Jag har en misstanke om att det kan vara torsdag idag, men jag känner mig inte helt övertygad. Främst för att det inte känns som torsdag, mer tisdag.
Igår käkade jag lunch med Nina och en av alla Johanna på jobbet. Vi var på Coretto och jag kunde inte låta bli att fundera över hur hög iq man behöver för att få ett jobb där. Jag beställde en parmapaj, jag pekade på den och dessutom var det en skitstor skylt på pajen som det stod parma på. Jag blev därför lite kondunderad när tjejen länge och väl kollar på alla pajer och slutligen pekar på den med parma-skylten på och frågar mig om det var den jag menade. Så, slutskitsnackat om Coretto. Pajen var ganska god, mest äggstanning, mindre parmaskinka.
Erika hade i förväg mailat och ville att jag skulle komma upp på jobbet med Lovisa, hon ringde dessutom när vi åt lunch för att säga det en gång till. Så vi gick upp på jobbet.
Senare skulle vi på tvåmånaderskontroll på bvc, en läkare skulle gå igenom leder, ryggrad, fontaneller, lungor och hjärta. Allting såg bra ut :). Lovisa börjar bli stora tjejen nu, 63 cm lång och 5940 gr tung.
Senare på kvällen kollade vi på den oändliga historien, Silvio har skällt på mig för att jag inte sett den innan, så jag sköms väl lite då, men nu äntligen vid 27 års ålder har jag sett den. Sa jag 27? Jag är ju 17.
Idag blev det mysdag i sängen, var uppe ganska tidigt för matnig av Lovisa och matning av mig, men senare tyckte jag att jag behövde sova mer så vi kröp ner igen och sov till 14, väldigt skönt.
Egentligen har jag inte så mycket mer att förtälja om livet, det händer verkligen inte särskilt mycket nu. Egentligen borde jag boka tid för efterkontroll hos barnmorskan, men orka. Dock skulle ju du, Natha, få status på mitt eventuella välmående ;).
Jag satt och funderade över min graviditet idag, jag fattar inte att jag gick igenom allt det där ensam, det var ju skitjobbigt. Särskilt i början när jag bara mådde kass som tusan. Och hur kunde jag vara så vansinnigt knäpp att jag fick för mig att det skulle vara plättlätt att ta hand om ett barn själv? Visst, man hade väluppbringat kraft och ork man inte kände till om man varit själv eftersom man inte hade haft något annat val, men det hade verkligen varit superjobbigt. Jag är jätteglad att allt ordnade upp sig med Silvio tillslut, det värmer också nåt helt otroligt att se honom och Lovisa tillsammans, det är verkigen det finaste.