Hoppas, hoppas, hoppas

Steg upp tidigt i morse för jag vaknade utan att må illa. Övervägde i 20 sekunder om jag skulle somna om eller passa på att äta frukost. Jag valde alternativ två. Än så länge går det bra, jag hoppas det håller i sig.
Nu är det bara däckfrågan som är olöst. Damn.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0