Den längre uppdateringen
Jo, igår körde vi ju igenom alla undersökningar. Läkaren hade redan påtalat att hon inte var riktigt nöjd med blåsljudet och undrade om de i Växjö verkligen hade hört det som det ska låta. Nåja. Ganska snabbt kom svaren från CT-röntgen och det visade sig att shunten börjar sluta sig igen i ena änden.
Och eftersom den började göra det fick vi inte åka hem eftersom den behöver hållas under koll. Victor får också lite rejälare blodförtunnande i spruta två gånger per dag och operation är planerad till tisdag om det går att få in i schemat.
Operationen ja. Det är inte säkert att de kan göra hela den planerade operationen. De ska börja med att vidga lungvenen, sen är det ju meningen att det ska bli någon liten skojig förbindelse med någon annan ven, men de är inte säkra på att den vuxit till sig ordentligt så det kan bli ytterligare en shunt. Puh. Hur många operationer ska den lille kraken behöva gå igenom? Det "normala" är ju tre operationer.
Till problem två. De är vansinnigt rädda för svininfluensa. Med all rätt med tanke på patienterna, men det medför att inga syskon får besöka avdelningen. Krånligt och bra va?
Så igår ringde Silvio sina föräldrar för att se om jag kunde komma med Lovisa idag. Det gick bra. TACK! Det blev ett ganska späckat schema idag. Silvio och Lovisa tog tåget ner i morse. Vi fick sedan träffas utanför avdeningen och bytte där barn.
Jag och Lovisa for hem till Växjö. Eftersom vi var så sena tänkte jag att vi lika gärna kunde äta på donken. Inte bra egentligen, men vafan. Det mättar för stunden. Jag tog upp Lovisa i famnen och vi ställer oss i kö. Jag känner att det blir väldigt varmt på min mage, vilket man kan känna om hon kissar. Sen blir det väldigt blött och det rinner om ungen. Så vi gick till bilen igen. Av med brallorna och på med ny blöja. Drive in istället. Jag beställde en Mc Feast till mig och fick en... Mc Chicken.. intressant. Sen beställde jag bara fruktpåse som tillbehör till Lovisa, men fick.. pommes (en friktpåse ingår alltid som efterrätt, men jag tänkte att det är lika bra med bara frukt). Nåja, orka ändra.. Styrde kosan mot Söder för att hämta mina beställda lammkotletter (nu ligger 2,5 kg i frysen i en förpackning, kände inte att jag hann dela upp.. :/).
Väl hemma var det till att packa allt Lovisa kanske behöver, och packa till Silvio för det orkade han visst inte göra själv.. Jäkla karl, han kunde väl knåpat ihop en packning jag skulle ta med mig. Nu får han skylla sig själv om saker fattas.
In i bilen igen, vid det här laget var inte Lovisa så värst sugen på mer bilåkning så de följande tre timmarna var oändligt sega.
Framme hos Silvios föräldrar. Lastar av Lovisa, som blir JÄTTEledsen, hon klamrar sig fast allt hon kan vid mig och bara gråter. Lilla hjärtat. Hon lugnade sig dock och var riktigt glad när hon insåg att jag stannade (vill inte tänka på hennes besvikelse imorgon). Till middag fick vi gnocci *tummen upp* och jag har med mig ett rejält lass till Silvio. Jag åkte efter att Lovisa gått och lagt sig.
Styrde kosan mot Göteborg för att ta motorvägen ner, strax innan Alingsås (jag har kört i typ 30 min) känns det som att jag inte kan vara vaken en sekund till.. Känslan håller i sig i ungefär 35 mil till.
Det känns så himla fel att behöva lämna bort Lovisa, hon är så extremt mammig och pappig och lillebrorig just nu och blir så ledsen för minsta lilla. Samtidigt ska jag ha praktik tisdag-torsdag nästa vecka och det krockar med Victors operation så jag har megadåligt samvete för det. Problemet är bara att jag kan inte halka efter mer i skolan, det går inte. Jag får försöka förlika mig med att Victor har det jättebra med sin pappa och Lovisa har det toppen hos farmor och farfar, de har ju en vov-vov där till den lilla damens stora förtjusning.
Dessutom hörde jag att det skulle fikas hos faster på söndag ;)
Nu har jag nog varvat ner så nu ska jag sova ett par timmar..
Oj, vad tråkigt att Victor behöver gå igenom så mycket... Och Lovisa med! Visst klart att de är rädda för svininfluensan, men de har ju ändå umgåtts hemma?
Hoppas det löser sig med praktiken och allt, KRAM!
Hoppas också allt löser sig!
Att små syskon inte får lov att vara med på avd är egentligen rätt logiskt för de kräver ju tillsyn och de pillar på allt. Svårt att få en 2-åring att sprita händerna och sitta still, typ.
Synd om Victor, och er också förstås, att det blir en massa meckel med operationer och allt, men det är ju för hans bästa och han mår ju bättre sen.
Hörde tyvärr om en liten Lovisa som inte alls var så förtjust i vov-vov som inte kunde låta henne vara, så hon ville inte vara nere på golvet och leka utan satt gärna i stolen istället. Får hoppas fasters kanelbullar och lite saft kan glädja unga damen imorgon ;) Sen finns det ju en stor trädgård att leka i när vädret inte är så blött...
Besöksförbudet gäller vänner och mor/farföräldrar också, så kort och gott får bara föräldrarna vara där. Och när man bara ska in på dagmottagning får endast en förälder följa med.
Lilla Lovisa då, sånna problem det kan vara med Stella :), det kanske är kul i lagom doser. Men kanelbullar och saft är något som brukar falla damen väl i smaken så du får väl snarare passa dig så du inte blir av med hela lagret ;)
Gumman vad mycket som händer för er. Håller tummarna att allt går bra. Ta hand om dig själv lite med. Pusskram.
