..är inte jag, men min knäppa dotter. Hon bajsar och sover varannan dag. Den andra dagen är det ett jävla liv på henne. Igår var hon hopplös på alla sätt. Egentligen var hon mest gossugen, men det var inte alltid det hjälpte heller. Till slut somnade hon gott på mig.
Idag har hon sovit som en stock, hon var bara vaken en liten stund när hon käkade och spydde ner min mage, men nu sover hon igen sen länge.
Jag har hela tiden klagat på att hon kräver så mycket uppmärksamhet så att jag inte hinner packa upp. Nu när hon sover som en stock kan jag egentligen inte skylla på nånting, men jag är i komatillstånd jag också och orkar inte göra nånting.
Jag borde slänga upp ett par lampor i de mörkare delarna av lägenheten så det faktiskt går att se nåt, jag borde plocka ut lite saker ur bilen då Natha och Joel ska låna den imorgon till sin ikeafärd. Och framförallt - jag borde packa upp de sista lådorna så det inte ser ut som om vi bor i ett lagerhotell, eller container eller vafan för skabb som helst.
Jag borde också packa upp tvätten sen i måndags, leta tvättmaskin till lägenheten, sortera Lovisas kläder samt hitta en billigare bilförsäkring.
Suck.
Om ett par veckor ska bvc ha ett suspekt samtal med mig. De hävdar att de vill ha ett enskilt samtal med mamman för att se hur hon mår. Jag vet ju inte ens själv hur jag mår, jag är för trött för att orka känna efter så det är säkert bra. Jag vet inte riktigt vad de är ute efter, förlossningsdepressioner? Dänga-ungen-i-elementet-tendenser? Fysiska men? Eller ska det bara tjatas en extra runda om amningen.

Förresten så måste jag hitta usb-sladden till min kamera, jag har ju värsta bildbeviset på att Lovisa faktiskt är hårdrockare ;).

Hmm, kanske dags att försöka göra nån av sakerna på min to do list innan det är dags att mata bebis igen och bli nerspydd.