Hober, hober, överallt hober
Nä, bara en. Bilbo.
J.R.R. Tolkien - The Hobbit
Då var den efter mycket om och men äntligen läst. Silvio har pikat mig ungefär lika länge som jag känt honom för att jag inte har läst den än. Det har liksom bara inte blivit av. Konstigt nog då jag fullkomligt älskar LOTR.
Det är svårt att försöka låta bli jämförelser, men jag gör mitt bästa. Den här boken har ju några fler år på nacken än LOTR. Första besvikelsen, eller icke infriade förväntningen var att boken bara handlar om ett äventyr, det första. Jag har hela tiden inbillat mig att nu jäklar ska man äntligen få veta allt om Bilbos alla eskapader. Snacka om nitlott. Men skitsamma för det är ändå bra. Boken är inte fullt så detaöjerad som man kan tänka sig om man läst LOTR, men emellanåt kommer de där ljusglimtarna som blir sådär perfekta.
Så ptja, ingen vidare bra recension. Jag är nöjd. Egentligen. Även om det inte framgår så bra. Det är ju ändå så att Tolkien tveklöst är bäst på fantasy :).
J.R.R. Tolkien - The Hobbit
Då var den efter mycket om och men äntligen läst. Silvio har pikat mig ungefär lika länge som jag känt honom för att jag inte har läst den än. Det har liksom bara inte blivit av. Konstigt nog då jag fullkomligt älskar LOTR.
Det är svårt att försöka låta bli jämförelser, men jag gör mitt bästa. Den här boken har ju några fler år på nacken än LOTR. Första besvikelsen, eller icke infriade förväntningen var att boken bara handlar om ett äventyr, det första. Jag har hela tiden inbillat mig att nu jäklar ska man äntligen få veta allt om Bilbos alla eskapader. Snacka om nitlott. Men skitsamma för det är ändå bra. Boken är inte fullt så detaöjerad som man kan tänka sig om man läst LOTR, men emellanåt kommer de där ljusglimtarna som blir sådär perfekta.
Så ptja, ingen vidare bra recension. Jag är nöjd. Egentligen. Även om det inte framgår så bra. Det är ju ändå så att Tolkien tveklöst är bäst på fantasy :).
Ja tack, tomten! / Boktipsad
Silvio sa i helgen att han önskade sig Gomorra av Roberto Saviano i julklapp. Inte en omöjlighet ;). Dock är den just nu slut på förlaget. En annan kul grej kring just den boken är att den har filmatiserats. Vi gick för någon vecka sedan igenom vinterns bioprogram för att se om det var något vi ville lägga biobiljetterna på. Jag nämnde då den filmen som enda tänkbara. I vanlig ordning lyssnade Silvio med ett halvt öra och ställer sig nu helt frågande till den informationen.. Jaja.
Det var ltie bakgrundshistoria kring Silvios julklapp.
Nu när jag åt en liten eftermiddagsfrukost kollade jag på tv samtidigt. Då talades det istället om den här boken av samma författare. Han som läst den gav den tveklöst en 5a i betyg. Nu ska man ju inte gå efter vad andra tycker, men jag blev väldigt nyfiken på boken och fogar den till min önskelista.
Det var ltie bakgrundshistoria kring Silvios julklapp.
Nu när jag åt en liten eftermiddagsfrukost kollade jag på tv samtidigt. Då talades det istället om den här boken av samma författare. Han som läst den gav den tveklöst en 5a i betyg. Nu ska man ju inte gå efter vad andra tycker, men jag blev väldigt nyfiken på boken och fogar den till min önskelista.
Ett boktips inför natten
Philip Pullman - Den skarpa eggen
Baksidetext: Universums gränser har öppnats och Lyra tar språnget in i en annan värld. Det visar sig vara en skrämmande och hemsökt plats, där själsslukandde vålnader drar fram på gatorna och man kan höra det avlägsna bruset av änglars vingar i skyn. Där träffar hon Will, som just fyllt tolv och redan har ett mord på sitt samvete. Lyras och Wills öden tycks på ett underligt sätt sammanlänkade, och tillsammans ger de sig ut för att söka efter ett hemligt och mäktigt föremål som många skulle kunna döda för att äga...
Jag tycker: Del två i Den mörka materian. Det tar sig. Jag står fortfarande förvånad till hur det kunde bli en så galet dålig film av första delen, Guldkompassen.
Det här är ju en riktigt välskriven, bra och spännande bok. Det märks inte alls att det är en barn/ungdomsbok på annat vis än att huvudrollen är ett barn. Språket är väldigt bra och boken tar upp partikelfysik utan att försöka förenkla ämnet.
Så, det är väl ytterst troligt att jag tar med mig sista delen i triologin nu när jag ska sova.
Baksidetext: Universums gränser har öppnats och Lyra tar språnget in i en annan värld. Det visar sig vara en skrämmande och hemsökt plats, där själsslukandde vålnader drar fram på gatorna och man kan höra det avlägsna bruset av änglars vingar i skyn. Där träffar hon Will, som just fyllt tolv och redan har ett mord på sitt samvete. Lyras och Wills öden tycks på ett underligt sätt sammanlänkade, och tillsammans ger de sig ut för att söka efter ett hemligt och mäktigt föremål som många skulle kunna döda för att äga...
Jag tycker: Del två i Den mörka materian. Det tar sig. Jag står fortfarande förvånad till hur det kunde bli en så galet dålig film av första delen, Guldkompassen.
Det här är ju en riktigt välskriven, bra och spännande bok. Det märks inte alls att det är en barn/ungdomsbok på annat vis än att huvudrollen är ett barn. Språket är väldigt bra och boken tar upp partikelfysik utan att försöka förenkla ämnet.
Så, det är väl ytterst troligt att jag tar med mig sista delen i triologin nu när jag ska sova.
Morgonstund har boktips i mun
Philip Pullman - Guldkompassen
Baksidetext: Allting börjar när Lyras farbror, Lord Asriel, återvänder till England med berättelser om en plats nära Nordpolen där man genom norrskenets skimmer kan ana en annan värld. Inte långt därefter försvinner Lyras vän Roger under mystiska omständigheter. Snart blir Lyra indragen i ett farligt äventyr med underliga vetenskapsmän, häxor och bepansrade isbjörnar som drabbar samman i polarmörkret. Men framför allt finns här alethiometern, guldkompassen, en magisk sanningsmaskin med stor makt för den som kan använda den rätt...
Jag tycker: Positivt överraskad. Skönt när man blir det. Jag, liksom de flesta andra såg väl filmen förra året som var en riktig kalkon. Jag minns inte hur många gånger jag somnade och när jag slutligen lyckades ta mig igenom den var det mest bara ett jaha.
Boken däremot är både spännande och välskriven. Inte det bästa inom genren, men klart godkänd. Det är så att jag ser fram emot att läsa del två och tre i "Den mörka materian".
Baksidetext: Allting börjar när Lyras farbror, Lord Asriel, återvänder till England med berättelser om en plats nära Nordpolen där man genom norrskenets skimmer kan ana en annan värld. Inte långt därefter försvinner Lyras vän Roger under mystiska omständigheter. Snart blir Lyra indragen i ett farligt äventyr med underliga vetenskapsmän, häxor och bepansrade isbjörnar som drabbar samman i polarmörkret. Men framför allt finns här alethiometern, guldkompassen, en magisk sanningsmaskin med stor makt för den som kan använda den rätt...
Jag tycker: Positivt överraskad. Skönt när man blir det. Jag, liksom de flesta andra såg väl filmen förra året som var en riktig kalkon. Jag minns inte hur många gånger jag somnade och när jag slutligen lyckades ta mig igenom den var det mest bara ett jaha.
Boken däremot är både spännande och välskriven. Inte det bästa inom genren, men klart godkänd. Det är så att jag ser fram emot att läsa del två och tre i "Den mörka materian".
Ett boktips (eller en bokdiss)
Allt beror på hur man ser det.
Stephanie Meyer - New moon
Baksidetext: For Bella Swan, there is one thing more important than life itself: Edward Cullen. But being in love with a vampire is even more dangerous than Bella could ever have imagined. Edward has already rescued Bella from the cluthes of one evil vampire, but now, as their daring relationship threatens all that is near and clear to them, they realize their troubles may be just beginning...
Jag tycker: Det som gjorde boken bra var Edwards frånvaro i stora delar av den, äntligen blev det lite handling istället för en massa tomma, sliskiga kärleksförklaringar sida upp och sida ner. Det var faktiskt bra, jag tyckte om handlingen och alla nya saker som sattes i rörelse, fler och mörkare hot. Som sagt, inget at klaga på där. Sen kommer jag till slutet, och då är han där igen som en liten blodigel, Edward. Suck. Kan Bella sluta uppföra sig som ett litet handlingsförlamat våp i hans närhet? Jösses det är 2000-tal, men rollerna dem emellan är så jäkla sereotypa så man har sett dem i bok efter bok genom hela litteraturhistorien. Är det inte dags att ändra på det nu? I synnerhet eftersom boken ursprungligen är en ungdomsbok, här hade författaren jordens chans att göra något så mycket bättre, men nej. Och ni andra som diskuterat att jag inte han bli blint kär i Edward pga jag har mitt på det torra. Nej, jag hade faktiskt inte känt mer sympatier för honom hur toksingel jag än hade varit. Och då måste man visst tycka om Jacob istället, den andra manliga alfahannen i böckerna. Vad vore en klassisk kärlekssaga utan två kombatanter? Men nä, jag ger inte mycket för Jacob heller. Så vad kan man säga slutligen? Jo, jag kommer läsa nästa och nästa bok också för jag är jäkligt nyfiken på vad som händer med allting annat, så jag får väl 'snabbspola' genom Edwards sliskigheter. Jag menar, i de två böckerna jag läst, finns det någonstans Bella inte beskriver Edward som perfekt, perfekt leende, hans perfekta bringa, hans perfekta händer osv sov. Heeeela tiden. Det blir lite enformigt. Jag tänkte säga att det är mänskligt att ha brister, men då han är en vampyr så kanske han inte har några, enligt henne...
Stephanie Meyer - New moon
Baksidetext: For Bella Swan, there is one thing more important than life itself: Edward Cullen. But being in love with a vampire is even more dangerous than Bella could ever have imagined. Edward has already rescued Bella from the cluthes of one evil vampire, but now, as their daring relationship threatens all that is near and clear to them, they realize their troubles may be just beginning...
Jag tycker: Det som gjorde boken bra var Edwards frånvaro i stora delar av den, äntligen blev det lite handling istället för en massa tomma, sliskiga kärleksförklaringar sida upp och sida ner. Det var faktiskt bra, jag tyckte om handlingen och alla nya saker som sattes i rörelse, fler och mörkare hot. Som sagt, inget at klaga på där. Sen kommer jag till slutet, och då är han där igen som en liten blodigel, Edward. Suck. Kan Bella sluta uppföra sig som ett litet handlingsförlamat våp i hans närhet? Jösses det är 2000-tal, men rollerna dem emellan är så jäkla sereotypa så man har sett dem i bok efter bok genom hela litteraturhistorien. Är det inte dags att ändra på det nu? I synnerhet eftersom boken ursprungligen är en ungdomsbok, här hade författaren jordens chans att göra något så mycket bättre, men nej. Och ni andra som diskuterat att jag inte han bli blint kär i Edward pga jag har mitt på det torra. Nej, jag hade faktiskt inte känt mer sympatier för honom hur toksingel jag än hade varit. Och då måste man visst tycka om Jacob istället, den andra manliga alfahannen i böckerna. Vad vore en klassisk kärlekssaga utan två kombatanter? Men nä, jag ger inte mycket för Jacob heller. Så vad kan man säga slutligen? Jo, jag kommer läsa nästa och nästa bok också för jag är jäkligt nyfiken på vad som händer med allting annat, så jag får väl 'snabbspola' genom Edwards sliskigheter. Jag menar, i de två böckerna jag läst, finns det någonstans Bella inte beskriver Edward som perfekt, perfekt leende, hans perfekta bringa, hans perfekta händer osv sov. Heeeela tiden. Det blir lite enformigt. Jag tänkte säga att det är mänskligt att ha brister, men då han är en vampyr så kanske han inte har några, enligt henne...
Lördagstipset
Vaknar man tidigt kan man lika gärna läsa ut en bok.
Anne B Ragde - Eremitkräftorna
Baksidetext: Vid trettiosju års ålder har Torunn Neshovs liv tagit en ny och oväntad riktning. Allt började med hennes farmors död, då hon för första gången mötte släkten på sin fars sida. När Torunn lär känna bröderna Neshov råder det en okaraktäristisk turbulens i deras liv.
Det är i detta skede som Torunn blir brödernas vän. Men hur mycket är storstadsflickan från Oslo villig att förändra sitt eget liv för den nyfunna släktens skull? När Torunn får veta att hon är nästa arvtagare till gården ställs hon inför ett val som är allt annat än enkelt.
Jag tycker: Uppföljaren till Berlinerpopplarna lämnar mig inte besviken. Jag tyckte väldigt bra om första boken och även denna. Vad kan misslyckas med en udda samling i en och samma familj? Boken beskriver personerna med värme och man kommer dem riktigt nära, det är som att sitta i köket hos dem och betrakta allt som händer. Boken lämnade en enorm cliffhanger i slutet så nu är det bara att vänta på sista boken också.
Någon som såg Berlinerpopplarna när den gick på TV som en miniserie? Jag gjorde inte, ville inte förstöra bIlden.
Anne B Ragde - Eremitkräftorna
Baksidetext: Vid trettiosju års ålder har Torunn Neshovs liv tagit en ny och oväntad riktning. Allt började med hennes farmors död, då hon för första gången mötte släkten på sin fars sida. När Torunn lär känna bröderna Neshov råder det en okaraktäristisk turbulens i deras liv.
Det är i detta skede som Torunn blir brödernas vän. Men hur mycket är storstadsflickan från Oslo villig att förändra sitt eget liv för den nyfunna släktens skull? När Torunn får veta att hon är nästa arvtagare till gården ställs hon inför ett val som är allt annat än enkelt.
Jag tycker: Uppföljaren till Berlinerpopplarna lämnar mig inte besviken. Jag tyckte väldigt bra om första boken och även denna. Vad kan misslyckas med en udda samling i en och samma familj? Boken beskriver personerna med värme och man kommer dem riktigt nära, det är som att sitta i köket hos dem och betrakta allt som händer. Boken lämnade en enorm cliffhanger i slutet så nu är det bara att vänta på sista boken också.
Någon som såg Berlinerpopplarna när den gick på TV som en miniserie? Jag gjorde inte, ville inte förstöra bIlden.
Dagens boktips
Thomas E. Sniegoski - A kiss before the apocalypse
Baksidetext: Boston PI Remy Chandler has many talents. He can will himself invisible; he can speak and understand any foreign language (including the language of animals); and if he listens carefully, he can hear thoughts.
Unusualm tioo say the least - for an ordinary man. But Remy is no ordinary man - he's an angel. Generations ago, when he was known as the angel Remiel, he chose to renounce heaven and live on Earth. He's found a place among us ordinary humans, whit friendship, a job he's good at - and love.
Now he is being drawn into a case with strong ties to his angelic past. The Angel of Death has gone missing, and Remy's former colleagues have come to him for help. But what at first seems to be about tracing a missing person turns out to inolve much more - a conspiracy that has as its goal the destruction of the human race.
Jag tycker: Boken lever upp till förväntningarna, men inte mer. Jag läste på lite om författaren i slutet av boken och han har haft ett finger med i en del film- och tvproduktioner, vilket jag också tycker märks. Boken skulle faktiskt kunna fungera väldigt bra som film. Inte ofta jag tycker så då jag föredrar bokform, men här behövs ett bildspråk också. Händelsen flyter på bra och når givetvis sin höjdpunkt i slutet av boken, men det jag saknar lite är bildspråket, jag vill se mer. Och det är vad jag menar med att boken skulle göra sig väldigt bra som film.
Baksidetext: Boston PI Remy Chandler has many talents. He can will himself invisible; he can speak and understand any foreign language (including the language of animals); and if he listens carefully, he can hear thoughts.
Unusualm tioo say the least - for an ordinary man. But Remy is no ordinary man - he's an angel. Generations ago, when he was known as the angel Remiel, he chose to renounce heaven and live on Earth. He's found a place among us ordinary humans, whit friendship, a job he's good at - and love.
Now he is being drawn into a case with strong ties to his angelic past. The Angel of Death has gone missing, and Remy's former colleagues have come to him for help. But what at first seems to be about tracing a missing person turns out to inolve much more - a conspiracy that has as its goal the destruction of the human race.
Jag tycker: Boken lever upp till förväntningarna, men inte mer. Jag läste på lite om författaren i slutet av boken och han har haft ett finger med i en del film- och tvproduktioner, vilket jag också tycker märks. Boken skulle faktiskt kunna fungera väldigt bra som film. Inte ofta jag tycker så då jag föredrar bokform, men här behövs ett bildspråk också. Händelsen flyter på bra och når givetvis sin höjdpunkt i slutet av boken, men det jag saknar lite är bildspråket, jag vill se mer. Och det är vad jag menar med att boken skulle göra sig väldigt bra som film.
Dagens boktips
Stephanie Meyer - Twilight
Baksidetext: When Isabella Swan moves to the gloomy town of Forks and meets the mysterious, alluring Edward Cullen. her life takes a thrilling and terrifying turn. With hos porcelain skin, golden eyes, mesmerizing voice, and supernatural gifts, Edward is both irresistible and impenetrable. Up until now, he has managed to keep hos true identity hidden, but Bella is determined to uncover his dark secret.
Jag tycker: Här någonstans anar jag att jag kommer att bli halshuggen av både Kerstin och Tella, men tyvärr var boken inte ens hälften så bra som jag hade hoppats på. Det blev aldrig den där galna sträckläsningen. Jag ville nog ha lite mer skräck, vampyrfantast som jag ändå är. Jag tänker dock inte ge upp än utan även prova på de övriga böckerna i serien, det kan ju förhoppningsvis bli lite mer spänning.
Baksidetext: When Isabella Swan moves to the gloomy town of Forks and meets the mysterious, alluring Edward Cullen. her life takes a thrilling and terrifying turn. With hos porcelain skin, golden eyes, mesmerizing voice, and supernatural gifts, Edward is both irresistible and impenetrable. Up until now, he has managed to keep hos true identity hidden, but Bella is determined to uncover his dark secret.
Jag tycker: Här någonstans anar jag att jag kommer att bli halshuggen av både Kerstin och Tella, men tyvärr var boken inte ens hälften så bra som jag hade hoppats på. Det blev aldrig den där galna sträckläsningen. Jag ville nog ha lite mer skräck, vampyrfantast som jag ändå är. Jag tänker dock inte ge upp än utan även prova på de övriga böckerna i serien, det kan ju förhoppningsvis bli lite mer spänning.
Ännu en bok
Jeannette Walls - Glasborgen
Baksidetext: Jag satt i en taxi och funderade på om jag var för uppklädd för kvällen, när jag kastade en blick ut genom rutan och såg mamma rota i en sopcontainer. [...] Det var månader sedan jag hade sett henne, och när hon tittade upp greps jag av panik för att hon skulle se mig och att någon som var på väg till samma fest skulle få syn på oss tillsammans, och mamma skulle presentera sig och min hemlighet skulle vara avslöjad. Jag gled djupare ner i sätet och bad chauffören vända och köra mig tillbaka till Park Avenue.
Jag tycker: Det verkar ha varit populärt senaste åren med böcker som avser skildringar om kassa uppväxter. Denna boken är knappast ett undantag utan följer övrigt jag läst i genren. Familjen var urfattig, pappan alkoholist, ett evigt flyttande och kämpande för att överleva. Nu är allting bra.
Trevlig bok, saknar tyvärr det rätta språket, men det blir lätt så i den här typen av böcker. Kan inte påstå att den var varken bra eller dålig, mest ok.
Så, nu släpper jag det här och ger mig på alla andra köpta och lånade böcker. Blev ju en rejäl dos fantasy som hittade hem i helgen :).
Baksidetext: Jag satt i en taxi och funderade på om jag var för uppklädd för kvällen, när jag kastade en blick ut genom rutan och såg mamma rota i en sopcontainer. [...] Det var månader sedan jag hade sett henne, och när hon tittade upp greps jag av panik för att hon skulle se mig och att någon som var på väg till samma fest skulle få syn på oss tillsammans, och mamma skulle presentera sig och min hemlighet skulle vara avslöjad. Jag gled djupare ner i sätet och bad chauffören vända och köra mig tillbaka till Park Avenue.
Jag tycker: Det verkar ha varit populärt senaste åren med böcker som avser skildringar om kassa uppväxter. Denna boken är knappast ett undantag utan följer övrigt jag läst i genren. Familjen var urfattig, pappan alkoholist, ett evigt flyttande och kämpande för att överleva. Nu är allting bra.
Trevlig bok, saknar tyvärr det rätta språket, men det blir lätt så i den här typen av böcker. Kan inte påstå att den var varken bra eller dålig, mest ok.
Så, nu släpper jag det här och ger mig på alla andra köpta och lånade böcker. Blev ju en rejäl dos fantasy som hittade hem i helgen :).
Dubbelt upp
Nu ska jag skriva om två böcker jag läst sista tiden. Har bara inte orkat skriva om den första ännu så det blir båda på en gång istället. Fiffigt va? :)
Khaled Hosseini - Tusen strålande solar
Baksidetext: Mariam är bara femton år gammal, fattig och utan utbildning, när hon tvingas resa till Kabul för att gifta sig med en trettio år äldre man. Efter nästan tjugo år i ett kärlekslöst och våldsamt äktenskap får Mariam sällskap i sin olycka av den unga Laila - hustru nummer två som tvinags glömma sin kärlek till grannpojken efter att hennes föräldrar dött i ett bombdåd.
Medan de båda kvinnorna uthärdar det ständigt upptrappade våldet, i hemmet såväl som på Kabuls gator, kommer de varandra närmare.
Jag tycker: Det blir ju lätt en jämförelse med författarens tidigare roman Flyga drake. Jag kan nog tycka att den var bättre, mer inlevelsefull och berörde mer. Jag vet inte om det beror på författarens oförmåga att sätta sig in i en kvinnas liv, men jag tycker helt enkelt inte att den här boken gav lika mycket. Dock stort plus för att jag åter igen fick en lektion i nutidshistoria.
Roslund & Hellström - Edward Finnigans upprättelse
Baksidetext: I Sverige blir en man vid namn John Schwatz häktad för misshandel på en Finlandsfärja. Det är något som inte stämmer med John, vem är han egentligen? En man utan identitet? En man som egentligen borde vara död?
I USA förbannar Edward Finnigan sitt öde. Trots att många år har gått kan han inte få ro så länge han inte får upprättelse för mordet på sin dotter. Han har blvit berövad det avslut som han varit så säker på.
Kriminalkommisarie Ewert Grens förstår inte först vad det är han har frmför sig när han börjar förhöra John. Ett politiskt spel, men också en härva där mänskliga relationer och starka övertygelser har stor betydelse.
Jag tycker: Helt ok bok faktiskt. Den kanske inte upprätthåller samma grad av spänning som klassiska deckare där det jagas fruktade mördare, men den lyckas ändå uppehålla intresset. Den avslutas även med en liten twist om rättvisa.
Khaled Hosseini - Tusen strålande solar
Baksidetext: Mariam är bara femton år gammal, fattig och utan utbildning, när hon tvingas resa till Kabul för att gifta sig med en trettio år äldre man. Efter nästan tjugo år i ett kärlekslöst och våldsamt äktenskap får Mariam sällskap i sin olycka av den unga Laila - hustru nummer två som tvinags glömma sin kärlek till grannpojken efter att hennes föräldrar dött i ett bombdåd.
Medan de båda kvinnorna uthärdar det ständigt upptrappade våldet, i hemmet såväl som på Kabuls gator, kommer de varandra närmare.
Jag tycker: Det blir ju lätt en jämförelse med författarens tidigare roman Flyga drake. Jag kan nog tycka att den var bättre, mer inlevelsefull och berörde mer. Jag vet inte om det beror på författarens oförmåga att sätta sig in i en kvinnas liv, men jag tycker helt enkelt inte att den här boken gav lika mycket. Dock stort plus för att jag åter igen fick en lektion i nutidshistoria.
Roslund & Hellström - Edward Finnigans upprättelse
Baksidetext: I Sverige blir en man vid namn John Schwatz häktad för misshandel på en Finlandsfärja. Det är något som inte stämmer med John, vem är han egentligen? En man utan identitet? En man som egentligen borde vara död?
I USA förbannar Edward Finnigan sitt öde. Trots att många år har gått kan han inte få ro så länge han inte får upprättelse för mordet på sin dotter. Han har blvit berövad det avslut som han varit så säker på.
Kriminalkommisarie Ewert Grens förstår inte först vad det är han har frmför sig när han börjar förhöra John. Ett politiskt spel, men också en härva där mänskliga relationer och starka övertygelser har stor betydelse.
Jag tycker: Helt ok bok faktiskt. Den kanske inte upprätthåller samma grad av spänning som klassiska deckare där det jagas fruktade mördare, men den lyckas ändå uppehålla intresset. Den avslutas även med en liten twist om rättvisa.
Boken dårå
Katerina Janouch - Sommarbarn
Baksidetext: Prag på sextiotalet är en levande, myllrande stad. Här växer Katia upp i en kärleksfull familj med många vänner. Dagarna fylls av lekar och de oändliga somrarna tillbringas på landet hos en älskad farmor. Livet är ljust och sorglöst.
Men tillvaron förändras när sovjetmakten intar landet 1968. Katias pappa kämpar mot den nya regimen och tillvaron blir otrygg, med säkerhetspoliser och avlyssnade telefoner. Livet blir mörkt och tungt allvar.
Tjeckoslovakien förvandlas till ett land där de inte längre är välkomna. Familjen tvingas lämna det gamla livet bakom sig och hamnar så småningom i Stockholm. Där, i den grå betongförorten, blir utanförskapet smärtsamt tydligt. Den elvaåriga Katia utsätts för mobbing och får kämpa för att accepteras av de andra barnen. Vändpunkten kommer under några sommarveckor hos en familj på landet där hon ska få chansen att bli svensk på riktigt.
Jag tycker: Återigen känner jag att jag inte helhjärtat kan ge ett positivt omdöme. Det känns som om baksidetexten i vanligordnign lovar mer än vad den kan hålla. Jag vill inte på något sätt föringa författarens upplevelser, men det blir lite platt och mest ett 'jaha'. Sen då? Det väcks ändå en nyfikenhet och jag vill veta vad som händer och hur det gick efter sommaren på landet, men mer än så är det egentligen inte och det är inget som berör på riktigt.
Jag kände att det var dags för ett tillägg då det blivit få positivt omdömen när jag läst böcker. Det slog mig idag att jag läst böcker som är så sjukt jävla bra att allt annat bleknar i jämförelse. Jag tror inte på något sätt att de böcker jag läst sista tiden egentligen är särskilt dåliga, ospännande, ogripande eller vad det nu må vara, men i jämförelse ger de inte någon karatespekt i mitt beröringscentra. Tyvärr. Böcker har alltid varit en stor förälskelse i mitt liv, sen jag lärde mig läsa har jag slukat det mesta som kommer i min väg. Nu ska det dock mycket till för att en bok ska kännas bra.
Kanske dags att pausa? Men vad gör man då istället? Glömma bort de bra böckerna?
Lätt dagens I-landsproblem, men fortfarande ett problem.
Baksidetext: Prag på sextiotalet är en levande, myllrande stad. Här växer Katia upp i en kärleksfull familj med många vänner. Dagarna fylls av lekar och de oändliga somrarna tillbringas på landet hos en älskad farmor. Livet är ljust och sorglöst.
Men tillvaron förändras när sovjetmakten intar landet 1968. Katias pappa kämpar mot den nya regimen och tillvaron blir otrygg, med säkerhetspoliser och avlyssnade telefoner. Livet blir mörkt och tungt allvar.
Tjeckoslovakien förvandlas till ett land där de inte längre är välkomna. Familjen tvingas lämna det gamla livet bakom sig och hamnar så småningom i Stockholm. Där, i den grå betongförorten, blir utanförskapet smärtsamt tydligt. Den elvaåriga Katia utsätts för mobbing och får kämpa för att accepteras av de andra barnen. Vändpunkten kommer under några sommarveckor hos en familj på landet där hon ska få chansen att bli svensk på riktigt.
Jag tycker: Återigen känner jag att jag inte helhjärtat kan ge ett positivt omdöme. Det känns som om baksidetexten i vanligordnign lovar mer än vad den kan hålla. Jag vill inte på något sätt föringa författarens upplevelser, men det blir lite platt och mest ett 'jaha'. Sen då? Det väcks ändå en nyfikenhet och jag vill veta vad som händer och hur det gick efter sommaren på landet, men mer än så är det egentligen inte och det är inget som berör på riktigt.
Jag kände att det var dags för ett tillägg då det blivit få positivt omdömen när jag läst böcker. Det slog mig idag att jag läst böcker som är så sjukt jävla bra att allt annat bleknar i jämförelse. Jag tror inte på något sätt att de böcker jag läst sista tiden egentligen är särskilt dåliga, ospännande, ogripande eller vad det nu må vara, men i jämförelse ger de inte någon karatespekt i mitt beröringscentra. Tyvärr. Böcker har alltid varit en stor förälskelse i mitt liv, sen jag lärde mig läsa har jag slukat det mesta som kommer i min väg. Nu ska det dock mycket till för att en bok ska kännas bra.
Kanske dags att pausa? Men vad gör man då istället? Glömma bort de bra böckerna?
Lätt dagens I-landsproblem, men fortfarande ett problem.
Dagens boktips
Ett par dagars beodrad vila samt ett par sömnlösa nätter genererar lätt en utläst bok.
Unni Drougge - Boven i mitt drama kallas kärlek
Baksidetext: Så träffar hon Niclas, och de blir besinningslöst förälskade. Han är ung och vilsen, men Unni stöttar honom - hon anar bara inte till vilket pris. Utåt är de ett lyckligt par, men hemma är tillvaron helt annat än idyllisk. Hon reser runt i Sverige och föreläser om mäns våld mot kvinnor men lever själv i ett misshandelsförhållande. Samtidigt som hon hjälper Niclas att bygga upp en framgångsrik karriär som litterär agent offrar hon sin egen. Niclas svartsjuka styr snart hela hennes liv. Bit för bit släpper hon taget om det viktigaste hon har: barnen, vännerna, skrivandet...
Jag tycker: Jag brukar gilla Unni, det här är definitivt inget undantag. Boken är väldigt, väldigt rak och ärlig, hon står för sin dumhet och hoppas att den ska lära andra. Jag har själv ingen personlig erfarenhet i ämnet, men det är lätt att känna med Unni i boken. Rekommenderas varmt, även om den är hemsk om hur en människa kan krympa sig själv så mycket.
Unni Drougge - Boven i mitt drama kallas kärlek
Baksidetext: Så träffar hon Niclas, och de blir besinningslöst förälskade. Han är ung och vilsen, men Unni stöttar honom - hon anar bara inte till vilket pris. Utåt är de ett lyckligt par, men hemma är tillvaron helt annat än idyllisk. Hon reser runt i Sverige och föreläser om mäns våld mot kvinnor men lever själv i ett misshandelsförhållande. Samtidigt som hon hjälper Niclas att bygga upp en framgångsrik karriär som litterär agent offrar hon sin egen. Niclas svartsjuka styr snart hela hennes liv. Bit för bit släpper hon taget om det viktigaste hon har: barnen, vännerna, skrivandet...
Jag tycker: Jag brukar gilla Unni, det här är definitivt inget undantag. Boken är väldigt, väldigt rak och ärlig, hon står för sin dumhet och hoppas att den ska lära andra. Jag har själv ingen personlig erfarenhet i ämnet, men det är lätt att känna med Unni i boken. Rekommenderas varmt, även om den är hemsk om hur en människa kan krympa sig själv så mycket.
En bok till
Nu går det undan
Belinda Olsson - Otrogen på öppen gata
Baksidetext: Nyhetschefen Agata Hansson är tillbaka. Knappt har gravidchocken lagt sig förrän det är dags för bebischock. Ut kommer en stilig liten kille, Alex. Han är fantastisk, förstås. Men varför skriker han så mycket? Och varför måste det göra så ont i tuttarna?
Agata kan inte hjälpa det. Knappt har den lilla familjen kommit hem från BB förrän hon börjar längta tillbaka till jobbet. När Aftontidningen behöver någon som kan jobba extra är hon inte sen att tacka ja. Väl där möter hon den unga snygga vikarien Andy. Visst är sambon Teo en fantastisk pappa, men lite flirt har väl ingen småbarnsmamma dött av?
Jag tycker: Rolig och lättsam om första tiden som nybliven mamma. Och så lite flört på det. Helt ok bok när man inte orkar tänka så förfärligt mycket. Läste första boken Gravidchock när jag var gravid och fann den lika underhållande.
Belinda Olsson - Otrogen på öppen gata
Baksidetext: Nyhetschefen Agata Hansson är tillbaka. Knappt har gravidchocken lagt sig förrän det är dags för bebischock. Ut kommer en stilig liten kille, Alex. Han är fantastisk, förstås. Men varför skriker han så mycket? Och varför måste det göra så ont i tuttarna?
Agata kan inte hjälpa det. Knappt har den lilla familjen kommit hem från BB förrän hon börjar längta tillbaka till jobbet. När Aftontidningen behöver någon som kan jobba extra är hon inte sen att tacka ja. Väl där möter hon den unga snygga vikarien Andy. Visst är sambon Teo en fantastisk pappa, men lite flirt har väl ingen småbarnsmamma dött av?
Jag tycker: Rolig och lättsam om första tiden som nybliven mamma. Och så lite flört på det. Helt ok bok när man inte orkar tänka så förfärligt mycket. Läste första boken Gravidchock när jag var gravid och fann den lika underhållande.
Ännu en bok
Nu har läsandet äntligen tagit lite fart.
Viveca Sten - I de lugnaste vatten
Baksidetext: Det är en het julimorgon på Sandhamn i Stockholms skärgård. En manskropp inlindad i ett fiskenät flyter i land på öns västra strand.
En dryg vecka senare hittas en kvinna brutalt mördad inte långt därifrån och Thomas Andreasson från Nackapolisen får ta sig an fallet.
Ledtrådarna är få. Vad hade de döda för anknytning till Sandhamn? Vilka hemligheter döljer sig i det lilla samhället? Plågad av förlusten av sin nyfödda dotter och ett havererat äktenskap kastar sig Thomas in i utredningen. Till sin hjälp får han oväntat barndomskamraten Nora Linde, som är fritidsboende på ön.
En mördare går lös i sommaridyllen och pressen på polisen ökar alltmer. De måste snabbt finna den skyldige innan ytterligare liv går till spillo...
Jag tycker: Helt ok. Väldigt lik Läckbergs böcker, men inte lika spännande. Boken var inte på något sätt dålig, men av en sån typ av bok vill jag ha lite mer spänning. Det var typ sista kapitlet som var spännande. Nåja, fick ju den av misstag när jag hade glömt avbeställa en 'månadens bok' så det får vara ok.
Viveca Sten - I de lugnaste vatten
Baksidetext: Det är en het julimorgon på Sandhamn i Stockholms skärgård. En manskropp inlindad i ett fiskenät flyter i land på öns västra strand.
En dryg vecka senare hittas en kvinna brutalt mördad inte långt därifrån och Thomas Andreasson från Nackapolisen får ta sig an fallet.
Ledtrådarna är få. Vad hade de döda för anknytning till Sandhamn? Vilka hemligheter döljer sig i det lilla samhället? Plågad av förlusten av sin nyfödda dotter och ett havererat äktenskap kastar sig Thomas in i utredningen. Till sin hjälp får han oväntat barndomskamraten Nora Linde, som är fritidsboende på ön.
En mördare går lös i sommaridyllen och pressen på polisen ökar alltmer. De måste snabbt finna den skyldige innan ytterligare liv går till spillo...
Jag tycker: Helt ok. Väldigt lik Läckbergs böcker, men inte lika spännande. Boken var inte på något sätt dålig, men av en sån typ av bok vill jag ha lite mer spänning. Det var typ sista kapitlet som var spännande. Nåja, fick ju den av misstag när jag hade glömt avbeställa en 'månadens bok' så det får vara ok.
En till bok
Jag hann läsa en bok till under eftermiddagen så det är väl lika bra att lägga den till handlingarna.
Jean-Dominique Bauby - Fjärilen i glaskupan
Baksidetext: Jean-Dominique Bauby är 42 år och framgångsrik chefredaktör för franska Elle. Han har tre barn och fru som han lämnar för en yngre kvinna. Han befinner sig mitt i pulsen och det glamorösa livets mittpunkt när han under en biltur med sin son drabbas av ett slaganfall.
Bauby blir totalförlamad och kan bara kommunicera genom att blinka med ett öga. "Locked-in-syndrom" kallar läkarvetenskapen tillståndet, då patienten med bibehållen intellektuell förmåga blir instängd i sin egen kropp.
Med hjälp av förlagsredaktören Claude Mendibil skriver han en bok med sina blinkningar som verktyg. Bokstav för bokstav, ord för ord. En blinkning för ja, två för nej. Så dikterar Jean-Dominique en häpnadsväckande läsupplevelse, ett vittnesmål om den fullständiga ensamheten i dödens väntrum, men också en uppfordrande hyllning till livet, kärleken och medmänniskorna.
Jag tycker: Varför låter alltid böcker bättre i beskrivningen än vad de är? Det enda bra med boken är sättet han skrivit den på. I övrigt handlar den i korta historier om hans liv på sjukhuset och lite om livet innan olyckan. Jag hade faktiskt hoppats på mer då det är en väldigt omtalad bok. Men faktorn att han var känd kanske hjälpte till en hel del.
Jean-Dominique Bauby - Fjärilen i glaskupan
Baksidetext: Jean-Dominique Bauby är 42 år och framgångsrik chefredaktör för franska Elle. Han har tre barn och fru som han lämnar för en yngre kvinna. Han befinner sig mitt i pulsen och det glamorösa livets mittpunkt när han under en biltur med sin son drabbas av ett slaganfall.
Bauby blir totalförlamad och kan bara kommunicera genom att blinka med ett öga. "Locked-in-syndrom" kallar läkarvetenskapen tillståndet, då patienten med bibehållen intellektuell förmåga blir instängd i sin egen kropp.
Med hjälp av förlagsredaktören Claude Mendibil skriver han en bok med sina blinkningar som verktyg. Bokstav för bokstav, ord för ord. En blinkning för ja, två för nej. Så dikterar Jean-Dominique en häpnadsväckande läsupplevelse, ett vittnesmål om den fullständiga ensamheten i dödens väntrum, men också en uppfordrande hyllning till livet, kärleken och medmänniskorna.
Jag tycker: Varför låter alltid böcker bättre i beskrivningen än vad de är? Det enda bra med boken är sättet han skrivit den på. I övrigt handlar den i korta historier om hans liv på sjukhuset och lite om livet innan olyckan. Jag hade faktiskt hoppats på mer då det är en väldigt omtalad bok. Men faktorn att han var känd kanske hjälpte till en hel del.
Ett boktips
Paulo Coelho - Elva minuter
Baksidetext: Elva minuter bygger på en sann historia in en ung, vacker kvinna från en bergsby i Brasilien. "Mitt mål är att förstå kärleken", skriver Maria i början av sin dagbok. Men hennes första möte med kärleken slutar olyckligt och hon bestämmer sig för att aldrig älska någon igen. Av längtan till ett bättre liv låter hon sig dock förföras av en schweizisk teaterdirektör och flyttar till Genève, där hennes förhoppningar om rikedom och berömmelse slutar i prostitution.
Efter det hårda mötet med verkligheten drivs Maria allt längre bort från drömmen om att förstå kärleken. I stället försöker hon få grepp om livet och människans innersta väsen genom de flyktiga relationerna med sina kunder. En dag dyker konstnären Ralf upp, och deras möte blir en vändpunkt för dem båda.
Jag tycker: Inte sduperspännande och särskilt givande, brukar verkligen älska Coelhos böcker. I vanlig ordning är det också en personlighetsutveckling som står i centrum. Kan väl säga att jag varken tycker bra eller dåligt om den.
Baksidetext: Elva minuter bygger på en sann historia in en ung, vacker kvinna från en bergsby i Brasilien. "Mitt mål är att förstå kärleken", skriver Maria i början av sin dagbok. Men hennes första möte med kärleken slutar olyckligt och hon bestämmer sig för att aldrig älska någon igen. Av längtan till ett bättre liv låter hon sig dock förföras av en schweizisk teaterdirektör och flyttar till Genève, där hennes förhoppningar om rikedom och berömmelse slutar i prostitution.
Efter det hårda mötet med verkligheten drivs Maria allt längre bort från drömmen om att förstå kärleken. I stället försöker hon få grepp om livet och människans innersta väsen genom de flyktiga relationerna med sina kunder. En dag dyker konstnären Ralf upp, och deras möte blir en vändpunkt för dem båda.
Jag tycker: Inte sduperspännande och särskilt givande, brukar verkligen älska Coelhos böcker. I vanlig ordning är det också en personlighetsutveckling som står i centrum. Kan väl säga att jag varken tycker bra eller dåligt om den.
Dagens boktips
Ca 700 sidor och några veckor senare.
Chimamanda Ngozi Adichie - En halv gul sol
Baksidetext: Olanna och Kainene är så olika som två tvillingsystrar kan bli. Olanna har ärvt sen moders mjuka kvinnliga skönhet och hon gör sig vän med alla. Kainene är sluten och hård och bestämmer sig tidigt för att gå i sin välbeställda faders fotspår och bli affärskvinna. Hon möter engelsmannen Richard som blir blixtförälskad i henne men hon funderar inte ett ögonblick på att bilda familj till skillnad från Olanna som flyttar ihop med sin stora kärlek, den politiskt engagerade Odenigbo och får en dotter, Baby.
Hos Odenigbo möter vi också hans unge tjänare Ugwu, wn fattig pojke från landet som i tidig ålder visar att han har huvudet på skaft och behandlas som en i familjen.
Men det är svåra tider i Nigeria även för de priviligerade och när inbördeskriget bryter ut blir de alla offer för fruktansvärda händelser som sliter sönder deras liv. Hem och familj splittras, Ugwu blir tillfångatagen och tvingad att gå ut i strid, Olanna och Richard söker tröst hos varandra och ideal och lojalitet testas och förskjuts för alltid.
Jag tycker: Förväntningarna var höga då jag hört mycket gott om boken. Jag tycker att de infriades väl. Man får komma huvudpersonerna nära och man får kunskap om Biafra och det krig som utspelades. Det är något som jag inte vet mycket om, har bara hört talas om svälten och att man ska tänka på barnen i Biafra när man inte ätit upp sin mat. Så en bok med både historieundervisning och en närvaro. Gillas.
Dagens boktips
Anna Gavalda - Tillsammans är man mindre ensam
Baksidetext: Camille är en utbränd ung kvinna som gör sitt bästa för att försvinna. Sjuk och nedkyld räddas hon av sin granne, Philibert, som låter henne bo i sin stora lägenhet. Där finns även hans inneboende Franck som arbetar som kock och är butter och ohyfsad. Mormor Paulette är en egensinnig gammal dam som vantrivs på ålderdomshemmet och flyttar in hos de tre.
Handlingen i Anna Gavaldas nya roman utspelar sig i Paris under loppet av ett år. Boken berättar om konflikterna, ömheten, vänskapen, utbrotten, försoningarna och allt annat som händer mellan fyra personer som bor under samma tak. Fyra personer som inte har någonting gemensamt från början och aldrig borde ha träffast, men som alla har stora hjärtan.
Jag tycker: En mysig bok, inte jättespännande eller så, men en bok man ändå mår bra av. Klart läsvärd.
Baksidetext: Camille är en utbränd ung kvinna som gör sitt bästa för att försvinna. Sjuk och nedkyld räddas hon av sin granne, Philibert, som låter henne bo i sin stora lägenhet. Där finns även hans inneboende Franck som arbetar som kock och är butter och ohyfsad. Mormor Paulette är en egensinnig gammal dam som vantrivs på ålderdomshemmet och flyttar in hos de tre.
Handlingen i Anna Gavaldas nya roman utspelar sig i Paris under loppet av ett år. Boken berättar om konflikterna, ömheten, vänskapen, utbrotten, försoningarna och allt annat som händer mellan fyra personer som bor under samma tak. Fyra personer som inte har någonting gemensamt från början och aldrig borde ha träffast, men som alla har stora hjärtan.
Jag tycker: En mysig bok, inte jättespännande eller så, men en bok man ändå mår bra av. Klart läsvärd.
Dagens boktips
Det blir en kortis och ingen beskrivning eller vidare analys. Läs 1984, förklaring känns för tillfället lätt överflödig.
Dagens boktips
Carmen Bin Ladin - En gyllene bur
Baksidetext: Carmen Bin Ladin, uppvuxen i Schweiz med en schweizisk far och en iransk mor, är en av få västerlänningar som haft full insyn i vad hon kallar "lyxtalibanernas paradis", ett klansamhälle där de styrande männen är ofantligt rika och där kvinnorna betraktas som ägodelar.
Som mycket ung träffar Carmen sin blivande make Yeslam Bin Laden (en i syskonskaran som består av 25 söner och 29 döttrar) när han är på semester 1973 i Schweiz. De gifter sig kort därefter och flyttar till USA men bosätter sig 1976 i Saudiarabien. Parets äktenskap varar i fjorton år, men Carmen inser så småningom att hon måste frigöra sig från klnen Bin Ladin så att hennes tre döttrar ska kunna växa upp till självständiga, välutbildade kvinnor.
Carmen har skrivit sin bok till sina döttrar för att förklara varför hon var tvungen att bryta med den saudiarabiska kulturen: Hon ville inte förlora sina barn eller se dem förvandlas till de ansiktslösa och nedtystade kvinnor hon själv levde bland.
Jag tycker: Inget litterärt mästerverk, men ändå en intressant och viktig bok. En liten dos allmänbildning har heller aldrig skadat.
Baksidetext: Carmen Bin Ladin, uppvuxen i Schweiz med en schweizisk far och en iransk mor, är en av få västerlänningar som haft full insyn i vad hon kallar "lyxtalibanernas paradis", ett klansamhälle där de styrande männen är ofantligt rika och där kvinnorna betraktas som ägodelar.
Som mycket ung träffar Carmen sin blivande make Yeslam Bin Laden (en i syskonskaran som består av 25 söner och 29 döttrar) när han är på semester 1973 i Schweiz. De gifter sig kort därefter och flyttar till USA men bosätter sig 1976 i Saudiarabien. Parets äktenskap varar i fjorton år, men Carmen inser så småningom att hon måste frigöra sig från klnen Bin Ladin så att hennes tre döttrar ska kunna växa upp till självständiga, välutbildade kvinnor.
Carmen har skrivit sin bok till sina döttrar för att förklara varför hon var tvungen att bryta med den saudiarabiska kulturen: Hon ville inte förlora sina barn eller se dem förvandlas till de ansiktslösa och nedtystade kvinnor hon själv levde bland.
Jag tycker: Inget litterärt mästerverk, men ändå en intressant och viktig bok. En liten dos allmänbildning har heller aldrig skadat.
