Hemma och vilar (?) upp oss
Typ.
Barnen transformerade till två tornadors så fort vi klev innanför ytterdörren.
Jo, för nu är vi på permission ett par dagar.
Alla undersökningar igår gick som smort. Lillkillen var lite vinglig när han hade vaknat, men efter ett tag fick han ordning på balansen igen och var pigg och glad. Vi slapp sova på sjukhuset inatt utan fick vara hela familjen på Ronald McDonaldhuset vilket var skönt.
Idag på förmiddagen var vi tillbaka på sjukhuset för att prata lite om medicinering samt ta ett ultraljud till. Vi måste ju sätta ut Waranet nu för att minska blödningsrisken vid operationen, men han kan få Fragminsprutor om PK går ner för lågt. Så imorgon ska vi till sjukhuset och ta prov.
Silvio däremot ska till Kalmar imorgon för en jobbintervju. Jobbet är i Växjö, men intervjuerna i Kalmar. Lite omständigt och verkligen inget vi har råd med egentligen, men man måste ju för chansen till ett jobb.
Jag ska också på jobbintervju, men inte imorgon för då kunde inte han som intervjuar så vi får ta det lite längre fram, det skulle inte vara några problem. Det är en vän som tipsat mig för jobbet, hoppas att det kan vara till min fördel.
Victor har förresten gått runt med en liten inspelningsmanick på sig nu i ett dygn. Det ingår i något forkningsprojekt där man vill undersöka hjärtrytmen före och efter operation. Äntligen har han sluppit den och alla sladdar till den så nu trasslar han inte in sig i allt hela tiden.
Operationen ja.. den blir nog lite tuffare än de tidigare.. nu ska hela blodomloppet kopplas om igen och syrerikt och syrefattigt blod ska separeras, tills nu har det blandats. Tydligen är det ökad risk för vissa blödningar samt vätskeansamlingar så det kan bli längre tid med dränage. Det är ett forkningsprojekt kring det också som han deltar i, att ta reda på om de kan hitta någon optimal tid för användning av dränage.
Nåja, nu tänker vi inte mer på det ett par dagar, det blir nog med tankar på söndag då vi ska ha samtal med kirurgen och sjukgymnasten.
In the Lund
Vi kom hit igår kväll. Efter att vi fått vårt rum gick vi in till stan för att köpa lite mat och äta lite annan mat. Kvällen blev ganska sen för oss andra då vi fick köra slut på barnen så att de kunde somna gott. Att dela säng med Lovisa inatt var väl inte alltid så trevlig då hon far runt som en orkan och sparkar och slåss.
Idag har det varit fullt upp. Vi började morgonen uppe på röntgen sen har det mest varit långa väntetider till EKG och ultraljud. Vid tvåtiden somnade (sövdes) Victor inför den mer omfattande röntgen så vi väntar på att de ska ringa från sjukhuset och säga att allt är klart och att han är vaken igen.
I förmiddags gick jag och Lovisa ner till lekterapin så att hon fick leka av sig ordentligt. Det passade fröken. Mindre kul var att det hände något på en intilliggande avdelning så det var fullt polispådrag, men till lunch fick vi lämna lekterapin igen.
Inför sövningen fick Victor en skojig spruta i rumpan som han blev alldeles groggy av.
Idag har det varit fullt upp. Vi började morgonen uppe på röntgen sen har det mest varit långa väntetider till EKG och ultraljud. Vid tvåtiden somnade (sövdes) Victor inför den mer omfattande röntgen så vi väntar på att de ska ringa från sjukhuset och säga att allt är klart och att han är vaken igen.
I förmiddags gick jag och Lovisa ner till lekterapin så att hon fick leka av sig ordentligt. Det passade fröken. Mindre kul var att det hände något på en intilliggande avdelning så det var fullt polispådrag, men till lunch fick vi lämna lekterapin igen.
Inför sövningen fick Victor en skojig spruta i rumpan som han blev alldeles groggy av.
Nu blir det åka av
Var med Victor en vända till sjukhuset nu på förmiddagen. CRP var något lägre mot igår och allt såg fint ut, efter en dubbelkoll med läkaren i Lund får vi äntligen åka.
Det är jobbigt, skitjobbigt, men samtidigt skönt att få det avklarat. Det är påfrestande att vänta och vänta och ställa in.
Nu blir det packning och lite uppröjning här hemma sen far vi.
Hoppla hästen
I morse deklarerade Lovisa glatt att Lovisa och mamma ska hoppla hästen. Mycket riktigt. Efter att Victor och Silvio begett sig till sjukhuset så åkte vi till stallet. När vi varit där en liten stund ringde Silvio och sa att vi måste komma hem för han hade glömt ta med sig nycklar. Lovisa var olycklig en liten stund tills hon fick klart för sig att vi skulle komma tillbaka till stallet.
Ridningen gick bra, Lovisa provade att trava några steg och för min del började jag hitta tillbaka till hur tusan man egentligen gör när man rider. Tyvärr håller inte foglossningen för några längre ridpass, men det blir nog bättre ju längre tiden går och jag får rätt muskler.
Hur gick det på sjukhuset då? Inte som vi hoppats, CRP var för högt och vi kan inte förstå varför. Barnen har varit hemma i 1½ vecka, Victor har ätit dunderkur antibiotika och ingen är sjuk, men likt förbaskat har han infektion i kroppen.
Vi ska till sjukhuset imorgon igen för att ta nytt prov och utifrån det vet vi om vi får åka vidare till Lund eller inte. Det är sjukt jobbigt att det är så ovisst och att vi kanske måste ställa in igen. Dessutom måste vi ha barnen hemma hela tiden så det blir inte så mycket vettigt gjort. Vad händer om vi båda måste jobba?
Nåja, det får väl ta och lösa sig..
Lugn lördag
Mys med barnen, lek i lekparken med barnen, mer mys med barnen och så lite god middag på det.
Ibland kan så lite vara helt perfekt.
Rundar av veckan
Idag blev en väldigt oplanerad dag, men inte tråkig på något vis. Vi började med att möta upp HK för lite lunch/fika på stan vilket var mycket trevligt, men alldeles för kort.
När vi kom hem upptäckte vi att Pippi hade rymt någonstans under vår utflykt. Inte bra då Pippidockan är ett måste för Lovisa. Jag fick helt enkelt slänga mig på cykeln och försöka hitta en ny. Det momentet gick bra förutom att de har gjort om designen helt och hållet. Lovisa såg mycket skeptiskt ut, men lite senare tvättade hon glatt fötterna på Pippi och så var allt bra igen.
När jag cyklade hem från Pippiinköpsrundan träffade jag på Malin och Wilja, Malin höll precis på att skicka ett sms till oss om att vi kunde gå till lekparken. Det lät bra så jag gick upp och hämtade resten av familjen, varav en yrvaken Lovisa. Det gick fint och barnen fick springa av sig lite.
Imorgon blir det inte heller särskilt planerat, men kanske hänga lite med Malin, Chrille och Wilja :).
Heldag i stallet
Idag skulle vi upp på hästryggen, jag och Lovisa. Det gick alldeles utmärkt. Lovisa fick borsta lite och sen rida. Jag red lite senare och upptäckte att jag har tappat en hel massa muskler. Jag orkade inte hålla ryggen sträckt ordentligt eller ha bra balans i traven. Nåja, både jag och hästen är ungefär lika otränade för tillfället så det passar ganska bra.
Lovisa lekte också jättebra med Hugo hela dagen. Han är ju drygt 1½ år äldre än henne och innan har hon alltid tyckt att han är lite för framfusig, men idag var de på samma våglängd och höll igång för fulla muggar. Det är verkligen skönt när de kan vara ute och leka hela dagen. På måndag åker vi till stallet igen sen är vi ju lite upptagna med avv vistas i Lund i två omgångar. På onsdag ska alla undersökningar göras och måndagen därefter blir det operation. Vi får åka hem över helgen och ladda om. Nu håller vi tummarna för att Victor får vara frisk så att allt blir av enligt planerna.
Det var fiiiiint vääääder
Idag.
Så vi spendera några timmar utomhus. Vi skulle ändå iväg och hämta Victors beställda medicin. Så köpte vi massagebollar också, de hade använt det på Lovisas dagis under rytmiken och hon hade blivit väldigt avslappnad så jag tänkte det kunde få finnas hemma. Kanske något att nyttja under nedvarvningen innan sänggående.
Det blev även klättring och gugning på en lekplats innan vi kom hem igen och lagade mat.
Imorgon blir det stallet för mig och Lovisa, efterlängtat.. Nu ska jag bara ner till förrådet och leta upp mina ridkläder.
Äsch då
Har inte orkat lägga över utlovad bild till datorn, men jag kanske hittar någon annan goding från helgen som var.
Idag var det inbokat fika med Hannah och Elvira, mycket trevligt. Vi hamnade slutligen hemma hos oss för vädret ute var jättetråkigt och det är så svårt att gå ut med Victor när det blåser eftersom han inte går att hålla ordentligt varm då. Givetvis blev ju vädret finare när de kommit, men, men.. vi hade trevligt ändå. Barnen blev riktigt uppspelta över besöket och Elvira verkade också finna sig i tumultet.
Fick även nytta av fritösen vi fick igår när det var dags att tillaga falafel, det blev väldigt mycket bättre resultat än att göra dem i pannan.
Det roligare
I förmiddags åkte vi till Citygross för att handla upp oss på lite mat. Vi köpte även en ridhjälm till Lovisa nu när hon ska börja rida regelbundet. Det blev hon glad för.
När vi kom hem igen ringde pappa, de hade ärende in till stan så de skulle komma förbi med ett par grejer. Det innebär att vi nu har en fritös, känns trevligt för de få gånger vi friterar. Lovisa fick också något väldigt efterlängtat, en Pippidräkt. Pappas frus barnbarn hade rensat bland sina leksaker och haft en liten loppis så då inköptes Pippidräkten till Lovisa. Bild kommer imorgon, men hon älskar den verkligen.
Imorgon ska jag fika med Hannah, ska bli roligt då vi inte setts på ett tag.
Jag skulle ju inte
Men kan inte låta bli. Jag måste få kommentera svallvågorna av gårdagens val. Att SD har gjort stora framsteg på så många ställen och även kommit in i riksdagen är inget annat än väldigt, väldigt tråkigt på många sätt.
Jag, liksom en del andra har kommenterat detta på olika vis under dagen, främst via Facebook. Jag uppmanade eventuella SD-röstare att plocka bort mig som vän. Detta tycks uppröra eventuella väljare och en och annan då de anser att de får ha åsiktsfrihet och att vi lever i ett demokratiskt land. Ja, det gör vi vilket är toppen. Och jag kan inte på något ställe se var jag skulle ha påstått att folk inte får tycka som de vill eller rösta som de vill.
Det jag säger är att jag inte kan kalla de för vänner. Vänner för mig är personer som delar vissa grundläggande åsikter och jag är inte så värst kräsen av mig på det området, men det är för mig viktigt och en principsak att vänner och partners står för att human människosyn och människors lika värde oavsett bakgrund. Om vi kan vara överens om det biten så beror resten mer på personkemi.
Någon jag diskuterade med tog upp att hen inte gillar moderater, men ändå kan vara vän med moderater. Jag håller nog inte riktigt med i den jämförelsen.. men det är ju jag det. Jag sympatiserar inte heller med moderaterna, men deras människosyn är fortfarande relativt human så eventuella moderatanhängare bland vännerna kan snarare leda till intressanta diskussioner.
Så länge alla yrkar på att åsiktsfrihet och demokrati vill jag också kunna få välja vem jag vill kalla vän.
Varför gick det då så bra för SD kan man fråga sig. Här är jag absolut inte insatt ett jäkla dugg då jag gjorde mina första politiska aktion igår förmiddag då jag försökte reda ut vad jag skulle rösta på i kommun- och landstingsval så detta är bara mina flummerier.
Det handlar väl i stort om invandrare. Och att en del anser att Sverige har för många invandrare. Så kanske det är, men det tycker inte jag. Jag tycker att det är alldeles förträffligt med invandrare som kan tillföra så mycket till samhället. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv har jag förstått att det är ett stort plus med invandrare då vi idag skaffar för få barn för att kunna hålla ekonomin igång och standarden så hög som den är idag. Problemet tycks också vara att vi har en stor grupp äldre i samhället, många pensionärer. Dessa äldre får pension och behöver allt eftersom vård. Utan tillräckligt stor arbetsför befolkning går det inte ihop sig och där är det bra att använda de invandrare som vill komma hit då de bidrar med arbete och i förlängningen skatteintäkter.
Det finns bättre sätt att lyfta fram frågor än att rösta på ett parti som inte verkar ha allt för stor koll på vad de egentligen sysslar med. Jag läste idag i en av de stora kvällstidningarna kommentarer från de som fått platser i riksdagen i SD, en av dem skulle börja med att ta reda på vad invandrarna kostar för de hade de visst inte så bra koll på...
Vi lever i ett informationssamhälle och det har väl sällan varit så lätt att lyfta fram frågor utan att behöva gå till ytterligheter. Det är väl knappast någon som missade blogginlägget som handlade om bloggerskans sjuka mamma. Detta har väckt stor debatt och blivit en världsnyhet. Det går alltså att lyfta fram viktiga frågor genom våra sociala medier. Det vore väl ett bättre alternativ för att få fram åsikter på och engagera folket?
Nu låter jag det här vara sissådär fyra år.. detta kanske rentav är det enda politiska ni någonsin kommer att få höra från mig. Nästa inlägg blir roligare.
Valdagssöndag
En alltså inte så ofta förekommande söndag. Det var ganska mycket folk i vallokalen vilket helt klart är positivt särskilt med tanke på att jag bor i ett område med dåligt valdeltagande. Det har dock arbetats ganska mycket på att få folk här att rösta så det har förhoppningsvis gett resultat. Efter att valproceduren var genomförd fick barnen busa av sig på en lekplats innan vi gick hem igen för att baka lite bröd och kringlor.
Numera gör Victor och Lovisa nästan allt utan att sova tillsammans. Nu på kvällen skulle de dessutom cykla tillsammans.
Victor hade dagen till ära visat sina sympatier för de rödgröna och Lovisa ser ut som en liten Piratpartist :P.
Ösregn ute, bus inne
Så fick det bli idag för ingen orkade gå ut i ösregnet. När det regnar såpass spelar det ingen roll vad man tar på sig, man blir ju blöt ändå. Det verkade inte bekymra barnen som höll igång för fulla muggar. De klättrar, hoppar och har sig. Sen byggde de en liten hinderbana också som roade dem. Lovisa var lite duktig också för hon hjälpte mig att städa, det brukar hon inte vara så bra på, men idag var hon faktiskt till mer hjälp än stjälp. Hon plockade upp leksaker och la i lådan, ställde alla utslängda (ja, barnen har dille på att ösa ut alla böcker ur hyllorna) böcker i hyllan, la smutskläder i tvättkorgen och slutligen gav hon skräp till mig så jag kunde slänga det.
Igår bestämde jag med Sofia att jag och Lovisa ska börja rida hos henne en gång i veckan. Det ska verkligen bli superkul, jag har saknat det så otroligt mycket och har inte ridit på ungefär tre år så det är verkligen dags. Hästen känner jag mig lugn med då jag varit medryttare på hon om innan i perioder så han har fått gå från fälttävlansstjärna till att dra runt gamla tanter på husmorsgymnastik ;). Lovisa blir nog också glad då hon är hur hästtokig som helst, hon pratar om hästar hela dagarna och en sidostödet på soffan får agera häst, hon lägger på en filt som är sadel, letar upp något lämpligt som kan vara tyglar och så sätter hon sig där och säger galopp, galopp, galopp. Sötnosan.
Igår var de också söta, de fick varsin klubba på kvällen och så kröp de upp bredvid varandra och fnissade medan de åt klubba. De hänger alltid ihop nu, på gott och ont då de samarbetar väldigt bra när det gäller bus.
Tillbaka i verkligheten
Jobbveckan är över för denna gången. När man jobbar eftermiddagsskiftet är man ledig på fredagar. Inte för att jag klagar. Det märktes igår att det började lugna ner sig för under kvällen fanns det knappt något alls att göra. Lite segt, jag håller gärna igång så tiden går snabbare.
Nu är jag precis hemkommen från tandläkaren och det gick riktigt bra. Nu behöver jag bara gå dit tre gånger det kommande året vilket känns väldigt bra. Mina tänder är tydligen så bra de kan vara. Skönt att det har gått så bra med allting, det såg ju lite dystert ut ett tag med tandlossning, men det har stabiliserat sig och nu sitter tänderna fast igen.
Vi har fått ny till till Lund så nu ska vi dit den 29 september, de sparar inte på krutet utan kommer att göra operationen också när vi är där. Det känns lite jobbigt, men det kommer förhoppningsvis att kännas bra när det är klart.
Idag ska jag bara myyyyysa med mina fina barn och sen jobba lite ikväll när de har lagt sig.
Jobb, jobb, jobb
Känns nästan som att jag inte gör annat än att jobba. Det känns lite ovant efter att ha varit hemma i nästan tre år. Även om jag pluggat sista året så var jag ju mestadels hemma och det kändes inte så ansträngande.
Denna veckan jobbar jag sena skiftet, jag trodde nästan att jag skulle somna, men det har gått bra och så länge det rullar på hinner man inte bli så trött.
Pratade lite med ett gammalt jobb idag och kollade upp möjligheten att få jobba på mina lediga veckor, det hade ju verkligen varit bra att klämma in lite mer jobb då så det blir mer lön sen. De skulle kolla med lite gamla arbetsledare och se om de kom ihåg mig och vill ha mig igen. Ibland kan det vara så att de bara vill ha nytt folk. Nåja, vi får väl se vad som händer.
Om ett par tummar är det dags att åka till Ljungby igen. På fredag är jag ledig, bortsett från att jag ska jobba lite med casinot på kvällen.
Nu kan vi allt om skogen
Kanske inte, men vi gjorde ett tappert försök. Det var skogens dag vid Arabybadet så vi gick dit eftersom det utlovades hästar och barnaktiviteter vilket räcker för att fånga oss. Och det var faktiskt positivt även om barnen kunde varit några år äldre för att verkligen uppskatta det hela. Det var ju väldigt inriktat på skogsbruk och därmed reklam för olika skogsföretag, men vad tusan.. det fanns hästar, godis och ballonger.
Hästarna vad där för någon skogsbrukstävling och sen fanns det en häst man kunde få åka vagn med så det gjorde vi. Vi träffade även på Skogsmulle, tittade på olika skogsfåglar och Lovisa fick gå upp i en skogsmaskin och kika runt lite.
Med lite piggare och gladare barn och föräldrar hade vi nog kunnat spendera lite mer tid, men allt som allt var det bra.
Äntligen helg
Det där med helg är ju helt klart roligare när man har jobbat hela veckan. Man kan äntligen umgås lite med barnen. Alla andra dagar när jag kommit hem har jag knappt hunnit träffa dem, mest blivit kvällsmat och sen sängen. Lite tråkigt, men det rättade vi till idag. Jag och barnen var ute och rastade oss några timmar och lämnade Silvio hemma för att städa upp lite. Bra fördelning ;). Barnen blev glada över ballongerna de fick på stan (från någon märklarfirma) och sen busade vi en hel massa i Linnéparken innan vi gick in på ICA och köpte lite bullar som fick bli dagens fika.
Hemma igen sov vi allihopa ett par timmar så helt plötsligt var det kväll.
Och idag har jag äntligen haft med kameran för första gången på evigheter.
Kringel krångel
Min personliga telefonist (Silvio) ringde soc idag igen för att stämma av lite angående bilen då jag behöver den för att kunna jobba. Svaret var ju kort och gått "det går bussar till Ljungby..." Ja, jo.. klart som tusan det går bussar, men inte i närheten av de tiderna jag behöver åka buss. Så alternativet för mig skulle vara att tacka nej till jobb för att jag inte kan ta mig dit och hem och istället behöva söka ekonomiskt bistånd. Alla som blir förvånade över svaret "nej, det går inte.." räcker nu upp en hand.
Vem är denna mupp egentligen? Aldrig träffat personen i fråga och det kanske är bäst det, jag kanske inte kan bibehålla någon slags artighet om jag skulle träffa på honom.
Jobbet idag gick bra, idag fick jag äntligen uppleva det utlovade höga tempot. Det är så mycket skönare att jobba när det rullar på och man nästan får stressa lite. Tiden bara rinner iväg.
Men det bästa är alltid att komma hem och mötas av två barn som nästan slåss om att få krama mig.
Bilen då (ja, jag kände mig tvungen att återkomma till ämnet..), pratade lite med en fd kollega då det skulle kosta 1500 kronor att göra en värdering. Min fd kollega hade lite kontakter och över telefon fick jag en värdering på 6000 som maxbelopp. I mina öron låter det helt rimligt och det är ungefär vad jag själv tänkte mig. Förhoppningsvis kan vi den vägen få fram ett intyg på det.. vi får se, vi får se. Hade varit skönt.
Annars kvarstår sista alternativet och det är att "sälja" bilen. Inte på riktigt, utan bara lite tillfälligt. Det känns inte som ett helt bra alternativ, men det är vad som får göras som en sista utväg.
Nu ska jag ta en dusch innan jag lägger mig för Silvio inbillar sig att jag luktar fabrikssvett.. då har jag väl gjort nytta på jobbet då ;).
Jepp..
HAha, googlade lite och insåg hur soc värderar bilar.. de skriver in registreringsnumret på en sida och fyller i miltalet. Det kostar gratis och ger ett intervall på 10000 kronor ungefär mellan högsta och lägsta värde. Kom igen.. det kan ju inte vara seriöst menat.
Sen är det lite lurigt med min mätarinställning för det maximala den kan visa är 99999 km, alltså inte ens 10 000 mil och de har använt den siffra som senast var på besiktningen, alltså inte ens 10 000 mil.. då borde ju bilen vara i väldigt bra skick.. så den där är nog varvad minst en gång.. men det är ju inte heller något som tas upp.
Detta måste lösas.
Det är ju full idioti annars.. ska jag sälja bilen? Visst det kan jag göra.. men då måste jag köpa en ny och jag skulle bli glatt överraskad om jag får en hel, krångelfri, körduglig bil för samma pris som jag eventuellt kan få ut för min.
Eller kan jag ju sälja bilen.. men då kan jag inte jobba på mitt nuvarande jobb.. och det om något är ju fullständig idioti.
Ursäkta att jag spyr en del galla, men jag är väldigt, väldigt irriterad. Jag söker jag väl inte ekonomiskt bistånd för att det är roligt...
Aningens tröttare än igår
Men det är väl så det är när man måste gå upp långt innan man är van vid att vakna. Nåja, det funkar ju bra ändå. Lite mycket ohändelser på jobbet då maskinen behövde lagas några timmar. Tiden går ju snabbt om man har sysselsättning hela tiden, men att inte kunna göra något blir ganska segt i längden.
Två dagar kvar med de här tiderna sen blir det sent nästa vecka.
Idag fick vi beslut från soc igen angående vår överklagan på bilens värde, de hävdar bestämt att den är värd minst 12 000 för enligt något fordonsvärderingsföretag så kan min bil vara värd mellan 12000 och 17000. Alltså seriöst.. hur kan man under några som helst omständigheter värdera något man inte sett och dessutom inte tyckt att de skador jag beskrivit är något som bör dra ner värdet... eller jo, de anser att skadorna drar ner värdet till 12000.. jösses, den var ju inte ens värd det skadefri.
Verkar inte bättre än att vi måste göra en egen värdering.. vad kan det kosta? Och varifrån får jag pengar till det ganska omgående? Överklagan om det måste vara inne senast 21 september...
Första dagen avklarad
Jag fick byta tid på en gång och jobba förmiddag istället för kväll. Det innebar att klockan ställdes på 4. Väldigt tidigt. Det gick bra att ta sig till Ljungby, trafiken är ju lugn så tidigt.
På plats sattes jag genast i arbete, kanske inte det mest stimulerande.. men va tusan det ger ju pengar :D.
Nu är jag väldigt, väldigt trött och har väldigt, väldigt ont i fötterna, främst under hälarna.. har haft mycket ont just där senaste veckorna. Inte så bra kanske?
Snart är det sängdags.. för jag ska ju upp lika tidigt imorgon.
Saker kan ändra sig snabbt
När jag mitt i all min uppgivenhet ändå tog mig samman och kollade om det fanns några jobb att söka så hittade jag ett att söka. Några timmar senare ringde de och jag fick komma till kontoret för att skriva på papper. Det betyder att jag börjar jobba imorgon. Imorgon, helt galet. Ibland går det snabbt. Det är visserligen "bara" halvtid och visserligen i Ljungby, men vem tusan bryr sig? Inte jag.. för jag har jobb.. TJOHO :D
Till Lund fick vi ändå inte åka idag för Victor tycks ha knasig infektion, värdet hoppar upp och ner och hit och dit så vi avvaktar tills han varit frisk i 2-3 dagar.
Så om sissådär 80 år kanske vi kan åka till Lund.
Idag orkar nog inte ens jag vara positiv
Avslag. Skoj. Vi har inga pengar, bara väldigt få som vi måste använda för att åka till Lund, om vi nu kommer dit, det vet vi om en timme när Victors läkare har tittat på honom.
Efter att vi sökte försörjningsstöd i somras fick vi ett beslut som sa att vi skulle avyttra bilen om vi sökte för september, detta kunde överklagas. Att vi valde att överklaga berodde på att en bil får vara värd 10600 kronor och det är inte vår bil. I överklagan beskrev jag väl varför den inte var värd det priset och uppgav jämförelser samt att vi behöver bilen för att smidigt kunna transportera oss till sjukhuset med Victor.
Idag ringde Silvio då vi inget hört om vår ansökan. Den fick avslag. De kan ta på sig tre månader att hantera vår överklagan och under den tiden så får vi avslag. Avslag! Silvio frågade hur de kommit fram till värderingen och de hade då kontaktat en oberoende värderare, intressant att kunna vädera något som stått inlåst i garaget under tiden. Nåja, Silvio frågad ehur vi skulle gå tillväga och vi fick i så fall själva bekosta en värdering.. hur fan då? Med vilka pengar då? Det som i så fall återstår är ju att sälja den, men då vill jag ha garanti på att vår ansökan godkänns med omedelbar verkan.. och jag har svårt att tro att det skulle gå att åstadkomma. En bilhandlare skulle förmodligen bara skratta och ge mig vägbeskrivning till närmsta bilskrot.
Just nu känns det väldigt, väldigt uppgivet. Silvio ska visserligen börja plugga, vilket ger en del inkomst, men inte just nu.. nu när vi behöver det. De sista kronorna vi har går ju åt till Lund. Om vi måste operera har jag inte en jävla aning om hur vi ska få ihop det.
Jag har sökt hur mycket jobb som helst, ända sen Victor var två månader och inte fått ett enda, jag har varit på två intervjuer. Jag har inga som helst krav på jobb, bara jag får inkomst.. Okej, jag kan inte jobba inom vården för då svimmar jag nog mest. Det känns verkligen hopplöst. Att jag ens började plugga var bara för att få pengar, det gav ju en stadig inkomst på kontot några månader. Jag hade hellre jobbat. Hur jäkla svårt ska det vara egentligen?
I den här takten är det väl bara en tidsfråga innan vi blir bostadslösa. Så någon som vill ha oss boende hos oss med all inclusive sådär lite gratis, bara som välgörenhet?
Slapp söndag
Idag var det Silvios tur att ha huvudvärk, inte kul, men så är det ibland.
Imorgon ska vi se om vi kommer iväg till Lund eller inte, bäst att checka av ännu en gång med Victors läkare, det känns väldigt onödigt att åka dit för att få vända. Jag tror inte det är några problem för Victor har inte blivit sämre utan är mest täppt i näsan.
The huvudvärkdag
Så kan man väl sammanfatta dagen i stort för min del. Jag har mest legat i sängen och tyckt synd om mig själv. Antar dock att det var lite självförvållat, jag satt ju och läste ett antal timmar igår på jobbet i dålig sittställning i drag så vad kan man förvänta sig? Muskelspänningar.. skönt. Man blir så produktiv och glad av huvudvärk.
Victors PK var lite högt igår så han skulle göra ett nytt test idag, det blev inget familje event eftersom jag mest hade ont så Silvio gick själv med Victor. På sjukhudet träffade han på skumt folk, de tyckte att han skulle komma tillbaka på måndag när provtagningen är öppen... ja, jo.. det hjälper ju mycket när provet måste tas idag. Men, men efter lite övertalning förstod de att det skulle ringa efter en provtagare och allt gick bra. Värdet hade gått ner vilket bådar gått angående infektion och sånt.
Sjukhusbesök
Det var vad som stod på agendan idag. Natten var väl kanske inte så rolig. Victor hade magknip och Lovisa hade hosta. Lite sömn blev det mellan varven.
På sjukhuset gick det bra med allt, vår kontaktsjuksköterska blev jätteglad när hon såg hur bra Victor var på att gå. Victor har ju också blivit lite förkyld vilket kan hota vårt Lundbesök. Om det blir värre ska vi kolla av med hans läkare på måndag och i så fall ställa in resan. Det är inte lönt att åka dit om de ändå inte vill söva honom för undersökningen, då är det bättre att ge resurserna till någon annan.
De är också glada att Victor är så rund, han har nog inte fattat att han inte borde orka äta själv. Det är tydligen väldigt ovanligt att de hjärtbarn som är på hans nuvarande nivå behandlingen har så mycket ork att de kan äta själva. Victor har massvis med ork och energi och det känns alltid jobbigt när han vill mer än kroppen orkar så att man får avbryta honom i hans lekande.
Nu ska jag strax iväg och jobba lite. Blir många timmar (4), men jag får sluta vid midnatt. Bäst att ta med en bok ifall det blir segt.
Meh
Näsan kliar, Lovisa är superförkyld. Det känns som en bra uppladdning inför Lund. Verkligen.
Dagens tips från dagis var massagebollar, de hade haft det på Lovisas avdelning när de körde rytmik och Lovisa hade blivit väldigt avslappnad. Lovisa kan behöva lite avslappning så mycket som hon är uppe i varv allt som oftast.
Förutom att jag har bakat och således moffat i mig kanelbullar hela dagen så har det inte hänt så mycket spännande.
Imorgon ska vi till sjukhuset med Victor och sen ska jag jobba en stund på kvällen. Äntligen har de öppnat igen på min lokala pub vilket är inte så roligt arbete, men väldigt mycket trevligare arbetstid.
Så blev det höst
Inte för att det känns som höst på dagarna, men ändå. Höst.
Barnen har varit på dagis och röjt runt, jag har mest jobbat på min trötthet. Eller kanske inte jobbat på min trötthet, bara känt av den för mycket. Är trött på att vara trött.. hur ofta skriver jag inte det? Inatt sov jag bra så jag borde känna mig lite utvilad.
Nåja, nu är jag lite bekymrad för Victor.. alltid ska jag bekymra mig för något. Det är ett barn på hans avdelning som inte är särskilt snäll mot honom. Idag när vi skulle gå hem och Victor kommer med sin ostadiga gång muttrat ungf-n någon och tar sats och puttar till Victor i bröstkorgen. Det är väl inte särskitl snällt.. ungen låter inte heller Victor leka med något om det är själva. Givetvis sa jag till barnet att det inte är okej att puttas, men det bara blängde på mig och muttrade. Känns ju skoj.. not.. Får ta upp det med fröknarna imorgon så det är lite uppmärksamma på det. Victor är ju knappast den som provocerar någon, han har ju levt med Lovisas förtryck hela livet.
Lovisa kan ju vara en riktigt huligan, men som jag uppfattat det är hon bara dum mot oss i familjen, det är mot oss hon testar alla gränser som går att testa och hon kan vara ganska hård mot Victor mellan varven. Jag har frågat hennes fröknar om hon är likadan på dagis, men det är hon tack och lov inte så något vett har hon nog ändå ;). Hon hade ju något litet bråk med en av sina kompisar i somras, varje morgon när vi kom till dagis så hälsade han varpå Lovisa pekar och skriker och skäller på honom sen höll de på så en stund. I övrigt var de bra vänner. Men det känns som en lite annan typ av gräl, de kan hantera det bättre och provocerade nog varandra en del.
Att utan anledning och med tydligt uppsåt putta till någon annan är under inga omständigheter okej.
