Kanske inte den billigaste, men det som var mest lättkörd av lite mindre vagnar. Victor ville ha en som var helt rosa, men den fanns inte på lager så han fick nöja sig med den på bilden, blir nog bra det också.

Kanske mest för att båda barnen var hemma idag. Kladd i ögonen består, men de är pigga och glada så tillsammans med alla andra i den här stan åkte vi till Grand Samarkand. Vi skulle bara byta Lovisas jacka och handla lite mat. Sen handlade vi visserligen en jacka till till Lovisa för det var ett bra öppningserbjudande i en butik.

Men nu tar vi banne mig helg på riktigt!

När jag kom hem från jobbet i morse var Lovisa redan uppe och höll igång för fullt sen ett bra tag tillbaka. En dag på dagis senare orkade hon inte kämpa mot tröttheten längre.



Victor var kletig i ögat och även lite svullen så personalen hade funderat på att ringa oss, men kom fram till att det inte var så akut. De var lite oroliga för att det skulle vara ögoninflammation. Jag hörde av mig till vår kontaktsjuksköterska som sa att man kan vara förkyld i ögat och att det inte behöver vara ögoninflammation. Vi hade redan tvättat rent och sköljt med koksaltslösning så det såg genast bättre ut. Skulle det bli värre får vi höra av oss igen och se om det är aktuellt med medicinering.
Det är verkligen så himla skönt att ha någon att fråga om stort och smått och som alltid kan ge bra svar, antingen direkt eller efter snack med en läkare. Den typen av kontakt skulle vara skönt att ha för oss alla, men vi får vara glada över att vi har det så bra gällande Victor.

Idag har vi haft stora bilbytardagen. Det innebar kort och gått att Silvios föräldrar kom him med sin bil och åkte med min bil. Nu har vi en bil som förhoppningsvis kan hänga med ett tag, tills vi kan skaffa en sån bil vi vill ha istället. Jag är ute efter en V70 Classic eller en 855. De har kommit ner bra i pris, men det är ju fortfarande det där med pengar som spelar in. Ovan nämnde V70 har jag haft förr och trivdes otroligt bra med den, känns inte alls som en stor, klumpig bil trots att den är stor och rymlig, men smidig att köra.

Barnen busar loss som bara de kan göra på lördagar. Pust! Men imorgon ska jag och Lovisa iväg och shoppa lite. Om vi får med oss något hem återstår att se.



Med Silvios föräldrar kom även en ny säng från Silvios syster. Det blir bra. Den ska bara modifieras lite och sen ska Lovisa få den. Det är en med förvaring och sånt under, samt att den är lite mindre än hennes nuvarande så den inte fyller upp hela rummet. Det är bra. Bra också att hennes nuvarande blir ledig om Victor får för sig att kättra ur sin säng, han ska ju snart få sitt rum iordning också och jag har hittat en säng han ska få, men än så länge har han inte gjort några seriösa klättringar så han får fortsätta snarka inne hos oss.

Bilen skulle kollas idag. Det var intressant, eller mest skrattframkallande om man har lite lagom svart humor. Jag hade ju i normala fall inte åkt dit utan att ha ordnat upp alla fel jag själv kunnat identifiera, men nu ville ju svärfar att det skulle vara besiktigad för han vill av någon outgrundlig anledning ha den.
Efter dagens event är den anledningen ännu mer outgrundlig. Risigare bil har jag nog aldrig haft. Elva punkter blev den underkänd på. En del var ju inte så farliga utan typ välkända som sprucken ruta och trasiga positionsljus. Men sen var det MYCKET som rostat undertill samt att det var lite allmänt vajsing med bromsarna här och där och ett misslhjud från ett kullager. DÅ fick vi svar på vad som låtit konstigt och varför den beter sig konstigt vid inbromsning. Nåja, nu står bilen i garaget igen i väntan på bättre tider.

Jag mår fortfarande lite tjyvens, mest otroligt seg, trött, yr och lite illamående. Förutom min urballade mage tror jag att allt övrigt beror på min ovana vid att vara nattuggla i kombionation med extremt dålig sömn senaste tiden. Dels pågår något vägbygge precis utanför lägenheten och dels ringer del fel på dörren titt som tätt, på det är det en j-a hund i någon lägenhet här som skäller i tid och otid.

Önskelista: Ett fulltids, fast dagjobb. Ja tack!

Bortse från den icke välorganiserade hyllan i bakgrunden även om den matchar Victor ;)

Tidigt, tidigt när resten av familjen sov sött var jag vaken. Det fanns inte så mycket att göra som inte skulle väcka barnen så jag gjorde ett armband. Bilden blev inte så bra, men kombinationen mörker och ostadig hand är väl  inte det bästa. Det blev jämnt och fint med mina nya pärlor så jag är supernöjd med resultatet. Fint som snus är det mer turkos och korall, somrigt så det förslår.