Jag har senaste tiden (åren) blivit sådär lugn och ids sällan bli upprörd över saker. Nåja, upprörd kanske, men det är sällan det händer mer än att jag blir lite upprörd.
Tills idag. Nu jävlar tog det fyr i helvetet. Nu vaknade jag och är tillbaka argare än någonsin tidigare (eller på mycket länge).

Sjabblar man bort min lön blir jag nämligen inte särskilt snäll och trevlig.

Bakgrund. Det fantastika företaget Tradimus/Aditro/Go Excellent som har haft förmånen att ha mig som anställd gick som kanske ingen missat i graven. De har gått helt i konkurs på alla plan.
Jag har som bekant ägnat senaste tiden åt att vara föräldraledig och i samband med att jag blev uppsagd var det inget som var konstigare än att jag skulle få lön under uppsägningstiden. Ett till synes normalt förfarande skulle jag kalla det.
Tills idag.
Igår fick jag ett tjusigt brev från Länsstyrelsen med uppgifter om vad som fanns kvar i min lönepott och som de ska utbetala till mig då det ingår i den statliga lönegarantin eller vafan det nu kallas.

Idag slog de på stort och skickade ännu ett brev. Inte ett dugg tjusigt. Jag ombads fylla i en blankett för att få någon som helst utbetalning. För att vidare vara berättigad att få lönen jag är berättigad till så måste jag under tiden har varit inskriven som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Jo tjena, det känner jag ju för. Jag tyckte att det var vettigare att ta tag i mitt liv och studera igen.
Så där har vi första hindret. Jag är inte inskriven på Arbetsförmedligen och är därför inte berättigad till de pengarna jag är berättigad till.
Som om inte det vore nog så drar de av om man fått pengar från Försäkringskassan, CSN eller nåt annar skoj under tiden.
Så de ska dra av pengar från de pengarna jag är berättigad till att få, men som jag inte är berättigad till att få eftersom jag inte uppfyller kraven för att bli berättigad till de pengarna jag är berättigad till. (Ja, jag kollade den meningen och den är logisk.)

Så nu jävlar - kort och gott!