Silvio gick ut idag för att fixa bilen. Efter att vi hade letat efter skruvmejslarna i en halvtimme.. Nåja, han var ute ett tag och jag passa på att städa badrummet under tiden.
När han kommer tillbaka undrar han var jag har ställt bilen egentligen för han har kollat överallt.
Ungefär här får jag nästan en hjärtattack..
Så jag går ut och hittar bilen på en gång. Visserligen såg den mer ut som ishotellet i Jukkasjärvi och visserligen var den en hög plogvall bakom den, men denns fanns där.
Så nu måste vi ha en skyffel..

Del två innebar att vi packade ihop oss för familjeutflykt till hyresvärden. Det är ju alltid intressant att prata lite med dem och se vad de säger den här veckan.
Dels skulle vi få ett badkar och borde blivit kontaktade om det. Vi borde också blivit kontaktade om att tp-uttagen är konstigt kopplade. Och vi borde ha blivit kontaktade om att bara kallvattnet fungerar i badrummet när tvättmaskinen är igång. Vi borde också kunna använda vår hiss för den var klar för ett par veckor sedan. Och nu ska vi kontaktas igen för att reda ut alla miljoner fel som är i lägenheten.
När då? I September?
Det senaste är ju att en del av köksskåpen har slagit sig. I köksskåpen är det laminerade spånskivor. Spånskivor i kombination med väta slutar sällan lyckligt, men det kunde gjort det OM lamineringen faktiskt hade varit tät. Nu är den ju inte det så minsta lilla droppe vatten har ökat på trycket och nu ser det mest ut som fan. Nu snackar vi inte översvämning utan lite stänk när man diskar och Lovisas allmäna slabbande.

När vi lessnat på hyresvärden var vi och handlade, åkte pulka och grävde ner oss i snön.

Imorgon ska Silvio på intervju för praktikplats så nu hålls tummarna ordentligt hårt.