Idag hade vi bestämt att ta igen den missade fikan med HK. Så framåt eftermiddagen gjorde vi oss klara och gick ner till stan. Där var smockat med folk. Det var tydligen någon stadsfest. Snacka om att jag lever i min egna lilla värld som totalt missat detta. Nåja, vi hitta slutligen lediga bort på Skåres.
Efter det yrade vi runt på stan en stund. Lovisa fick lite nya strumpor att slarva bort. Eller rättare sagt.. när jag väl hittar strupmor med halkpluttar på köper jag några par.
Efter det gick vi till Linnéparken för att rasta Lovisa. Vi la oss på en filt och gottade i solen. HK sprang efter Lovisa. Ypperligt bra upplägg skulle jag vilja säga.
På hemvägen unnande vi oss sushi från moshi moshi. Det var ett tag sedan nu så vi får väl snåläta i veckan :).

Helt perfekt dag kort och gott. Bara njutit av att vara ute.

Nu tänkte jag faktiskt ta och lägga mig tidigt. Det har blivit lite väl många sena kvällar sista tiden så jag har känt mig som en zombie när det är dags att gå upp runt 7 på morgonen.

Idag fick jag min något försenade 25-årspresent. Lite pengar. Det var inte så knepigt att bestämma vad jag ville lägga de pengarna på. Ett nytt grafikkort. Jihaaa :).
Natha mobbade mig lite igår och tyckte "att förr var ju dina intressen att dricka sprit och lyssna på hårdrock". Jag kontrade med att de intressena givetvis finns kvar, men att de inte är särskilt kopatibla med småbarn.
Så jag spelnördar mig istället.
Och det ger ingen baksmälla. Inte för mig som i all stillsamhet tar en folköl någon kväll då och då.

Under eftermiddagen var vi en sväng på stan. Lovisa fick ett par jeans och ett par lite längre jeansshorts. Sweet.

Nu är det kväll.. så Lovisa sover, Victor är kelsjuk och här sitter vi. Jag har precis beställt och betalat mitt grafikkort.

Nu väntar jag bara på att min nya mobil ska komma också. Mitt svindyra skitabonnemang hade ju äntligen gått ut så nu försöker jag trixa till det så att jag hamnar hos 3 istället. De har lite vettigare priser för en sån som mig. Så jag beställde C905 som jag suktat efter så länge.

Kollade på H&M och hittade faktiskt ett par vettiga jeans till ett väldigt vettigt pris. Hittade lite annat smått och gott också som skulle kunna passa lilla fröken.
Men jeansen skulle inte levereras förren mitten av juli.
Vafan.
Jag behöver ju dem nu.
Så det får bli en liten tur ner på stan i eftermiddag och kolla.

Det känns skönt att slippa sjukhuset för den här gången. Det är så tröttaamt och irriterande att vara där.
En annan sak som är tröttsam och irriterande - hitta byxor till Lovisa. Jag vet inte hur många affärer jag kollat i. Jag har inga större krav. Bara vanliga byxor. Men kollar man på tjejavdelningen är det rosa, volanger, blommor, puttenutt och struprörsjeans. Stuprörsjeans. Vi snackar om en liten unge med alldeles för mycket spring i benen. Hur bekvämt kan det vara med stuprörsjeans?
Tydligen tycker de flesta föräldrarna ungefär detsamma. Man får nämligen kolla på pojkavdelningen. Där finns spring i benenvänliga jeans. I typ två storlekar. Allt är så urplockat.
Så jag scannar av internet nu istället.

NU vet jag vad Victor lider av.. Luftvägsinfektion. Det står på pencillinflaskan.

Ja, det var väl typ bara det jag ville säga.

:)

Sånan torftiga uppdateringar jag gjort. Lite mer än så skulle jag väl kunna bjuda på.

Angående Victor. Han är förhoppningsvis på bättringsvägen. Vi har ju dragit ner rätt rejält på syrgasen och han håller en lite stabilare nivå rent allmänt.
Men igår höll jag på att bli tokig. Han är hela tiden uppkopplad mot en saturationsmätare (mäter syremättnad i blodet samt puls) och ja.. Folk på avdelningen har lite vårt att handkas med de där mätarna. Silvio har stångat sin panna mer eller mindre blodig för att få dem att begripa hur den funkar och vad som funkar bäst.
Så igår.. Den envisades med att visa på 60%. Victor däremot såg inte ut att ligga på 60%. Han hade jättfin färg och var rosig och sådär som han ska vara egentligen. Så jag bytte ut elektroderna man fäster på huden. Och vips.. 80%. Livet leker. Trots att jag påtalat bristen, och kunnat påvisa förbättringen efter byte av elektrodtyp så envisas de med att försöka med den gamla sorten som visade askasst resultat.
Och man får förklara 200 ggr varför de inte ska byta till den... sen är det skiftbyte. Och hela karusellen börjar om.

Och så var det maten.
I början fick han dropp eftersom han var ganska slö, men allt efterhand har han gått över till att äta ordentligt. Efter att ha inte sovit så bra senaste dagarna slog han på stort och sov ett sextimmarspass igår. Och då är det ett evinnerligtt tjat om maten och de vill nästan sätta dropp igen.
Jag vet inte hur många gånger vi förklarade att han i normala fall äter mest på kväll/natt/ tidig morgon och sällan särskilt mycket på dagitid.
Men det skulle ändå påpekas och oroas.
Och när dygnet hade gått?
Hade han ätit ordentligt..
Någon som var förvånad?
Personalen tydligen.

Och ja, del två gällande maten.
Precis innan han blev inlagd började vi ge honom nästa steg med ersättning, från Babysemp 1 till Babyplus 2. Det gick bra något dygn. Sen tog maten slut på avdelningen. Och köket hade heller inget..
Så han har fått Babysemp 1 nu några dagar. Inte för att det gör supermycket just nu, men sen i lördags borde de väl fått tag på rätt mat? Eller ska jag tipsa dem om att det ligger en affär på andra sidan järnvägen?
Nåväl..så får man förklara allt kring det varenda matning också.. och hur mycket han ska ha. Innan gjorde de miniportioner, nu får han jätteporioner. Kanske lika bra det.. han blir ju mätt nu.
De hade tänkt lite sådär på eget bevåg att de skulle ge honom Nan 2 istället eftersom det är likvärdigt.
Nan. Som han kräks nåt så in i bängen av.
Tror inte det.

Och till det sista matproblemet.
Man får inte gå in i köket själv och ordna något utan man ska ringa efter personalen. Så när Victor sovit gott, vaknar med ett gallskrik och är vrålhungrig får man vänta minst en kvart innan han faktiskt får någon mat.
Gah. Tack vet jag Lund på det området. Där ansvarar man själv för att ordna maten, de tillhandahåller bara.

Gudars så mycket klagomål det blev. Men det är enormt irriterande med allting som inte fungerar och alla som inte vill/kan/orkar/bryr sig.. whatever om vad man säger.

Men vi fick träffa en vettig läkare idag på ronden som hade något konkret att komma med. Inte för att han hade så mycket att komma med. Men han var den enda som kunde säga att det inte finns någon infektion utan att det förmodligen var något virus. Sedär ja. Skulle det vara så knepigt att komma på efter att alla olia prove roch udnersökningar inte visat något fel?

Positivt idag. Jag köpte böcker. Hade ett presentkort på Bokia från i julas och eftersom min läsnig varit allt utom aktiv senaste månaderna hade det hunnit komma en del efterlängtade böcker på pocket.
Så nu ska jag bara hitta den där tiden.

Igår var det tydligen livat värre här hemma. Eller i huset. Grannarna under oss har ju varit allt annat än lugna sen de flyttade in. Det är typ 7 pers eller nåt, en mamma och en massa barn. Eller nåt. Det är ett jävla liv dygnet runt. Långt in på nättrna är det väldigt högljutt med skrik, bråk, smäll i dörrar osv osv. Och resultatet blir allt som oftast en väckt Lovisa. Och det är inte kul.. I förrgår beklagade jag mig rätt rejält i guilchatten när Lovisa för tredje gången på en timme blivit väckt och stortjöt.
Igår när det var Silvios hemmanatt hade tydligen polisen kommit och hälsat på. Det fanns alltså någon annan som tröttnade. Ikväll har det varit hur tyst som helst. Från dem. Utanför däremot har det varit en massa jäkla kids (typ fjortisar) och gapat och haft sig hela kvällen. De tystnade dock runt 22-tiden. Kanske tur för dem för vid det laget var min stubin näst intill obefintlig.

Och så hittade jag inte räkningen till dagis när jag betalade räkningar.. undrar om jag ens fått den denna månaden. Så typiskt, men det ordnar sig nog. Får höra av mig och begära OCR-nummer.

Nu ska jag sova och hoppas på en positiv morgondag.

Det börjar dock gå åt rät håll. Victor börjar få lite ordning på sig och har dragit ner rejält på syrgasbehandlingen. Mer åt det hållet tack.

Annars är det bedrövligt tråkigt att vara på sjukhuset dagarna i ända. Idag var dock HK och Tova på besäk en sväng. Välkommet inslag helt klart.

Vi är fortfarande kvar på sjukhuset. Victor har fortfarande problem med syresättningen. Det är fortfarande inget fel på honom.

Insåg att förr ainlägget mest var stressat och förvirrat.

Det som hänt.. I samband med kateteriseringen kan det uppstå irritation i kärlen och kroppen så att syresättningen är dålig efter ingreppet. Det var förmodligen något sådant som hände redan när vi var i Lund då det tog ovanligt lång tid för Victor att repa sig.
Nu kan det vara så att den irritationen fortfarande ligger kvar och stör vilket gör honom extra känslig gällande syresättningen. Så nu när han är förkyld också så har det gått helt åt fanders med hans syresättning.

Under dagen har det gjorts alla möjliga och omöjliga undersökningar och prover på honom. Ultraljudet visade på fina flöden i och runt hjärtat så det ska inte vara något problem där. Men så har han ju infektion.

Resultatet av det är att han får glukosdropp, antibiotika och syrgas både i grimma och tratt. Så nu har han okej värden, om han är nöjd och inte gnäller eller så.

Sen ser han helt konstig ut. Hans kärl på händer och fötter var för sönderstuckna så han har fått kanylen i huvudet istället. Isch...Så han har en liten märklig nätmössa som ska hålla fast hela anordningen.

Stackars liten.

Nu ska jag försöka sova. Har ägnat en bra stund åt att tröst ledsen Lovisa. Jag vet inte vad det är med henne, men sen hon var förkyld så vaknar hon en gång per natt och är jätteledsen. Det enda som hjälper är massvis med gos, ännu mer gos och ibland lite mat. Vet inte varför hon blir sån. Mardrömmar? Eller nåt konstigt ljud som väcker henne?

Han får vara kvar åp sjukhuset. Efter en rad undersökningar hittas inget fel på honom mer än att han är förkyld och därmed har lite infektion. Syresättningen är inte helt i sin ordning så han får extra syrgas nu, samt dropp och antibiotika.
Det som kan vara orsaken är att kateteriseringen retade, han hade ju onormalt dålig återhämtning i Lund också.
Stackars liten.
Jag och Lovisa var dit en sväng nu på kvällen så att Silvio fick lite mat och en bok att underhålla sig med.

Jag hämtade hem Lovisa från dagis vid tvåtiden. Silvi och Victor har fortfarande inte kommit hem. Det känns väl inte så positivt..

Sjuk bebis.

Vi ska till sjukhuset en vända och kolla läget.
Han har feber, slem i halsen, hosta, snor, trist hudfärg och bubblar en massa saliv.

Vi (Ok, Silvio då) ringde vår kontaktsjuksköterska som vi alltid ska ringa om det är något, men hon hade ledigt idag så vi hänvisades til barnakuten istället.
De ville ta sig en titt på Victor. Vi ville nog också att de skulle ta sig en titt.

Så mycket mer omständigt saker kan vara med en hjärtsjuk lite pyssling. Om Lovisa blir förkyld, även ganska rejält förkyld och febrig låter man det gå över av sig självt.
Det funkar inte riktigt så med Victor. Han har ju redan taskig syresättning innan alla operationer är klara. När han då även blir sjuk får han dålig syresättning. Och det är ju inte helt hälsosamt i det långa loppet. Kroppen och alla viktiga organ behöver ju syre.

Så.. nu ska vi packa ihop oss.

Och såhär söt var Lovisa i sin cykelhjälm när hon och jag ritade lite.

Jag känner mig helt sjukt handikappad utan bil. Visserligen har jag mer eller mindre inte haft någon bil senaste året eftersom det ständigt har varit krångel.. MEN.. gosh, vad hopplöst det är utan. Det är en massa saker jag skulle behöva en bil till. Willys.. Ikea.. och sånt. Eller när man ska till sjukhuset.
Nu till Lund gick det förvånansvärt smidigt att ta tåget, men med mer packning hade inte det fungerat.

Nåväl. Imorgon ska jag ut på shoppingtur. Med min cykel. Cykelstol. Sen blir det ju cykelhjälm också. Och så ska jag försöka hitta ett vettigt headset att ha till min dator så jag kan terrorisera min guildmates. Förutom det tänkte jag köpa lite kritor och papper till min kära dotter. Hon har upptäckt det roliga med att rita. Hon fick rita lite med en tushpenna idag, det blev en skitsöt suddgrej.. ehh.. barnkladd kort och gott.
Skulle fortfarande behöva lite byxor till Lovisa, men det är inte urakut. Det känns svårt att hitta bra byxor. Nu när hon passerat babyavdelningen är det en hiskelig uppdelning. På tjejavdelningen är det snortajta lowcut jeans. Seriöst??! Så då får man kolla på pojkavdelningen som har lite mer praktiska typ baggyjeans, men där är det så förbenat utplockat i storlekarna så det ger ingen störra framgång. Det är tillochmed knepigt att hitta vettiga mjukisbrallor för det funkar ju annars också. Det känns inte helt genomtänkt med kjol/klänning på dagis där hon kanske ska ha regnbyxor, overall och allt sånt om vädret så kräver. Jag minns fortfarande hur sjukt det kan vara med kjol i overall...

Om en liten stund ska jag gå och hämta yrvädret på dagis så då kommer det att bli fullt ös sen. Den lilla fröken drar fram som en hel orkan och allt som vi städade igår är nu stökigt igen.
Lovisa har bytt taktik nu på dagis. I början blev hon glad när man lämnade och grät när jag hämtade. Nu har nog poletten trillat ner så hon gnäller lite när jag lämnar och skiner upp som en sol när jag hämtar.
Imorgon kommer det att ske någon slags insättning på mitt konto.. (det välsignade barnbidraget) så då ska jag försöka komma iväg och köpa en cykelstol och en cykelhjälm till Lovisa.
Eftersom jag inte har någon koll på mycket alls här i livet så visste jag inte att det var lag på cykelhjälm för barn under 15 år. Nu vet jag. Inte för att jag inte hade tänkt låta henne ha cykelhjälm. men ändå.
Bra lag. Tror jag.

Någon som har något sjukt bra tips mot trötthet. Sova hjälper ju inte. Eller vad vet jag. Fick jag sova en hel natt ostört kanske det faktiskt skulle fungera.
Men välkommen till livet med småbarn :).

     

1. Glad Victor
2. Flickig Lovisa
3. Ännu mer flickig Lovisa
4. Victor efter kateteriseringen
5. Same same
6. Lovisa har dåligt bordsskick

Då var det en såndär ny vecka. Förhoppningsvis är den sjukhusbesöksfri. Det hade varit fint.
Måndagen började exeptionellt bra med ösregn. Det är en sån här dag jag önskar att jag hade haft ett par gummistövlar för det var ett ganska blött äventyr att lämna Lovisa på dagis i morse.
Lovisa ja.. hon har blivit alldeles, alldeles hopplös. Hon är verkligen fröken tvärtemot. Hon har gått från att vara väldigt matglad till att inte vilja äta alls. Hon blir skitsur och slänger sig på golvet så fort hon får minsta lilla tillsägelse.
Ganska jobbigt alltså.
Det tar ganska mycket energi bara att få henne att fungera.

Annars är det den vanliga vardagen med disk, städ, tvätt. Helt galet vad en liten tjej kan stöka ner. Hur hinner hon? Hur orkar hon? Och framförallt, var hittar hon viljan?

Och Victor då? Han har börjat få lite ordning på sin nattsömn. Äntligen, säger alla inblandade. För övrigt har han varit väldigt, väldigt gnällig senaste dagarna och varit lite extra närhetskrävande. Och så vill han sitta upp. Men det duger inte med babysittern, det är tydligen för mycket lutning på den.

Nåväl.. fortsätta med allt tråkigt, nödvändigt och sen hämta hem lillskitan igen.

.
..
...
....
.....
......
.....
....
...
..
.

Silvio har efter sin dusch klätt på sig och gått med sin flickvän och sina barn till bvc för kontroll av det yngre barnet. Sen hemkomsten har han ätit en portion med havrefras och fil samt snart tittat klart på ett avsnitt av Doctor Who.
Snart väntar kvällsmat för Silvio.

Har han druckit en kopp kaffe, gjort en instans i WoW, rökt en cigarett och ska nu ta en dusch.

..men eftersom det visat sig att en stor del av läsarna här läser bara för att hålla koll på Silvio så ska ni också få veta vad han gör.
Ni kommer att få veta fullständigt meningslösa saker som att han går och hämtar en kopp kaffe, kissar, kliar sig i ögonen, byter strumpor.

Kul va?

Det skulle vara ytterst välbehövligt just nu. Eller kanske inte direkt från mig själv, jag är ganska lättsam att umgås med. Men alla krav, måsten och all annan skit skulle jag vilja ta semester ifrån. Dålig (ok, skitkass, obefintlig) ekonomi, sjukhusbesök, sömnlöshet och all allän oro. Vill få saker att bara fungera och vara bra. Nu går all tid och ork åt till att försöka upprätthålla någon slags överlevnad istället för att leva.
Sugigt.

Det var de väldigt efterlängtade pengarna som kom.. Reseersättningen. Tog bara ett par månader att få rätt på dem.
Sen gick jag till affären... och sushin såg god ut :P.
Nåväl, vi överlever.
Lovisa har varit supersöt idag och pysslat en massa med Victor, klappat på honom och pratat med honom. Hon längtar nog en hel del efter att han ska växa upp så att de kan leka tillsammans.

Jag sov bort 4 timmar i förmiddags, det var skönt och välbehövligt. Lovisa behövde tydligen också sova lite för hon sov gott hon också. Det har ju inte varit helt bra med sömn för hennes del när vi varit iväg. Hon har haf svårt att komma till ro ordentligt både på natten och till middagsvilan så det känns skönt att vara hemma igen.

Ännu skönare hade också varit att få veta redan nu när vi ska till Lund igen för operationen., det tar ju ändå en hel del tid i anspråk.. inte för att jag är någon planeringsmänniska, men ungefär. Det väntar ju en sommar och logistiken och det finansiella ska ju fungera bra också.
Men kirurger, kardiologer och alla andra som kan tänkas vara inblandade ska fundera över när de har tid.. så jag förmodar att det blir ganska kort varsel när det väl är dags.

Imorgon kommer det lite pengar på mitt konto. Jag har ingen aning om varför. Dock är det sjukt välbehövligt. Hur mycket man än snålar så blir Lund alltid dyrt.
Kanske, kanske att det kan vara reseersättningen sen förra gången vi var i Lund. Summar kan ju stämma med det.. men att det skulle dröja såhär länge. Himmel och pannkaka.
Hoppas ändå det är de pengarna så slipper jag ringa och efterlysa.

Fan så gött.
Dammråttorna och tvättberget har varit saknade.

Victor hade stabiliserat och förbättrat sin syresättning under natten så vi blev utskrivna i samband med morgonronden.

Det tackar vi för.

Nu är det nog mest vila som gäller för de flesta av oss.

Lite mera välling i den trötta damen och hon somnade. Tack för det.

Idag har jag lyckats med bedriften att nästan svimma. Det var på postop, jag hade Victor i famnen och de skulle bara ta bort en kanyl på honom. Det slog tydligen slint i mitt huvud. Hatar att vara så känslig. Men tack vara de snälla söerskorna så blev allt bra :).

Med den upplevelsen i bagaget kände jag mig inte särskilt uppladdad inför blodprovet jag skulle ta på eftermiddagen till det där forskningsprojektet. Men ett par rejäla klickar emla och en väldigt förstående provtagerska gjorde att jag fixade det galant.
På lappen man skrev under kryssade jag i att vi ville ha besked om de hittar något avvikande. Egentligen är jag en sån som inte vill veta sånna saker. Men.. om vi någon gång i framtiden skulle få fler barn vill jag veta om det finns några extra risker. För ärligt talat, hela den här vårdsvängen är asjobbig.
Men, men.. inget som behövs ta ut i förskott direkt. Det kan ju lika gärna vara nog med skitungarna vi har och då finns ju inte så mycket att bekymra sig över.

Status än så länge: Omöjligt.
Jäkla unge som ska kasta iväg den när apoteket har st'ngt >.<
Nåja, förr eller senare tröttnar hon väl. Det gick ju inte att ha henne i min säng, då skuttade hon bara runt, fnissade, skrattade, försökte kasta sig ut från sängen och slog lite oförsiktigt på mig.
Så hon får hållas.
Vi har ställt hennes säng i det lilla köket som är här på rummet, då får hon ett eget rum, som hon är van vid, och tycker inte att det är lika tråkigt att somna.

Kateteirsering.

Det gick bra. När det var klart ringde de efter oss eftersom han låg på postop. Där hittade vi en hes liten hungrig kille. Med dålig syresättning.
Efter några timmar fick han flytta ner på 67an, vår gamla avdelningen. Dock går det fortfarande inget vidare med syresättningen. Den är låg, men tycks ha stabiliserats lite nu på kvällen. Alltid något.
Jag hoppas innerligt att det är bra imorgon så vi får åka hem. Jag orkar inte vara här mer.. Men det är ju knappast för min skull vi är här så vi får väl härda ut om det är nödvändigt.
Silvio sover med Victor på sjukhuset.
Jag och Lovisa sover här p anhörighotellet. Lovisa har lyckats kasta bort sin napp. Jag antar därför att det kommer bli smått problematiskt att få henne att sova. Hon har ett sovkrav - napp.

Idag var det ett litet happening på BUS (Barn och Ungdomssjukhuset) så Henke Larsson var där i eftermiddags. Det var ganska underhållande. Inte Henke Larsson, men alla som tittade på honom. Barnen var såklart väldigt glada. Papporna som var där var ännu gladare. Sen hängde ett gäng fnissiga syrror i bakgrunden.

Silvio fick en liten skymt av förr i tiden. Det resulterade i en omväg runt typ halva sjukhusområdet. Men det är kanske ganska förståeligt. En del vill man inte träffa på.

Lovisa var inte ett dugg rolig inatt. Hon vaknde vid halv 12 och var helt otröstlig. Oftast brukar det hjälpa med lite mat när hon är sån, men inte inatt. Hon fick panik om man försökte lägga ner henne i sin säng igen.
Så hon fick vara i vår säng. Det går bra i ungefär fem minuter åt gången. Sen tycker hon det är så kul att vara där så hon skuttar runt. Försökte lägga ner henne i sin säng igen efter ett par timmar, men det funkade inte så det blev ytterligare ett tag med en galen unge i sängen.
Till sist gick hon med på att sova i sin säng..

Silvio gick upp tidigt då Victor skulle vara på sjukhuset klockan 6 för att bada inför ingreppet. Och så skulle den där kanylslanggrejen sköljas också.
Lillskiten kommer ju inte lukta bebis på länge. Redan igår luktade han bara sjukhus. Usch.. :'(

Well, well.. nu väntar vi bara på att de ska ringa och meddela att allt gått bra. Jag tänkte ta en dusch.. och lilla fröken ska också ta en dusch..Hon tycker det är kul att mosa banan och kleta på hela sig.

Jo, kom på en sak till. Victor har ju varit snorig och snuvig hela livet. När vi var i Lund förra vändan så kan det fortfarande varit efter att kroppen inte fått ordning på sig än.
Sen har han varit snorig hela tiden sen dess. Det eskalerade lite när Lovisa var som risigast.
Nåväl, detta har vi tagit upp med alla vårdpersonal vi haft med att göra. Ungen är liksom snart fyra månader och har varit snuvig hela tiden. Det känns ju inte helt normalt. Men det har ständigt avfärdats.. droppa i lite koksaltlösning... Jo, tjena..
Likadant var det senast han var på läkarbesök.. det var tydligen inget att bry sig om.. bara droppa i lite koksaltlösning så drar han i sig snoret och bajsar ut det.
Ingen har någonsin reflerterat över att han varit snuvig hela tiden.

Förrens nu.

De var lite upprörda över att han varit snuvig så länge.

Men det var väl inte deras bord att bringa ordning i det.

Så Victor får fortsätta vara snuvig.
Få koksaltlösning i nästan.
Svälja snoret.
Och bajsa ut det.

---

Och nu när han äntligen har somnat ska jag bort med honom till avdelningen för att spola slangen. Gud så kul. Undrar hur länge han tänker skrika efter det..?

Varenda människa på alla ställen har lyckats felinformera oss om vad som händer. Eller inte vad som händer, men när det händer. Idag var stora förberedelsedagen.
Klockan 9 skulle vi inställa oss på röntgen. Lugorna skulle röntgas. Victor fattar galoppen och börjar illtjuta.
Sen ska vi till avdelningen. Det ska skrivas in och tas prover. De frågar om infektionen, jag säger vad det var igår morse. Sköterskan ser lite obekväm ut och säger att det är för högt. Jag säger att gårdagens läkare pratat med läkare här och att det inte skulle vara några problem. Nåväl, det hade sjunkit till 7,5. Så det är väl bra då.
Lite paus. Vi drar ner till centrum för att få oss något till livs. Stor Falafel 25 kr. Som hittat. Det du PJ ;).

Tillbaka till sjukhuset igen. De ska sätta en slang i handen eller foten inför sövningen imorgon. Jippie.
Sen får vi information om ett forskningsprojekt. Man försöker komma på hur man ska förhindra genetiskt betinga hjärtfel. Det innebär att imorgon blir det blodprov för Victor, mig och Silvio. Jag hotade med att de får söva mig också... Men sen nöjde jag mig med mängder emlasalva.
Vi har ju fått veta sen innan att hans hjärtfel inte ska vara ärftligt. Men, men.. låt de syssla med sin forskning så blir det nog bra.

Det tog lite till att få ordning på den där slangen så vi fick emla Victor två gånger. Blev ganska sent. Sen ska vi till sjukhuset igen vid 20 ikväll för att slangen ska spolas.

Imorgon klockan 6 ska vi inställa oss på sjukhuset för bad och alla andra förberedelser. Stackarn som ska sövas. Hade han varit så stor så att han kunnat ligga still på kommando hade det räckt med lokalbedövning.

Lovisa fick vara på lekterapins uteplats. Det passade fröken.

Nu ska jag mata och natta Lovisa, hon har inte sovit på hela dagen.

Ja har knappt sovit alla inatt. Silvio har snarkat, Victor har gnällt och krumelurat. Jobbiga är också att Victor inte får äta något nu. Han fick sitt sista mål vid 3 inatt. Lille plutten :(.

Tågresan ner var ett litet projekt i sig. Tåget som skulle gått en timme tidigare var försenat för att sen bli inställt så helt plötsligt skulle dubbelt så mycket folk åka med vårt tåg. Trångt och mysigt. Barnvagnar, hundar, cyklar och allt annat som ska eller inte ska vara på ett tåg. Vi lyckades muta in oss i ett hörn så vi var bara mycket ivägen, inte tokmycket.
Lite inhandling av mat och sen gick vi upp till sjukhusområdet. Nu är vi på plats på anhörighotellet. Så vi bor i en liten, liten lägenhet. Det är ett rum, litet kök och badrum. Det duger, men för att micra får vi gå ut till pentryt i korridoren, här finns bara kokplatta.
Nåja, nu ska vi slappa lite och försöka få Lovisa att vilja sova på ett nytt, roligt ställe. Imorgon ska Victor vara på röntgen klockan 9 för kateriseringen och sen ska vi skriva in oss på 67:an klockan 10.
Sen är vi snorfattiga, men vi är i staden där en stor falafel kostar 25 kr så vi kanske kan överleva så om vi inte orkar vara så husliga.

Varje gång Victor gnäller till så kommer det en tjutande ton i mitt öra.

Någon gång tidigt i morse när det bara var jag och hundägare ute så gick jag med Victor till lasarettet för att göra ett nytt infektionsprov. Värdet hade gått ner till 28 och Lund tyckte att vi kunde komma. Så nu ska vi bara packa ihop oss, sen tar vi tåget som går vid 16.
Jobbigt bara att Silvio blivit sjuk nu. Han känner sig jätterisig och har ont i bihålorna. Sablars. Men, men. Lite skåneluft kanske piggar upp honom ;).
Enligt planen kommer vi hem på onsdag. Vet inte om jag har sp mycket tid/ork/lust att uppdatera här under tiden, men det lär ju märkas.

Bye bye

Det där med sjuka barn alltså.
I förrgår fick vi alla papper angående att vi ska åka till Lund på söndag. Man skulle rinag till en massa ställen och bekräfta. Nåväl, eftersom Victor är lite snorig var det viktigt att kolla upp om han hade någon infektion. För att göra undersökninagrna måste han vara infektionsfri.
Nåväl, det resulterade i att Silvio var iväg med Victor nu till hans läkare. Och guess what? Han hade såklart en infektion. Antibiotika nästa och nytt blodprov på söndag.
Det roliga är att han var på läkarbesök förra veckan eller om det var förförra och då 'var det inget att bry sig om'. Så han kunde varit färdigbehandlad vid det här laget om han haft infektion redan då.

Nåja, om vi nu får åka till Lund får vi lite knepigt boende. Vi är inbokade på något slags anhörighus. Det ska finnas nåt litet pentry, men man får inte laga mat. Ökade kostnader.. Usch, just nu känner jag mig bara less på lite av det mesta.

..på att skrämma halvt ihjäl mig.
Det var lite uppehåll så jag tänkte ta min cykel och handla lite saker. Kollar mitt konto innan och undrar hur länge man kan leva på havregrynsgröt. Pengarna som fanns där skulle bara räcka till vår Lundresa och ja, det finns ju lite fler dagar än så.
Silvio trodde att hans pengar också var slut eftrsom han aldrig la undan pengar.
Vi det här laget var jag ganska stressad och uppgiven och försökte komma på bra och snabba inkomstkällor.
Silvio kollar sitt konto.
Han har sparat undan pengar till Lund.
Puh.
Lättnad.

Men inköpet av barnstol till cykeln får vänta två veckor till. Tänkte en sån kunde vara smidig om man bara ska ta sig någonstans med Lovisa. Typ hälsa på någon, eller lämna/hämta på dagis, sticka till någon lekpark. Ja, sånna saker.

Sen har de danska specialiteter som kampanj på Netto nu över helgen. Jag hade tänkt att Silvio skulle få lite fälskstek och äppelskivor, men det blev inte riktigt så. Fullt så nyrik kände jag mig inte.

Imorgon är det dagis som gäller igen för fröken matvägrare.
På lördag ska Erika låna Lovisa under eftermiddagen/kvällen. Då får vi lite möjlighet att göra iordning inför resan. Då vi ska ta tåget gäller det att packa lite smart.

Usch ja, Lund. Jag ser inte fram emot det. Nu ska vi ju dit för att göra alla förberedande undersökningar inför nästa operation. Vi fick hem en massa pappaer igår om allt som skulle hända. Förutom vanlig röntgen och ultraljud så ska de sätta in en liten slang i ett blodkärl och låta den gå upp till hjärtat. Det lät läskigt. Detta sker under narkos. Stackars liten vad han får utstå.
Silvio blir npg lite mer undersökningsansvarig den här gången. Nu är jag ju inte sådär nysnittad utan kan faktiskt ta hand om Lovisa.

Jag hade storartade planer för denna onsdag. Jag har lagt ner varenda en. Det regnar. Jag hatar regn. Utom om jag är på insidan och regnet på utsidan. Så jag fortsätter att städ alite istället. Det behövs ju det också.. det blev lite.. ehhh.. eftersatt när vädret var fint och utomhuslusten lite större.

Dagarna är gansk ahändelselösa just nu så det blir kanske inte så mycket bloggande ett par dagar framöver. En liten kvällsuppdatering sådär så ni vet att vi lever och mår bra.
Idag fick Lovisa gå till dagis igen. Det passade lilla fröken bra. Hon har nog saknat det lite grann, hon trivs så himla bra. Känns bra.
Nåja.. däremot har hon blivit väldigt bestämd och det är ett fasligt krångel med maten. Hon vägar äta. Hon vill prova att äta lite själv, men får inte i sig något då. Knappt. Och hon kan ju inte leva på välling, frukt och smörgås. Eller ja, kan, kan man väl alltid, men mat är bättre.
Så idag slog jag på stort och gjorde lite plockvänligt mat till henne istället så hon kunde peta i sig själv. Kokade potatis, lax, morötter och ärtor. Det gick bra. En liten stund. Sen kastade hon ner näve efter näve med mat på golvet.
Ungefär där började jag överväga att skaffa en hund. Även om jag ingen ska ha för jag är för lat.

Sen har vi städat lite. Fördelen med att Lovisa går på dagis. Man hinner lite annat. Kvällen, och delar av dagen har ägnats åt WoW. Men det har inte gått så bra. Det har bara varit svenskar online på teamspeak så det ballade ur rätt rejält mellan varven när ingen behövde koncentrera sig på att säga rätt på engelska.
Sen det roliga.. Silvio har inte orkat använda micen på jäkligt länge, men så var det en som tyckte att han var blyg. BLYG! HAHAHAHA.
Nåja, nu har han kopplat in micen.. och ja, någon kanske ångrar sig lite :P.

Nu ska jag prova på att lägga mig ganska tidigt. Kan behövas. Imorgon är det bara hemmadag för oss alla. Lovisa ska till dagis igen först på fredag.

Ohh.. HANNAH.. jag vet var boken är.. så vi kan ju höras så du får den. Om du fortfarnade vill låna..(Min tel funkar igen.. jag behövde bara starta om den;))

Men såklart hittade jag en lista på Tellas blogg.. och ptja, jag och listor.

1. Hur mycket pengar har du på din mobil? Abonnemang.. så ganska mycket, men potten ligger på 199.
2. Har du fått en kyss den närmsta veckan? Jomenvisst
3. Vem tillbringade du två timmar med idag? Silvio och skitungarna
4. Hur lång är du? 174 cm
5. Vilken är den senaste filmen du sett? Ehhh.. umm.. mån Harry Potter när vi avr hos Silvios föräldrar. Kan det varit flammande bägaren kanske? (Ja, jag är värdelös på titlar.)
6. Hur löd ditt senaste sms? Ohh, det var från Lindha att hon äntligen var i stan och att vi kunde ses för att fika. (orkar inte hämta mobilen för att få det ordagrant).
7. Föredrar du att ringa eller skicka sms? Sms, alla gånger. Det vet nog alla som känner mig.
8. Är dina föräldrar gifta eller skilda?  En är gift, båda är skilda :P
9. När såg du senast din mamma? När hon var här och hälsade på. När var det? Mars kanske..
10. Icke godkänt i något ämne? Ehumm.. Fysik är ju inte direkt min favoritämne.. och ja, om man fick välja mellan att gå på en fysiklektion eller snacka skit på ett fik så var kanske inte valet så svårt. Så Fysik B blev en ganska stor flopp.
11. Mvg i något? Nej, jag är underambitiös (kan man vara det?)
12. När vaknade du idag? 7:30 när väckarklockan ringde.
13. Vilken är din favoritplats? Framför datorn.. eller sängen.. eller soffan.
.14. Vilken plats föredrar du minst? Sjukhus i alla dess former.
15. Vem får dig att må bra? Det beror på varför jag mår dåligt.
16. Hur stor är din säng? 160 på bredden.
17. Vad sover du i? Sängen, insnurrad i täcket.
18. Hur många kuddar har du i sängen? Jag nyttjar 3, sen finns det minst lika många till.
19. Var har du bott/bor? Åseda, (Glimåkra) och Växjö. Gudars så ombytlig jag är :P
20. Tycker du om kinamat? Ja, den man får i Sverige. Vet inte hur 'riktig' smakar.
21. Tycker du om kaffe? Inte stormförtjust. Sen kraschar typ det mesta av mig om jag dricker kaffe.
22. Vad dricker du helst till frukost? Oboy.. det är inte frågan om helst, utan det är uteslutande vad jag dricker.
23. Kan du spela poker? Jag var ju bäst på jobbet.. Efter ett års turneringar vann jag.. och Alex.. men mest jag :P
24. Känner du någon med samma födelsedatum som dig? Ja. Shaggys Petra.
25. Vill du ha barn? Fler än de jag har? Kanske.. inget bestämt ja eller nej på den frågan.
26. Kan du några andra språk än svenska? Lägger jag manken till kan jag engelska. Skriver det varje dag, men brukar nog sluta i en hel del fel. Skulle jag lägga manken till ordentligt så kan jag även franska och tyska.
27. Har du någonsin åkt ambulans? Ja, till Victors förlossning. Ganska ospännande och odramatiskt tack och lov.
28. Föredrar du havet eller bassäng? Varför finns inte sjö som alternativ?
29. Vad spenderar du helst pengar på? Böcker, kläder, god mat.. listan kan göras lång. Nu spenderas mest inte alls.
30. Äger du dyrbara smycken? Nej,tror inte det.
31. Kan du rulla med tungan? Ja
32. Vem är den roligaste människan du känner? Jag själv såklart... ödmjukhet i en liten ask.
33. Vad har du för ringsignal? Mario :D
34. Har du kvar klädesplagg från då du var liten? Nej.
35. Vad har du närmast dig just nu som är rött? Lampan åp undersidan av mitt pekdon.
36. Kan du byta olja på bilen? va? Jag? Nä.. fylla på räcker väl att kunna?
37. Vilken var den senaste boken du läste? Minns inte. Så tragiskt länge sen var det jag läste. Kanske Sagan om ringen.
38. Dansar du i bilen? Det kan förekomma.. jag har dock hört från passagerarhåll att headbagning under bilkörning inte uppskattas. Så jag låter väl bli då.
39. När var du i kyrkan senast? Fias konfirmation i September 2008. (Det var ju inte så svårt att kapa Tellas svar)
40. Hur många hål har du i öronen? Ett i varje.
41. Har du någon piercing? Nej, inte utöver hålen i öronen.
42. Har du någon tatuering? Ja. Eller hade kanske är mer rätt ord. Den blev liksom väldigt kvaddad när Lovisa var inneboende. Så nu har jag en stor oidentifierbar bläckplump på magen.
43. Röka eller snusa? Snusa kan jag inte få någon ordning på hur mycket jag än försökt så jag får väl säga röka. Har dock varit duktig och avstått i två år nu. Väldigt lätt när man är gravid iofs..
44. När slutade du med gosedjur? Någon gång när jag var liten.
45. Har du pojkvän/flickvän? Får man både och? Pojkvän har jag en ja.
46. Har du en bästa vän? Ja.
47. Vad är ditt mobil nummer? En sifferkombination.
48. Vad ska du göra ikväll? Kvällen är till ända och jag ska gå och lägga mig. Annars har jag mest goofat runt i guildchaten under kvällen.
49. Har du några syskon? En lillebror och sen tre systrar jag fått på köpet senare i livet.
50. Vill du flytta hemifrån? Hemifrån föräldrarma är ju liksom redan avklarat.. men, ja ibland finns det stunder jag vill flytta häifrån också.

Gårdagen var mest ett enda stort kaos. Lovsa var visserligen feberfri, men det var väl också det enda positiva. Lovisa inledde dagen med att bajsa utanför blöjan, i sängen. Lika kul som alltid.
Efter den incidenten var det inte en lugn stund. Lovisa var ganska lugna under dagen, men inte Victor. Han har magknipet från helvetet och skrek i timmar. Stackars liten.
När han äntligen lugnat ner sig och somnar, klockan är mitt i natten. Då kommer Lovisa igång. Igen. Supergnällig. Tog ett bra tag innan hon somnade igen.
Så idag blr det inget dagis för hennes del. Hon skulle vara alldeles för trött.

Idag hade vi tänkt grilla med Chrille och Malin, men vi tycks få lägga det på is också.

Natten gick ganska bra, jag hade visst kört upp Silvio några gånger, men utöver det så mådde Lovisa bättre. Någon gång i svinottan var hon trött på att ligga i sin säng. Tog upp henne och kollade tempen 37,5. Helt ok. Sen var det full rulle. Hon ville leka och busa hela morgonen. Sen sov hon lite.
Och när jag plockar upp henne så har hon 39,3. Kul. Inte. Inte kul.
Efter lite febernedsättande är hon ändå på benen och full av bus. Det känns ändå som ett gott tecken.

Silvio har börjat blogga igen. Länk finns i länlistan till höger.
Med Lovisa är det lite si och så. Hon är lite svalare, men väldigt ledsen och vill inte äta och dricka. Lite fruktpuré, vatten och välling har hon dock fått i sig under dagen. Bättre än inget, får hoppas aptiten är tillbaka imorgon.

Och idag var det inplanerat att träffa en kompis som jag träffar allt för sällan, över ett år sen sist. Tyvärr behövdes jag på hemmaplan. Det finns förhoppningsvis fler tillfällen framöver :).

Efter lite mer febernedsättande och lite mer vila gick Lovisas temp ner till 38,2. Det får ändå anses okej. Efter att hon ätit lite också så är hon nästan lika pigg och glad som vanligt. Hoppas det håller sig på rätt spår nu.

Inatt fick Lovisa dunderfeber. Stackars liten. 40 grader. Så hon är väldigt gnällig mellan varven och har varit hela natten. Den andra lille skiten är bara snorig än så länge, men det räcker. Han skojade ju till det med att kaskadspy ner hela sig själv och vår säng inatt.
Så, just nu skulle det kanske kännas skönt att byta tillbaka till gamla Emma då man brukade vara trött och sliten den här dagen för att man festat som en tok dagen innan.
Men, men. Hoppas Lovisa blir bättre snart, hon är ju inte så besvärlig när hon är frisk.