Barnen har varit på dagis och röjt runt, jag har mest jobbat på min trötthet. Eller kanske inte jobbat på min trötthet, bara känt av den för mycket. Är trött på att vara trött.. hur ofta skriver jag inte det? Inatt sov jag bra så jag borde känna mig lite utvilad.

Nåja, nu är jag lite bekymrad för Victor.. alltid ska jag bekymra mig för något. Det är ett barn på hans avdelning som inte är särskilt snäll mot honom. Idag när vi skulle gå hem och Victor kommer med sin ostadiga gång muttrat ungf-n någon och tar sats och puttar till Victor i bröstkorgen. Det är väl inte särskitl snällt.. ungen låter inte heller Victor leka med något om det är själva. Givetvis sa jag till barnet att det inte är okej att puttas, men det bara blängde på mig och muttrade. Känns ju skoj.. not.. Får ta upp det med fröknarna imorgon så det är lite uppmärksamma på det. Victor är ju knappast den som provocerar någon, han har ju levt med Lovisas förtryck hela livet.

Lovisa kan ju vara en riktigt huligan, men som jag uppfattat det är hon bara dum mot oss i familjen, det är mot oss hon testar alla gränser som går att testa och hon kan vara ganska hård mot Victor mellan varven. Jag har frågat hennes fröknar om hon är likadan på dagis, men det är hon tack och lov inte så något vett har hon nog ändå ;). Hon hade ju något litet bråk med en av sina kompisar i somras, varje morgon när vi kom till dagis så hälsade han varpå Lovisa pekar och skriker och skäller på honom sen höll de på så en stund. I övrigt var de bra vänner. Men det känns som en lite annan typ av gräl, de kan hantera det bättre och provocerade nog varandra en del.

Att utan anledning och med tydligt uppsåt putta till någon annan är under inga omständigheter okej.