På väg hem från öppna förskolan fastnade barnen på en lövfylld gräsplätt, det var inte lätt att få med dem hem på lunch, men de hade otroligt roligt.

Eftersom mina barn i vanlig ordning inte äter frukost som normalt folk fick vi proviantera lite när vi gick till öppna förskolan. Lovisa hade redan innan sagt att hon ville ha fem muffins (det serverades muffins igår). Nu kanske hon inte fick fem , men en fick hon. Det var dock inte det lättaste att få henne att äta vanlig frukost innan hon fick muffins, men trägen vinner. I detta fallet föräldrasidan.
Helt knasigt, köpte äppelklyftor, det var Hello Kitty. På påsen till äppelklyftorna! Why?

Vi ser alldeles ensamma ut på öppna förskolan, men det var smockfullt idag :)

Nu ska jag och Lovisa ta en lite tur på stan, återkommer senare med höstiag och fina bilder senare.

Det är ju ändå fredag så vi fortsätter rutinerna. Victor tvångsmatar mig med salta pinnar, det känns väl sådär. Blir npg en liten sväng på stan sen för att kika efter sticktillbehör.

Jag har alltid velat kunna sticka, men knappast haft varken talang eller tålamod. Nu har jag gett mig tusan på att det ska gå. I syslöjden stickade jag ett par blygsamma babyvantar. Där tog min stickningskarriär slut.
När jag gick på folkhögskola var det ganska många i klassen som stickade islandströjor då en tjej sålde garn och mönster. Jag var lite avundssjuk och ville också, men fick inse mina begränsningar. Nu ska jag tusan bli så duktig så jag fixar att göra mig en sån tröja. Idag har jag påbörjar fuskpolokragarna, jag gick ut hårt med att modifiera om mönstret för att passa som jag ville ha det. Får hoppas att det lyckas.

Nu får det allt bli sängen efter en lång dag och en sen kväll. Imorgon är det fredag med allt vad det innebär.

Hutlöst fikande kan ju inte sluta vid bara en fika. Som planerat gick vi till öppna förskolan, där var det dels invigning av alla nyrenoverade lokaler och dels Nallens (förskolan heter Nallen) dag. Så det var fika uppdukat lite varstans på bygget och det var väldigt mycket folk där från alla möjliga och omöjliga ställen. I det som blivit renoverat finns förutom öppna förskolan även MVC, BVC och Soc så det är ganska mycket. I byggaden finns även ett dagis, men de hade inte fått ombyggt.

Det blev lite fika och sen skulle barnen i vanlig ordning in i byggrummet. Kort på Victor blev det aldrig för han lyckades inte vara stilla så länge.

När vi hämtade barnen fick vi veta att det bjöds på fika. I samband med att det är FN-dagen denna veckan så har de haft internationellt tema och som toppen på det bjöds det på fika med kakor från olika länder.
Barnen pep mest iväg och lekte efter lite kakätning, Lovisa älskar att vara på "torget" och Victor tyckte att det var roligt med allt nytt. De lekte att de plockade fram fika åt oss från köket.

Silvio halsduk är klar. Jag liksom glömmer den ibland, den har fått vara hyllvärmare, bokstavligt talat, men nu är den färdigstickad och kommer värma hans hals i vinter. Okej, lite trådar ska fästas, men sen, sen kan den användas. Den är blockrandig i blått och grönt, något märkligt garn i olika tjocklekar, men varm som attan.

Barnen är lämnade på dagis med blandat resultat. Vi fick se att Victors bästis var tillbaka från sjukdom så Victor rusade in och hann knappt säga hejdå. Lovisa däremot gömmer sig bakom mig och säger 'vill inte' när jag försöker lämna hemma. Sen grät hon lite, rikigt så illa brukar det inte vara. Konstigt nog strular hon aldrig när Silvio lämnar.

Idag har det varit fruktansvärt blåsigt ute. Det är dagarn som den här man särskilt märker att Victor är lite annorlunda. Just blåst är svårt att klä honom för. Han kanske håller sig hyfsat varm om kroppen, men han får ändå blå läppar och ser inte så värst pigg ut. Det var nog lika bra att de hade innedag på dagis idag.

Själv bara fryser jag, det är så kallt inomhus. Termometern visar på 21-22 grader, men det känns kallare så jag vet inte om den stämmer. Alla element är fortfarande kalla. Just nu känns det inte så roligt att inte själv få bestämma om man vill ha värmen på eller inte, jag skulle gärna slippa frysa och behöva pälsa på mig inomhus.

Naturtroget är det också. Den avritade fick en liten tår i ögonvrån. Victor har fått rita på dagis och kunnat tala om vad det är också. Sen sa han att fröken hade ritat mamma.

Det finns nog mer än en sak jag ska göra imorgon, men jag ska påbörja projekt "fylla frysen". Så imorgon ska det göras en massa köttfärssås. Kvällsmaten ska ju helst gå väldigt snabbt att fixa iordning när alla är hungriga. Smidigast är att bara behöva värma något och kanske koka lite pasta, ris, potatis och ordna med lite grönsaker. Det ska inte behöva vara krångligt och de gånger vi har rester i frysen känns det så enkelt med kvällsmaten.
Nu ska jag planera och vara lite duktig, dessutom sparar det pengar att inte gå till afärren och försöka hitta någon man kan tänkas vara sugen på idag.

Ungefär varje månad säger jag något i stil med: "När lönen kommer bara måste jag äta sushi..". Sen blir det aldrig så, det hinns inte och sen tar pengarna slut. Förr åt vi ganska ofta på Moshi Moshi, men senaste vi var där var kanske förra året, ingen minns. Idag gick vi dit. Det var sååå gott, precis så gott som jag hoppats och lite till.

Jag och kameran är fortfarande på obestånd med varandra, jag gjorde ett tappert försök att förbättra bilden, men den kan aldrig återge hur gått det faktiskt var.

Natten var alldeles för kort, kanske att det var självförvållat för min del, men jag hade så rackarns roligt igår så det var svårt att stänga ner och gå och lägga mig.

En gång för ganska många år sedan köpte jag ett gäng med julbroderier. Syftet var väl att tillfredsställa mitt pysselsug och samtidigt fixa julklappar. Två tavlor blev det som gavs bort. Sen hände inte mycket. När Lovisa var bebis började jag på en av de återstående två för att ge till henne i julklapp. Än återstår mycket, men kanske nästa jul om jag är försiktigt optimistisk?

Under eftermiddagen var barnen riktigt lugna och fina, de åt bra av sin önskekvällsmat och sen tittade de lite på bolibompa.
Efter det har det varit det vanliga köret för att få barnen att förstå att de vill sova. Jag tror att lugnet äntligen har kommit så jag tänkte ägna mig åt lite kvällspyssel innan det är dags för mig att sova.

Såhär muntert kan det se ut. Det betyder absolut inte att den här bilden är representativ för de allra flesta hemgångar. Nu är det full rulle hemma och barnen har önskat potatisbullar till kvällsmat, jag är lite glad att jag redan har ätit...

Jag har någon slags förhoppning om att mina barn ska få lite bättre ekonomiskt sinne än vad jag har. Jag känner redan nu att det prjektet har misslyckats.
För några dagar sen fick jag hem ett gamecard till WoW (samlar poäng på en sida genom att svara på undersökningar och kan köpa saker för poängen). Det var ett helt vanligt plastkort och Lovisa var snabb på att rycka åt sig det och säga att hon vill lägga det i draken (sparbössan) för där lägger hon ju pengar.
Lite tragiskt känns det när barnen inte får se pengar på riktigt utan det är bara ett plastkort och vips så är saker betalda. Jag försöker, om jag har kontanter låta dem få betala sitt lördagsgodis själva och se hur man får tillbaka lite mindre pengar som växel.

I förrgår hade barnen lyckats göra något med sin TV så bilden fungerade inte. Vi sa då att den var sönder, lyckligtvis fungerade den sen igen. Då tyckte Lovisa först att hon kan ju ta den andra som står i vardagsrummet. När inte det gick sa hon att det var väl bara att köpa en ny. Nej, det kan man inte göra. Hennes svar på det var: "Nähä, är den slut i affären?".

Det är ofta så med båda barnen, om något går sönder eller kommer bort säger de att mamma eller pappa ska köpa en ny. Vi försöker ihärdigt förklara att tar de sönder saker eller slarvar bort dem så är de borta, det blir inget nytt för det kostar pengar som inte finns. Man måste vara rädd om sina saker istället.

Barnen är lämnade på dagis, idag väntar veckans storstädning. Vi brukar ordna med den på tisdagen så är det bara att hålla efter lite sen under veckan innan det slutligen blir totalhaveri under helgen.

Det var ovanligt lätt att få barnen att sova. Och innan de somnade så var de mestadels i sitt rum, visserligen hoppade de en massa, men de var där. Lite skönt.
Imorgon kommer lön, alltid trevligt. Och jag får diverse slutlöner så med lite drag av snålhet räcker pengarna i tre (!!) månader. Det känns tryggt och bra. Det innebär visserligen att vi inte kan göra några utsvävningar alls, men så länge vi har tak över huvudet och mat i magen så är allt annat en bonus. Kläder har vi ju köpt upp oss på så det borde vara ok. Sen ska det ju visserligen vara lite till julklappar och födelsedagspresenter åt barnen, men det blir då det.
Just nu känns det bara som en stor lättnad. Hoppas dock att vi lyckas få jobb ganska snart.

Har precis gjort något genomäckligt så nu kommer jag ha sängfobi ett bra tag. Vi tvättade barnens bäddmadrass för den är ganska väl inkissad. Själva överdraget till bäddmadrassen tvättas ju lite mellan varven, men nu räckte det inte. Och sen kanske det är värt att tänka på att den här sängen är gammal, jag skulle tippa på drygt 20 år, minns inte exakt, inte så mycket använd mellan varven, men ändå.
Idag tvättade vi själva madrassen i badkaret och vi kan väl säga att vattnet som kom ur den inte var så värst genomskinligt utan mer jämförbart med nåon slags dyig sörja. Blärk.
Nu är den dock lite renare, lite mindre äcklig, men inte helt ren. Tur att överdraget ska på sen igen ;)