Silvio tyckte det. Jag köpte färdig cabonara. När jag sa det tittade han bara konstigt på mig och gav mig en mindre idiotförklaring. Men vem vet, den kanske smakar jättegott och då är det ju bra eftersom det är billigare än att köpa alla ingredienserna. Parmesan finns alltid hemma förvisso, men inte resten. Äsch, vi får se. Han behöver ju inte äta ;).

Efter några timmars lek sover Lovisa igen en stund. Hon är fortfarande lite kinkig med maten. Helt plötsligt har hon fått för sig att hon inte vill ha välling. Hon puttar bara bort flaskan. Vet inte vad jag ska ge henne att dricka. Vatten är ju nästan lika hopplöst. Hon tar två klunkar sen vill hon bara leka med det. I somras gick jag nog igenom stora sortimentet med diverse fruktdrycker och liknande för något måste hon ju dricka. Men icke. Så jag har väl varit dum som låtit henne hållas med vällingen och det lilla vatten hon får i sig. Så länge hon kissar ordentligt är ju allting bra.
Så vad erbjuder man? Mjölk?

Sen har jag börjat läsa på lite om förlossning igen. Jag känner mig lugnare av att veta vad jag har att vänta, även sånt som är negativt. Har en jättebra bok om det som jag läste förra gången och nu börjat med igen. Tvärr somnade jag.
Dock dök en tanke upp. Varför är det så in i bängens jäkla viktigt att man måste kissa efter förlossningen?
Jag vill minnas att jag var rätt less på det när jag födde Lovisa. Jag var inte ett dugg kissnödig. Och hade jag varit det så kunde jag änså inte stå på benen. Men det var ett jäkla tjat och de försökte leda in mig på toa, men det gick ju inte.
Så varför så viktigt?