängen och läsa ett tag innan jag somnar.

Efterlängtad uppdatering?

Sorry att jag hållt er på halster så länge, men det var min natt på sjukhuset så jag har varit där sen igår morse. Nu är det dock tjejkalas här igen.
Victor gör enorma framsteg, vilken käpe han är. Helt otroligt.
Han har koll på läget igen, har ögonkontakt, gillar att titta på leksaker och avfyrar ett litet leende då och då. Idag slog han dessutom på stort och åt en flaska mat själv. Han har ju haft lite problem med att äta, men idag släppte den spärren vid ett tillfälle. Jag skulle tro att han får ha kvar sonden några dagar till, men det går helt klart åt rätt håll.
Ultraljudet idag såg fint ut, lungröntgen ska diskuteras imorgon och neurologen var nöjd så vi är snart på väg mot Växjö. Är de fullt nöjda med Victor imorgon får vi byta sjukhus. Underbart!
Neurologen sa att Victor eventuellt kan få epilepsi som en följd av sina skador han ådragit sig på hjärnan, dessutom får vi vara lite observanta så att han utvecklas som han ska, men förmodligen ska han inte fått några men.
Vilken underbar beskyddare han har, lillkillen. Fantastisk insats :D

Inte ens en vecka sen

Jag vill vrida tillbaka klockan och ha de här små ögonblicken kvar för alltid.

    

Tjejkväll

Idag har Victor fått flytta ner på avdelningen. Det är en milstolpe. Så jag och Silvio körde sten/sax/påse om vem som skulle ta första natten på sjukhuset. Jag "vann" :P så nu är det bara jag och Lovisa här.
Vi har ännu inte fått någon plan för hur det kommer att se ut närmsta tiden, men han mår ju förhållandevis bra. Han har inte behövt någon extra syrgas sen operationen utan har väldigt fina värden. Det känns positivt.
Mindre positivt är att han förmodligen ska undersökas av en barnneurolog för att se hur pass omfattande skador han fått. Det känns som ännu ett bottenlöst hål att falla ner i. Hur många finns det egentligen? Och framförallt, hur djupa är de?
Han börjar visserligen kika lite mer på saker, men oftast ligger han bara och stirrar tomt rakt ut i luften. Det är fruktansvärt att se. Jag hoppas att det bara beror på allt han varit med om och medicineringen. Annars är det mest crap, shit, fuck.
Maten fungerar väl sissådär också. Han får ingen ordning på hur han ska äta den själv utan det är bara sond som fungerar. Hans tidigare medicinering slog visserligen ut tungan lite, men nu har han ju bytt medicin. Kanske tar lite längre tid.
Usch.. det är lite för mycket nu alltså. Allt var ju så oväntat och hastigt. Inga förberedelser. Det är verkligen en helt annan sak med en planerad operation under friska förhållanden. Nu är det bara kaos. Och alla tanka.. om man gjort si, om man gjort så, om man gjort tillräckligt..

Jag är jätteglad för alla ni vänner som på ett eller annat sätt visar er omtanke. Det betyder oerhört mycket för oss alla.


Alla underbaringar

Det finns verkligen så många fina människor här. All personal är så go. Sen våra grannar här u huset. De har det ungefär 7000 ggr värre än oss, men ändå tänkr de på oss och peppar. Att de orkar ha den medänskligheten.
Men man blir lite personlighetsförändrad bara av att vara här och se allt "elände". Det finns ändå så mycket värme och glädje mitt i all.

Nu har jag äntligen fått mysa och gosa med Victor i famnen. Alldeles underbart. Vad jag har saknat honom. Det ät inte riktigt samma sak att bara klappa lite på ett sovande, nerdrogat paket i en säng.
Idag blev han av med dränaget och kisskatetern så det ser bra ut. De räknar med att han ska få komma ner på avdelningen imorgon.
Nu när han var lite piggare så sökte han själv kontakt, han fixerade blicken och kände igen oss. Han drog tom lite på mungiporna när Lovisa satte igång med sitt babblande.

Soffliggare

Ja, det är vi nog i dubbel bemärkelse. Det blir inget röstande för oss idag då vi inte riktigt tänkte på det i hasten. Sen var det måånga timmar på soffan igår innan Lovisa äntligen somnade inne på vårt rum.
Inatt skojade hon till det med att bajsa och kränga av sig det mesta av blöjan.

Victor ska bli av med dränaget idag. Skönt. Han kommer dock få stanna på intensiven till imorgon minst. Lilla pluttas. Han är ganska medtagen fortfarande, men visar ändå upp lite av sina skills. Han protesterar när han blir hungrig och har försökt sätta sig upp i sängen. Det känns ju ändå som lite sundhetstecken. Men han är fortfarande lite svår att få kontakt med och så. Han försökte fokuser igår på mig när han hörde mig prata och han försökte le lite mot Silvio idag.
Läkaren berättade att de har befarat hjärnskador eftersom har var väldigt illa däran när han kom till akuten i Växjö, men röntgen visar inte något sådant. Lite småskador är det och har släppt lite blodproppsmaterail, men det bör inte vara något som påverkar honom.
Jag hoppas.

Senaste nätterna har jag fått sova mer än vanligt, men är ändå helt slut. Det är väldigt påfrestande med allt kring Victor. Alla tusen tankar som snurrar.

Fröken ordningsam

Idag visade Lovisa upp en positiv sida på kvällskvisten. Hon sprang runt i rummet med duschskrapan och gjorde dammsugarljud. Strumporna hade hon redan slängt av sig.
Sen kom hon på att strumporna var i vägen när hon "städade" så hon plockade upp dem och la dem prydligt på sängen.
Är det verkligen säkert att hon inte är en bortbyting? :P

Idag firar vi respiratorfri dag

En och annan kanske firade nationaldagen istället.

Victor är nu tillräckligt pigg för att orka andas själv så nu har han sluppit respiratorn. Skönt. Han var vaken en liten stund nu på eftermiddagen. Underbart.
Nästa sak vi väntar på är att han ska slippa dränaget, men det kan nog dröja lite till, det samlas en del vätska.
Mycket mer än så har väl egentligen inte hänt med Victor idag, men det känns bra att se honom bli bättre och klara mer.

Lovisa har varit en liten knasfia idag och kände inte alls för sin dagliga lunchvila. Det blev en sömnstund på Silvio på sjukhuset sen istället.

Nu ska vi ordna med middag och kvällsmysa lite. Victor är fortfarande kvar på instensiven så vi vet ju att han är i goda händer och kan själva slappna av lite.

Allt gick bra

Vi fick precis ett telefonsamtal. Operationen hade gått bra. De hade satt in en storlek större shunt nu, så det kommer att fungera bättre nu tills det är dags för nästa operation (den som ska vara nu i sommar). Den gamla shunten hade varit helt igenkläggad så det var verkligen på håret.
Han får dock ligga kvar på bevakning på OP ett tag till tills det har ordnat sig med blödningarna. Eftersom han fått en rejäl dos blodförtunnande senaste dygnet så är det lite blödningar som kräver lite extra övervakning.
Nu kan vi andas ut och vila ut. Det är med glädje jag går till sjukhuset imorgon för att träffa Victor.

Orka rubrik

Det blev operation.

Under dagen fick Victor ett nytt anfall, shunten kläggade igen. Så väldigt akut blev det bestämt att han ska opereras och byta ut shunten mot en ny.
Kirurgen vi pratade med förklarade också hur allvarligt allting faktiskt är. Hade inte de omkringliggande kärlen klarat viss blodtransport hade ingen Victor funnits.
Det finns också en del svårigheter med operationen som nu görs.
Det enda vi kan göra är att vänta. Det skulle ta några timmar så vi får besked ikväll om hur det gått.


Ansluten

Så mycket slangar, sladdar, mätare hit och dit. Det var mer än han någonsin haft innan.
Läkarna ringde oss sent igår efter att de gjort vad de kunnat för stunden. Då han har diverse saker inkopplade i ljumsken kunde de inte hålla på för länge heller eftersom de då förlorar blodflödet till benet.
Sen dess har han under omständigheterna mått bra och sovit. Läget är stabilt.
Vi var och hälsade på honom nu på förmiddagen.
När ronden kom förbi så kunde de konstatera att shunten lät bättre nu. Men de ska göra nytt ultraljud på honom under dagen och fundera på när operation måste göras. Tack och lov slapp han det igår.
Vi är på rummet och försöker vila lite. Man blir sanslöst trött av allt det här och som det är nu finns det egentligen inte så mycket vi kan göra på sjukhuset heller mer än att titta på honom.

Lite mer att komma med

Precis när jag skrivit inlägget så ringde läkarna och gav lite mer besked.
Det som hade hänt var att shunten hade dragit ihop sig lite, det i kombination med lite proppbildning gjorde ju att det blev ganska omöjligt för lillskrutt med ett vettigt blodflöde.
Så nu har de lyckats utvidga shunten igen och han får en riktig hästkur med propplösande.
De kommer att hålla oss uppdaterade under natten. Vi tänkte försöka få vila lite, han kommer att ligga på intensiven och där har de ju dygnet runtvård på rummet så som anhörig har man givetvis fri besökstid, men man behöver inte vara där.
Efter den här dagen kan vi nog behöva sova lite också, bara för att orka.

Ska se om det går något tittbart på tv nu så kanske Lovisa kan ta och somna här på rummet. Hon behöver ju vara ensam för att somna :).

Inte så mycket nytt att förtälja

En taxiresa ner till Lund senare hoppas vi bara på det bästa. Vi har ännu inte träffat Victor sen vi kom hit då läkarna har haft fullt upp med honom.
Som vi förstod det så har det kläggat igen i shunten och bildats en propp. De försöker nu att lösa proppen genom att gå in med en sån där kateter som vid undersökningen för några veckor sen. Vi hoppas att det kommer att fungera så att han slipper en akut operation.

Lovisa är ett alldeles underbart litet solsken och det är underbart att ha henne med här. Hon hittar på så mycket hyss och är så glad.

Nu försöker vi få lite vila innan de ringer från intensiven och talar om att han anlänt där. (Vi fick plats på Ronald McDonald huset, det underlättar tillvaron).

Lund nästa

Idag fick man en aning om hur skört livet kan vara. Victor mådde inte alls bra när han kom in till akuten. Det var ett enormt pådrag inne på akutrummet och läget blev bättre. Det är inte bra, men stabilt nu när färden mot Lund påbörjades.
Älskade lilla bebisen.

Nu är vi bara hemma och packar ihop oss för att tillbringa en tid där.

Ambulans för Victor

Ambulansen har precis varit och hämtat Victor. Han fick något konstigt anfall nu på morgonen. Han gnydde lite och lugnade sig lite när han fick komma upp. Sen började han skrika jättemycket och blev alldeles blå. Trots att han lugnade ner sig sen så andades han jättetung och var okantaktbar.
Egentligen skulle han till sin läkare klockan 10, men Silvio tänkte springa ner med honom redan nu. Mär han ändå inte blev bättre så fick det bli ambulans istället.

Kort uppdatering. Nu ska jag och Lovisa ner dit också.

Onsdag va?

Jag börjar bli lite förvirrad angående veckodagarna, men hoppas att jag lyckades pricka rätt. Idag har vi inte gjort så mycket alls. Victor har sovit ganska mycket. Jag har skitont i vaden efter att jag fick kramp innat. Lovisa har kastat sig handlöst ut för soffan och därmed dragit igång tillhörande gråtkalas.
Förutom det ska jag vara lite experimetell och göra kokt torsk med äggsås till middag.
Att slänga till Lovisa en blodig stek kanske inte är helt lämpligt så jag försöker komma på bra saker som vi alla kan äta. Hon vill ju inte längre äta burkmat. Det är väl visserligen sunt, men sätter mina matlagningsskills på prov. Så länge hon får äta samma mat som oss och tillsammans med oss är hon nöjd och matglad.

Little later

Vi skippade den där dagisgrejen. Tiden drog iväg och vädret var allt annat än pålitligt. Men poolen var verkligen en succé :).

  

Lika svettigt idag

Puh, det är verkligen riktigt varmt nu. Det blev ju inte direkt bättre av att jag ägnat dagen åt att cykla runt på diverse håll och kanter. Först cyklade jag Lovisa till dagis, sen ner på stan och köpte en liten barnpool och till sist till Jyst för att köpa en pump när den tydligen inte gick att blåsa upp.
Tänkte sysselsätta Lovisa med någon trevlig sommaraktivitet sådär. Eller jag vill ha ett legitimt skäl att kunna hänga åp balkongen. Bilder på spektaklet kommer senare.
Ikväll är det någon slags familjegrej på dagis. Det är ponnyridning. Förmodligen det största skälet att gå dit, Lovisa måste lära sig så att jag får en vettig anlednign att själv köpa en ponny :P

Juni alltså

Och idag slog det mig att adventsstjärnan fortfarande hänger i vardagsrumsfönstret. Fint.

Stekhett. Vi städar. Jag svettas.


Upp, upp, upp

Det tycks vara Lovisas motto.
Ett par veckor har hon utan större problem kravlat upp i soffan där hon gräver fram fjärrkontrollen och lyckas sätta på riksdagsdebatt eller någon "tom" kanal.
Nåväl. Idag visade hon lite nys skills genom att klättra upp på köksstolar och soffbord. Hua.
Nu börjarn hon ju bli jobbg på riktigt :P.
För övrigt är hennes nya favoritställe balkongen. Där springer hon runt som en yr höna med en sopborste. Bra att hon städar ;).
Tänkte att det kanske går att få plats med en sån där pytteliten pool på balkongen så kan hon leka i den ibland. Och jag kan jobba på brännan ;).

RSS 2.0