Här skulle jag vilja skriva om så många för det finns så många fina som är bästa vänner på olika sätt. Måste jag ändå välja så väljer jag Hannah.

Hannah och jag lärde känna varandra när vi var pyttiga, jag har för mig att året var 1984 och det var sommar. Som små lekte vi mycket, Hannahs trädgård var perfekta stället för kurragömma. Ett och annat hyss hanns också med under åren.
Vi började skolan och hela grundskolan gick vi i samma klass. Vi umgicks inte så mycket under de åren utan hade andra bästa vänner, men vi var aldrig ovänner eller så. I högstadiet började vi umgås lite mer igen. Vi har alltid haft en del gemensamma intressen så vi var mycket i stallet under ett par år.
I gymnasiet gick våra vägar skilda håll, eller vi valde samma utbildning, men hamnade i parallellklass. Vänskapet bestod dock under åren.
Åren efter gymnasiet har vi bott i skilda städer, men efter några år flyttade Hannah tillbaka till Växjö och efter ett tag bestämde vi oss för att bo ihop. Det blev kanske inte riktigt som vi tänkt oss då livet kom emellan, men det var ändå toppen på alla sätt.

Vi umgås inte så ofta som vi kanske borde, men vi vet var vi har varandra och känner varandra så otroligt bra efter alla år. Med Hannah kan man alltid prata om allt och det finns alltid nya samtalsämnen. Just nu handlar mycket kring barnen och det är alltid kul att utbyta erfarenheter.

Jag är fullständigt övertygad att jag och Hannah alltid kommer att fortsätta vara vänner vart livet än för oss.