Nu får ni se till att producera lite bebisar till nästa nyår så det finns några som är sugna på den mer barnvänliga varianten av firande.
Vi har haft det ikväll, jag badade lite, Lovisa sov, Silvio spelade WoW. Sen åt vi vanlig middag och nu gör vi niget vettigt alls. Det närmsta vi kommer något slags festande är att Silvio dricker en folköl.
Så nästa år förväntar jag mig att någon/några är redo för lite mer traditionellt firande med god mat och kanske ett glas vin. ;)

Nu ska jag invänta det där tolvslaget och kan nog ta det lugnt, bebisen lär inte anlända under de 34 minuter som nu kvarstår av året ;).

Inatt efter nån av alla gånger jag var uppe på toa kunde jag inte somna om. Sen hade jag inget vettigt att fördriva tiden med heller så det slutade med att komma ihåg vad jag gjort alla nyårsaftnar, alltså sen man slutade sitta hemma med föräldrarna och glo.

1996 - Första seriösa försöket till nyårsfirande. Hemma hos Hannah. Vi var 16 år och sååå vuxna med middag och allt.
1997 - En era startade, festa i Hovmantorp. Stort baluns med tråkig städning dagen efter. Straffet för att man måste sova över på festen. Vi hade nåt glittersprej i håret det lyckades hamna i hela huset.
1998 - Ännu ett partaj i Hovmantorp, denna gången på motellet. Jag hade lunginfalmmation och käkade pencillin så rent fyllemässigt hade jag väl inte världens roligaste upplevelse.
1999 - Firade med Hovmantorparna igen. Men i stan. Stort pådrag med middag och allt på Bolaget, stammisstället på den tiden.
2000 - Ännu ett nyår på Bolaget med samma folk, men denna gången körde vi middagen hemma hos Camilla innan vi gick till festen.
2001 - Tillbaka till brottsplatsen. Hovmantorp. Denna gång utan glittersprej.
2002 - Det blev aldrig någon organiserad fest. Hamande till sist på middag hos någon tjej som var kompis till en kompis eller nåt. 10 tjejer och Jonas, han trivdes iaf ;).
2003 - Vi testar ett nytt koncept och är i Ingelstad med Idas knasiga vänner. Riktigt roligt och killarna imponerade med sin cheesecake.
2004 - Middag hos M&M, oxfilé, inte helt fel. Vi gick dessutom ner till Växjösjön för att kolla på fyrverkerierna. Stooort misstag, det var ingen ordning och folk skjöt raketer in bland åskådarna bara för att det var kul. Usch.
2005 - Samma folk, men denna gången hos H&P i deras nybygda hus. Älgstek och twister..
2006 - Året jag äntligen lyckades. Vid tolvslaget var jag så packad att jag nästan lyckades glömma bort raketerna. Stor fest på Pudas.
2007 - Hemma med ett par vänner i all enkelhet. Kunde äntligen slappna av lite när tolvslaget passerat, nu skulle Lovisa födas "rätt" sida nyåret.
2008 - Vi är bjudna till Pudas, men det råder lite barnvaktsbrist så vi ska vara hemma och göra mest ingenting :).

GOTT NYTT ÅR kära vänner!

Du ondsinta människa som har bytt ut min rara lilla Lovisa mot ett galet monster bör genast byta tillbaka. Idag har hon haft fullt upp med att försöka peta i en kontakt, när SIlvio bannade henne tyckte hon bara att det var en rolig lek. Nästa tilltag var att försöka slänga sig upp för gardinerna.
Det var lite lagom när hon låg stilla på en filt på golvet, så byt gärna tillbaka.

JAg tänkte gå och lägga mig för jag är vansinnigt trött. Lovisa har äntligen kommit till ro. Tji fick jag. Nu vaknade den andra stollen till, den i magen, som legat och latat sig hela dagen. Full fräs och magen står på alla håll. Jag får väl lägga mig och hoppas att jag somnar ifrån det hela. :)

Katten plockar kulorna ur granen..och Lovisa leker med dem.



Mamma, jag vill nog ha din kamera också.

Ner till stan kom vi..ganska sent. Lagom till fikadejten. Det var väldigt trevligt. Sen blev det inte så mycket mer för allting  stängde. Lite kaffe från Gusto, tyvärr har Silvio inte fått hela sin julklapp än så han fick be om att få det malet.
Efter det gick vi även till Hemmakväll för jag ville ha godis. Silvio råkade hittade någon slags box med fantasyfilmer. Som tur var så var den billig så det var helt okej.
En trött Lovisa fick lite kvällsmat och sen sova en sväng när vi kom hem. Vi andra passade på att spela lite WoW under tiden. Nu är det dock full fart igen.
Och mycket mer än så finns egentligen inte att förtälja om denna måndag.

Nu har jag gått igenom Lovisas gamla kläder för att plocka fram de allra minsta och se vad som finns. Jösses så smått allting är. Och sött. Och gulligt. Och inte så värst mycket. Lovisa växte ju ur minikläderna i ett nafs så det fanns mest storlek 62/68, men en liten mängd kläder i 56 också samt nåt plagg 50. Det kanske inte är så aktuellt med kläder ändå i början? Eller hur det nu funkar när bebisen är inlagd på sjukhuset och så.
Något som i sammanhanget känns helt galet är att om tre veckor är det planerad igångsättning. Hjälp.. nu blev jag lite nervös.

Nu ska det slappas lite till, sen ska vi ner på stan och kika lite samt ta en fika med HK :).

Jag har slarvat alldeles för mycket med järnet nu. Det märks. Jag är så trött så jag knappt orkar hålla ögonen öppna. Men magen ballar ur på en gång och jag får sån jäkla magknip så jag inte kan stå upp.
Jag har en annan sort hemma som ska vara lite mildare, men samtidigt inte innehåller så mycket järn. Kan ändå vara värt att pröva.

Drömde inatt att de helt plötsligt skulle dra igång förlossningen. Jag hade inte förberett nåt alls och fick inte gå hem och göra det heller. Sen fick jag en paus och skulle försöka leta upp alla pyttekläder, det gick sådär.
Kanske läge att göra sånt snart, invetera i förråden.
Med Lovisa packade jag inte 'väskan' förren jag med råge gått över tiden. Vaddå optimistisk?

---

Tillägg efter kommentar.
Den stora gissningen har börjar angående när bebisen kommer att födas. Svärmor och svägerska är fullkomligt övertugade att det kommer att ske ganska snart.
Jag är fullkomligt övertygad om att det är en lika seg jävel som Lovisa. Nu har jag visserligen planerad igångsättning dagen efter BF så det lär inte dra ut så mycket på tiden, men jag tror inget händer i förväg.
Nu ska jag försöka motivera varför jag tror så.
Ja, magen är nånstans nere vid knävecken. Så var fallet även med Lovisa. Väldigt många på jobbet gick och ojade sig i oktober/november att jag snart skulle föda. Med facit i hand vet vi ju alla att Lovisa är född två veckor för sent. Jag är mest glad att jag båda gångerna sluppit känslan av att inte få luft när jag sover, vilket många pratar om.
Argument två, som kanske mest är en skröna är att man ofta får liknande utgång som sin mamma. Mamma gick 3 veckor över tiden med mig och sedan igångsättning, vilket inte slutade så bra, men ändå. Med min lillebror gick hon ytterligare några dagar över tiden vilket resulterade i igångsättning som slutade lika illa den. Visserligen kanske man inte hade samma möjligheter till att bestämma datum på den tiden, men hon gick över tiden.
Sen var det nog slut på argument egentligen. Men eftersom jag inte ens vet hur det känns när en förlossning startar spontant så inbillar jag mig att jag inte kommer uppleva det den här gången heller.
Vi får väl se ;). På fredag ska jag till barnmorskan på vanlig kontroll. Och ja har ju inag förvärkar eller så denna gången heller. Magen kan bli lite spänd om jag gör riktigt jobbiga saker som att promenera eller städa, men värre än så är det inte och det gör inte ont.

Leker och plockar fram sina för dagen nyinköpta skor.

Nina hade en liten lista man kunde känna sig utmanad på, så jag kände mig utmanad.

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Födde barn, inget man gör varje år precis.. eller jo, jag tycks ju ha startat den traditionen ;)
Höll du några av dina nyårslöften?
Jag gav inga nyårslöften så det var inte så komplicerat att hålla dem heller.
Vilka länder besökte du?
England, eller Storbritannien för att vara mer korrekt.
Är det något du saknar år 2008 som du vill ha år 2009?
En kall öl en ljummen sommarkväll. Ett jobb skulle sitta fint också.
Vilket datum från år 2008 kommer du alltid att minnas?
Tveklöst 9 januari då Lovisa föddes.
Vad är det bästa som hänt dig år 2008? 
Att få Lovisa, lätt det bästa alla kategorier.
Största misstaget? 
Inget, jag är ofelbar ;)
Har du varit sjuk eller skadat dig? 
Inget allvarligt, jag har bara ägnat ännu en stor del av året till att bocka av graviditetsbesvär på listan ;)
Bästa köpet? 
Ehhh, har ju inte köpt så värst mycket, men barnvagnen har varit bra att ha.
Vad spenderade du mest pengar på? 
Kläder och saker till Lovisa.
Vilken var din favorittrend?
Leggings räddade min sommar, sen att jag absolut inte passade i det är en annan historia.
Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2008?
Ett år jag inte ägnat så våldsamt mycket åt musik så njä. Kanske Silvios egenkomponerade bajssång, den är lätt oslagbar.
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Gladare. Allt jobb med mig själv senaste åren har verkligen gett utdelning. Och vem kan vara ledsen med en Lovisa?
Har du förändrats mycket?
Både ja och nej. Jag är fortfarande samma Emma, men har även blivit förälder med allt vad det innebär.
Vilket plagg använde du mest?
Mysbrallor!
Blev du kär i år? 
Nej, jag får dras med förra årets kärlek ;)
Favoritprogram på tv? 
Diverse dregelframkallande matprogram.
Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?
Nej, jag tycker inte om att hata. Men saker jag ogillat väldigt mycket under året är bilar.
Bästa boken du läste i år? 
Minns knappast vad jag läst och om jag bortser från böcker jag läst tidigare så var nog Flyga drake bästa i år.
Något du önskade dig och fick?
En underbar lite tjej.
Något du önskade dig men inte fick?
En son så jag slapp en favorit i repris ;) (Inte ett helt seriöst svar)
Årets bästa film?
Har sett typ två filmer i år, så ehh.. Sex and the city?
Ett uttryck du missbrukat 2008:
Senaste tiden har ett uttryck missbrukats mycket.. Faktiskt!
Något som du irriterat dig på under året?
Hur sjukt lite pengar man får som föräldraledig.. och då är det ändå mer än a-kassa. Usch..
Vad gjorde du på din födelsedag 2008? 
INget utöver det vanliga slappa, sova, spela lite WoW, pussa på Lovisa, vara arg på katten.
De bästa nya människorna du träffade?
Inte några nya bekantskaper direkt, men lärde känna Silvios familj det här året och det är bara positivt :).
Favoritmånad? 
April, den korta lilla tid av året jag mådde relativt bra fysiskt sett.
Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Nej, jag har haft det bästa året i mitt liv. Jag hoppas innerligt att det fortsätter lika bra nästa år också.

Går och trängs på stan med alla andra? Jo, för man är lika förbaskat fyndsugen som alla andra. Nu blev det visserligen en ganska kort runda, men ändå. Först var vi på H&M då Lovisa fått ett presentkort av sin farbror och kusin där. Vi hittade en klänning, en body och en tröja. Toppen! Att stå i kassakön var inte lika toppen.
Efter det begav vi oss till Din Sko och fick bingo direkt. Lovisa har fått sina första riktiga skor nu, en liten slant från Silvios moster hjälpte till med inköpet.
Och slutligen, sista anhalten, Akademibokhandeln. Ingen vet egentligen varför, men vi har lite svårt att hålla oss borta från bokaffärer. Sen att man alltid får 4 pocket och betala för 3 kan ju hjälpa till lite också. Jag fick ett litet glädjerus då det fanns en ny pocket av Johanna Nilsson. Äntligen. En av mina absoluta favoritförfattare. Sen köpte vi Gomorra, om maffian, samt att Silvio köpte två böcker, typ deckare som utspelar sig i gamla romarriket. Han köpte en del ur den serien på rean tidigare i år.
Presentkorten vi fick till Bokia tänkte vi hålla på tills det är bokrea lite längre fram i vinter. Då kan de komma väl till pass.

Nu är det dags för mig att följa Lovisas exempel och vila lite.

..måste man ju såklart ha sin julklappsmössa för att inte frysa.

Idag tänkte vi ta oss an den berömda mellandagsrean. Främsta syftet är egentligen att hitta saker till Lovisa för de presentkort hon fick i julklapp. Lyckas man hitta snygga saker på rean blir det ju lite extra för pengarna.
Jag inser nu att det var ett tag sen jag gick på mellandagsrea. Jag brukar använda den till att kurera min baksmälla orsakad av juldagsfestandet. Nu har det ju av rimliga skäl inte blivit så värst mycket partajande på juldagen. Inget jag sörjer egentligen då det oftast inte slutar så värst välplanerat ändå.
I år hade dock Hannah bjudit in till lite alternativt firande hemma hos henne med mat och spel, men eftersom vi inte var hemma då fick jag tacka nej. Lite trist, men man kan inte vara överallt samtidigt.

Och förresten, vi är ganska trötta. Sömnen var något bättre inatt, det går åt rätt håll, men vi är inte mål än. På morgonkvisten fick Lovisa sova hos oss istället. Väldigt mysigt tills hon tycker att vi har sovit klart och busar runt som bara den.

Nu har Lovisa traskat runt hela julen. Nu gör hon det inte längre i smyg. Hon kanske bara ville öva lite innan hon visade upp det offentligt?
För övrigt var hon väldigt lydig och gjorde som farmor sa, lät bli att riva i saker och så. Så fort vi kom hem stegade hon bestämt fram till bokhyllan och började dra ut böcker. Hon lyckades även riva sönder en sida, som väl var ett av försättsbladen och "bara" en pocketbok.
Nu sover skitungen :)

Nu är julfirande över för den här gången. Det har verkligen varit full rulle, lite väl full rulle ibland... Annars då? Bortskämd med vila, god mat och andra som sysselsätter Lovisa.
Tyvärr fick vi inte med oss Tella hem som planera, men en annan gång kanske.
Vi förväntade oss jordens krigszon när vi kom hem. Men det enda katten underhållit sig med var att välta granen och lägga en spya. Alltså inte värre än när vi går ut 5 min. Nu när vi fixat till det så river han granen igen det först ahan gör. Jag tror den där katten bara ställer till med sattyg när vi är hemma.

Igår gick vi upp tidigt och Lovisa sov bara en stund i bilen på vägen upp. Sen somnade hon gott sent igår kväll. Det höll sig inte alls. Hon vaknade sen igen och ville verkligen inte somna om. Silvio var uppe med henne så hon fick leka. Hon lekte lite till i rummet vi var inkvarterade i, men inget hjälpte. Till sist fick hon mer mat och sov sen i SIlvios säng. Så hon som, men inte Silvio.
Jaja, vi håller fullt ös idag också och hoppas än en gång att hon sover lite bättre inatt.

Nu ska vi bara hitta ork till att snygga till oss lite sen börjar julfirandet.

Jäjj, det mobila bredbandet funkar även här ute i obygden :D.

Det var tråkigt och segt att köra alla mil, men nu är vi på plats och väntar på att middagen ska bli klar. Skönt att åka bort och bli lite bortskämd.

(Och Natha, vi åt på BK ;))

Sista julklappen inhandlad. Nu ska vi bara packa ihop oss sen beger vi oss. Får se hur mycket av lägenheten som finns kvar när vi kommer tillbaka när Bilbio får husera här själv ett tag ;).

GOD JUL

Sen några veckor tillbaka har de börjat stöldmärka chokladkakorna på Ica. Tänk er vilka gangsters som huserar här. Knappt att man vågar sig ut när det blivit mörkt.

Gör en liten extra present till Lovisas farmor och farfar. En liten skiva med en drös bilder på Lovisa. De träffar ju inte henne så ofta så nu kan de ta en kik ändå när de känner för det :).

Inget bra att redan bli dagvill. Jag har ju kunnat leva på att Silvio allt som aoftast jobbar vardagar och är hemma på helgerna. Nu vet jag inte hur jag ska lösa det här med att hålla reda på dagarna.
Som tur är får man veckodagsinformation genom att hålla muspekaren över klockan på datorn.

Idag gjorde vi en sväng i julklappshandeln. Lika bra att fixa lite av det som skulle fixas så får vi mindre att fixa imorgon. Vi började med Toys R Us. Det gick bra. Helt galet mycket saker som finns där, men vi skulle bara ha något roligt till Lovisa. Hon fick något slags zoo. Djur. Som kan göra läten. Vi testade på henne om hon såg glad ut när hon fick se grejen. Hon letade upp lejonet så det måste varit succé.
Efter det gick vi in på Cervera och lyckades hitta något fint till Silvios föräldrar. Vi ringde också för att kolla vad vi kunde köpa till hans syskon så ena är fixat till, men Tellas fixar vi imorgon. En sväng på Lindex också. Fanns inte superroliga saker, men vi köpte en tokig mössa, ett par mockasiner och en body. Kändes som att det blev lagom med saker. Det har blivit en del kläder och blir med allra största säkerhet fler, plus att unga fröken snart fyller år snart så då kan vi fylla på med det som fattas. Typ skor.

Efter julklappsshoppandet var det dags för lite julfika hos Tesse. Jag släppte av Silvio hemma och åkte direkt dit. Jag antog att jag hade fått spöstraff om jag inte tog med Lovisa så hon följde också med på fikat. Mysigt och lite prat innan vi bröt upp efter att ha önskat varandra God Jul.

Hem igen. Har sovit en stund nu. Ytterst välbehövligt. Håller på att tvätta för fullt så vi har något att ta på oss. Det blir väl lite tumling också på det som vi absolut måste ha torrt.
Lite paketiinslagning ska också hinnas med, men det går ju ganska fort.

Morgondagens planer är att fixa klappar åt Tella, Bella och åt varandra. Jag har en någorlunda klar bild över vad Silvio ska få. Han har ingen aning vad han ska köpa till mig och jag har inte lyckats önska mig något heller. Har inga förslag alls så han får väl använda fantasin och köpa något jag inte visste att jag önskar mig. Vi ska ju inte köpa nåt särskilt dyrt alls till varandra, men ändå.

Det är ju en dag imorgon också som ska genomlevas. Först tänkte vi klara av stora delar av julklappshandeln. Kan vara skönt att lägga bakom sig, dessutom kan vi stressa lite mindre på tisdag om vi gör så.
Klockan 14 var det visst inbokat något slags umgänge hos Tesse med Nina och Erika. Kan blir trevligt. Skojade med Silvio innan och sa att det bara kan vara arbetslösa som bokar in en sån udda tid som klockan 14 ;). Det var lite tidigt, men what the hell, de andra sjusovarna kan behöva gå upp medan det fortfarande är ljust ute.

Mina svordomar räcker inte till. Det smälls smällare dagarna i ända här i området. Jag hatar det. Varenda år, var man än bor får man dras med dessa smällare. Jag är typ världens mest skotträdda människa så det slutar typ med att jag låser in mig och knappr pallar gå till affären.
Nyår genomlider genom att dricka mig packad bortom all sans fram till tolvslaget, sen går det mest utför...

Pappa med fru kom på besök idag för att riva av min födelsedag, jul och Lovisas födelsedag.

 
Första paketet öppnas. I det var det en klassisk tax som snabbt blev en riktigt stor favorit.


En stooor låda. Vad kan den innehålla?

   
En alldeles egen bil! Supermsart då den är multifunktionell och kan byggas om efter behov.
I de två sista paketen var det dels en docka som kan göra olika ljud och sen en rödrutig klänning.


Och till sist granen. Den barrande plastgranen...

Det är egentligen alldeles för tidigt för mig just nu, men jag kan alltid sova ifatt lite senare. Ska man få nåt gjort får man stiga upp. Så nu ska jag slänga på mig lite kläder och sen åka och fixa en gran och en liten julklapp till pappa som kommer om några timmar.
Förhoppningsvis får granen lite pynt på sig innan dess också. Sen återstår att se hur länge den får stå kvar... Jag ska försöka att inte bli arg på katten om han välter den. Detta med bakgrunden att en av mina mer välartade katter välte granen ett par gånger om dagen sin första jul. Så även den lugnaste kan...

Lovisas sömn var lite bättre inatt, hon somnade vid 23 igår, fick lite välling när vi gick och la oss för att somna om efter ett tag. Sen vaknade hon vid 5 imorse och var jätteledsen, men det gick också över tillslut. Skönt.

Har nog inte fått hälften så mycket gjort som planerat. Men ändå fått en del gjort. Städat lite, skulle behövas mer, men vi behöver nog lite näringsintag först. Jag sov ju till 12 och de andra slöfisarna ett par timmar till så av förklarliga själ har inte så mycket hänt.
Vi har dock förflyttat vårt kartongberg. Egentligen ska det till källarförrådet, men ingen varken orkar springa i trapporna eller organisera om hela förrådet om det ens är möjligt.
Men vi kan nu sitta vid vårt köksbord igen. Insåg då också att bordet är minilitet. Jag har fått för mig att det var liiite större, men nu ser det ju ut som ett leksaksbord i vårt lilla matrum.

Så nu väntar jag bara på att Silvio ska komma tillbaka från affären.

Med lite julstädning och fix alltså. Någon slags känsla kan ju vara trevligt att få. Så jag ska ut i regnet och köpa mig en gran. Jag fick inte köpa den knallrosa på Rusta för Silvio. Fast det vill jag inte heller.
Lovisa har sovit ordentligt sen hon gick och la sig. Hon slog även på stort och drack en flaska välling innan hon somnade. Visserligen stående, men hon drack. Provade lite nässpray igår och det kanske lättade lite för henne.
Nu börjar jag få ont i halsen. Jävla skit.

Jepp, det var sista dagen på Aditro för en hel del. Det kan vi ju "fira" med en sång. Monster Magnet står för underhållningen.

Ibland blir det inte bättre än såhär, lätt tidernas bästa discodänga.

Lunch inbokat med Silvio. Jag behövde ju stilla mitt begär efter kinamat. Det var bra gjort för nu vill jag nog inte ha kinamat på ett tag.
En stund innan jag skulle ner till stan frågade Erika och Louise om de kunde få låna Lovisa, de hade fått lite abstinens. Och självklart är hon utlåningsbar, hon hade nog inte haft så kul på restaurangen ändå.
Efter det följde jag med upp på jobbet och pratade lite skit med de sista själarna som var där.

Erika kommer nog lägga upp någon bild på Lovisa från dagens happening så kika gärna in där.

Vi är egentligen ett ganska stillsamt och skötsamt litet hushåll. Eller var. Nu har vi en natthuligan som gör allt för att förstöra nattsömnen för den här sidan av Växjö. Jösses. Skrik, skrik, skrik. Några timmars sömn. Sen lite skrik. Sova på pappas bröstkorg. Mera skrik.
Jag älskar förkyld bebis som samtidigt får tänder och är hård i magen.

Bortåt eftermiddagen ska jag bjuda ut Silvio på lite lunch. Jag har i en veckas tid varit äckligt sugen på kinamat så det är lika bra att göra slag i saken. Men det kanske är Lovisa som bjuder, hennes barnbidrag ;). Och reseersättnign från landstinget. Generöst tilltagen givetvis. För en resa på 18 mil enkel väg får vi 116 kr. Men vafan, bättre än inget.

TACK Hannah och Linda för julkorten :). Jag har i ärlighetens namn inte skickat ett enda. Skyller på en släng av extrem lathet.

Efter mycket velande fram och tillbaka är det nu bestämt, imorgon jobbar Silvio sitt sista arbetspass. Vilken märklig känsla på något vis.
Jag har liksom hunnit vänja mig vid tanken, jag har inte jobbat på över ett år och hade inga större ambitioner att komma tillbaka efter min flräldaledighet. Jag ville gärna ha en annan sysselsättning, men behöll min anställning just in case.

Så, ähh.. vet som vanligt inte riktigt vad jag ville ha sagt med detta mer än att det känns lite märkligt.

En svettig Emma och en yrvaken Lovisa är nu hemma igen. Allt gick superbra. Pratade lite om förlossningen och om jag har några speciella önskemål. Nu gick ju förra snabbt och smidigt så jag har inte fått något direkt negativt som ska tas hänsyn till utan det är bara min kanylfobi som får en liten notis.
Bebisen låg helt klart på rätt håll nu. Jag anade nästan det för det var full kalabalik i magen i lördags, något utöver det vanliga så det kunde inte vara så mycket mer än något slags försök att lägga sig tillrätta.
Och som jag sa, det är ju efter förlossningen allt jobbigt börjar, än så länge är ju allting bra.

Lovisa hade som vanligt svårt att somna i natt, men det gick till sist. Men inte så länge. Sen vaknade hon och var ledsen. Silvio hämtade in henne till oss och hon somnade nästan omgående på hans bröstkorg och sen sov hon mellan oss resten av natten. Sist något sånt hände var i våras eller nåt. Hon vill verkligen inte sova tillsammans med oss.
Dock måste hon blivit väldigt utvilad för hon vknade ganska tidigt och var pigg. Det kan man inte direkt påstå att jag är däremot. Supertrött. Och Lovisa kommer väl passa på att sova sen när jag måste vara vaken för dusch och så, ska till barnmorskan i eftermiddag.

Lovisa stylade till frisyren nu på kvällskvisten. Jag vet inte om resultatet blev helt lyckat, men hon är så rackarns söt så allt klär henne ;).

  

En sak slog mig nu när jag i föregående inlägget skrev om vår fantastiskt hela innedörr. Vi ska ju få en liten upprustning av lägenheten under nästa år. Upptakten till det hela är att de måste fixa avloppen, samt att ingenting är gjort sen husen byggdes för 40 år sedan. Det märks. I det hela är jag nöjd, men så finns det en del saker som verkligen tyder på slitage. Typ ingen av gerderoberna går att stänga riktigt då låsanordningen är sönder, någon kökslucka hänger på halv stång, rejäla hål i emeljen. Och ja, nu även dörrar där faneret släpper.
Kort och gott behövs det en upprustning. Vad får vi för det då? Jo, en hyreshöjning. Eftersom standarden på lägenheten ökar. Det känns helt befängt. Under 40 år borde ju rimligtvis bostadsbolaget satt undan någon slags renoveringspeng, det är ävl knappast någon nyhet att bostäder behöver renoveras ibland? Men icke. Vi ska vara glada och tacksamma, samt betala 6000 kr om året för något sådant.
Helt galet egentligen när man tänker efter.

Nädå, det kan vi knappast begära av en sån liten skit, men hon är expert på att dra fram en massa saker, öpnna lådor och ta fram. Och av någon alednign är det sen vi som får plocka undan ;). Nu kanske varken jag eller Silvio är bästa  pesonerna att föregå med gott exempel i stökfrågan, men ändå.



Nu blev det lite paus i att leka på rummet. En av dörrarna hänger inte ihop som den ska. Längst ner sitter faneret löst och flisar upp sig så katten hjälper mer än gärna till emd att dra loss stora flisor. Snart hänger väl hela lägenheten ihop med tejp och lim.

Jag lyckades sova en stund till. Det hjälpte inte helt, men det hjälpte. Jag sover ju inte helt bra på nätterna då jag tillslut får alldeles ont i höfterna och ingen sovställning duger. Men, men. Nu är det inte långt kvar så det känns inte allt för jobbigt att härda ut. Bara en månad ungefär.
Lillskiten har också stigit upp tillslut. En riktig sjusovare det där. Undrar vem hon brås på? ;) Hon har fått en rejäl portion gröt och är nu hur glad och pigg som helst så vi ska gå och leka lite. Det kan behövas.

Annars blir det inte så värst mycket action idag, presenten från Silvio fick jag ju för ett par veckor sedan. Pappa kommer och firar mig i helgen, och mamma ska ju klura på vad jag ska få i 25-årspresent :).
Jag ska hämta Silvio på jobbet idag. Han hade en massa stora grejer som behövde fraktas hem. Det började lite stillsamt med att han vunnit några vaser eller krukor eller nåt i ett lotteri. Lugnt så långt. Sen hade han fått en stor julkorg nu i någon säljtävling eller vad det var och den var just för stor för att han skulle kunna få med den på cykeln. Så han beklagade sig över detta igår och jag undrade lite stillsamt varför han inte bad mig hämta honom så hade det varit fixat.
Sen var det någon vinst till, men den har han inte fått än, men det var hotellnätter eller nåt sånt. Får väl se vart de leder. Det kan ju vara nåt bra som kan vara en liten resa, eller nåt som är lämpligt att ge bort till några andra som kan behöva en liten resa.

Jag borde ju rimligtvis blivit visare på något vis, det har ju hänt massvis under det gågna året. Jag har fått min älskade dotter, blivit gravid igen, lärt mig det mesta om hjärtebarn, varit i London för andra gången, haft massa trassel med bilar, börjat spela WoW osv osv. Det räcker så. Jag hade stort baluns när jag fyllde 25, jag lever fortfarande på det ;). Om jag låter dagarna passera obemärkt så kanske jag lyckas stanna tiden en smula.

Annars då? Fick i Lovisa lite vätska igår till sist. Mjölk funkade tydligen bra. Skönt att något på vätskemenyn passade lilla damen. Hoppas hon vill ha välling sen igen när förkylningen släpper. Dessutom somnade hon något tidigare i natt, klockan vara bara strax efter 2. Minsann. Det känns som ett framsteg jämfört med senaste veckan.
Jag har jätteont i huvudet nu, har nog sovit lite dåligt inatt så jag tänkte ta en sväng till under täcket och försöka sova lite, Lovisa sover nog ändå någon timme eller två till så jag ska passa på,

Lilla fröken har ju anammat en väldigt udda dygnsrytm. Det är väl bara att härda ut, någon gång vänder det ju igen. Såhär såg hon ut igår mitt i natten när hon inte var det minsta sugen på att sova. Tokungen. Sen sov hon bort hela dagen idag.

  

Av någon outgrundlig anledning vill hon inte sitta vanligt i stolen heller utan ska alltid dra upp fötterna. Även när hon äter.

Nu har jag pratat med mamma. Blir ju inte så mycket julfirande med henne eftersom hon dels jobbar över julen och vi åker iväg. Hon skulle skicka Lovisas julklappar nu och sen får hon fira hennes födelsedag istället.
Sen kom mamma på att jag aldrig fick någon 25årspresent, så det ska jag få nu istället. Typ några år försent, men bättre sent än aldrig eller hur man nu brukar säga ;).

För att alla ska få någorlunda ordning på sin nattsömn fick Lovisa flytta in i sitt rum igen. Vi gjorde ju ett fösök för några månader sedan, det funkade inte alls. Men i efterhand kom vi på att det berodde på katten. Han la sig i hennes säng och spann eller slickade henne i öronen. Hon hatar båda sakerna så hon bara skrek. Nu stängde vi dörren och det har varit lugnt i natt. Vi får se hur det här fortskrider.

I helgen tittar pappa förbi en sväng. Dels för att fira min födelsedag, dels för att fira jul och dels för att fira Lovisas födelsedag. Det blir mycket på en gång alltså. Jul mest för att vi åker till Silvios föräldrar på den riktiga julen. Och sen när Lovisa fyller år har de där människorna bestämt sig för att dra utomlands. De dyker upp lagom tills nya bebisen kommer.
Jag önskade mig ett jobb och en miljon, tyvärr hade pappa inget av det att erbjuda.

Såg på Aftonbladet att det kommer en ny slags X-men. Emma jublar. En film om bara Wolverine. Han är ju lätt ballast, så den ska jag se, men det var ett tag kvar till premiör och sådär. Silvio kallas mig nörd. Ska han säga. Jag ids bara kolla på filmerna, hade jag varit nörd hade jag förkovrat mig i en massa annat, som serierna förslagsvis.

Så, nu har vi ännu en gång varit i Lund. Sista gången innan det är på riktigt. Själva undersökningen gick väldigt snabbt då det inte gick att se så mycket vettigt, bebisen är alldeles för stor nu för att läkarna ska kunna se vad det nu är de ska se.
Sen pratade vi lite om när/var/hur vi ska ha förlossningen. Vi bestämde som så att jag slipper vara i Lund och bara vänta och vänta och vänta. Dels för att det är skittråkigt, samt att vi har relativt nära, vi har Lovisa och det är inte så urakut så att den första åtgärden inte kan göras i Växjö.
Dock bestämde vi också att jag får åka till Lund för igångsättning 19 januari om inget hänt innan dess. Om min kropp är klar för igångsättning och det finns plats på deras förlossning. Så länge bebisen mår bra och jag mår bra finns ingen anledning att skynda på något.
Så så var det med det. Kändes som en bra lösning för min del. Ville ju helst vara hemma i den mån det är möjligt under den tiden som det ändå bara ska väntas. Toppen, jättegrejt.

Och tack Natha som än en gång engagerade sig i Lovisas välmående samt även gav henne lite fina julklappar.

(Och nu har jag och Silvio avdslagning angående hur många som fattar rubriken.)

Vem fan försöker jag lura?

Gick och la mig i relativt god tid igår. Det hade kunnat fungera om Lovisa också hade ansett att det var dags att sova. Det tyckte hon inte. Efter ett par tillar kom Silvio och försökte sova. Han misslyckades också. Det slutade med att han gick upp med Lovisa en stund eller nåt. Jag somnade äntligen. Det gick ganska bra när de kom och la sig igen tills Silvios fick världens jäkla hostattack. Han gick och la sig på soffan, Lovisa vaknade inte som tur var och jag somnade om.

Nu, efter typ två timmars sömn är jag hur pigg och utvilad som helst. Eller jag behöver inte fundera på varför jag får huvudvärk. Den har varit som bortblåst i helgen och är nu tillbaka med dunder och brak. Ska bli kul att köra cirka fyrtio mil idag. Skitkul. Verkligen. Jag menar det. Inte.

Nyss sa Silvio att han nog inte har råd att köpa födelsedagspresent till mig. Han hade redan glömt bort att han redan fixat presenten. Ja, jösses. Fast det kanske hade varit roligt om jag hade låtit honom hållas en stund och fått något slags frispel.

Nu är det sängen som gäller. Ska försöka sova lite grann i natt, kan bli lite väl tungt att köra Lund ToR imorgon annars.

Nu ska min rygg få lite smärtlindring i badkaret. Skönt. Men jag önskar att hela jag fick plats. Det blir så kallt om knäna och magen när de får sticka upp i luften.

Nu är Lovisa också förkyld, snorar och hostar. Så jag väntar, nu är det ju bara jag kvar...
Inte mycket tll sömn i natt heller.
Nu ska vi städa.

Lite sovmorgon först. Eller egentligen var det ju inte sovmorgon. Åtta timmar fick vi sova för Lovisa. Väldigt snällt. Då var klockan tolv när vi steg upp.
Sen har jag mest legat på soffan. Har varit lite skum i magen. Det spänner och har sig, det gjorde lite ont. Nu känns det dock lite bättre så en dos vila hjälpte. Bebisen har bökat runt en del också så den kanske ägnar sig åt att lägga sig till rätta eller nåt. Vem vet, vem vet. Det lär vi ju få se på måndag.
Nu är det dags för lite sen middag. Tjingeling

Nu är Keldas färdiga Carbonara testad och uppäten. Fullt ätduglig om det inte är just Carbonara man vill ha för då blir man ganska besviken.

Nu blev jag lite chokladsugen så jag ska se om jag kan skramla ihop ingredienser till en kladdkaka.

Silvio tyckte det. Jag köpte färdig cabonara. När jag sa det tittade han bara konstigt på mig och gav mig en mindre idiotförklaring. Men vem vet, den kanske smakar jättegott och då är det ju bra eftersom det är billigare än att köpa alla ingredienserna. Parmesan finns alltid hemma förvisso, men inte resten. Äsch, vi får se. Han behöver ju inte äta ;).

Efter några timmars lek sover Lovisa igen en stund. Hon är fortfarande lite kinkig med maten. Helt plötsligt har hon fått för sig att hon inte vill ha välling. Hon puttar bara bort flaskan. Vet inte vad jag ska ge henne att dricka. Vatten är ju nästan lika hopplöst. Hon tar två klunkar sen vill hon bara leka med det. I somras gick jag nog igenom stora sortimentet med diverse fruktdrycker och liknande för något måste hon ju dricka. Men icke. Så jag har väl varit dum som låtit henne hållas med vällingen och det lilla vatten hon får i sig. Så länge hon kissar ordentligt är ju allting bra.
Så vad erbjuder man? Mjölk?

Sen har jag börjat läsa på lite om förlossning igen. Jag känner mig lugnare av att veta vad jag har att vänta, även sånt som är negativt. Har en jättebra bok om det som jag läste förra gången och nu börjat med igen. Tvärr somnade jag.
Dock dök en tanke upp. Varför är det så in i bängens jäkla viktigt att man måste kissa efter förlossningen?
Jag vill minnas att jag var rätt less på det när jag födde Lovisa. Jag var inte ett dugg kissnödig. Och hade jag varit det så kunde jag änså inte stå på benen. Men det var ett jäkla tjat och de försökte leda in mig på toa, men det gick ju inte.
Så varför så viktigt?

Såhär ser man ut när man först vägrar sova och sen vägrar äta. Just nu är det inte mycket som duger i den lilla damens värld.

        

På sista bilden vinkar hon, vilket hon nu kan koppla samman med att man säger "vink vink" eller "hej hej". Nu ska hon bara lära sig vinka åt rätt person också ;).

Silvio skulle stanna kvar på jobbet en liten stund ikväll och ta en öl eller två. Det är sista arbetsdagen för de allra flesta idag så der kommer erbjudas lite öldrickning. Hoppas dock inte att det blir allt för sent för jag är helt jäkla slut idag. En hel veckas mer eller mindre sömnlöshet börjar ge kännbara effekter.

Angående allt firande som kommer närmsta tiden.

Jag orkar inte planera alls. Det har alltid varit ett himla farande hit och dit på julen. Hit och dit har inneburit mina föräldrar som då bodde nån kilometer från varandra. Med min dysfunktionella familj blir det dock genast ett stort problem då alla ska va så in i bängens ego och sen inte ens kan prata med varandra. Jaja. I år skiter jag i dem typ. Eller ja, pappa kan jag ju träffa nån dag innan jul eller så. Mamma ska jobba hela julen så där slipper jag bekymra mig. Förra året fick jag inte ens komma till henne för hon fick för sig att jag skulle börja föda barn mitt i julfirandet.
Så i år blir det väldigt enkelt, vi drar till Silvios föräldrar om jag mår som jag ska för en sån utflykt. Det är inte lika komplicerat.

Sen kommer nyår. Förra veckan träffade Silvio på en kompis som beodrade oss att befinna oss på Pudas för nyårsfirande. Jomenvisst. Eller inte. För det första, hur många frivilliga barnvakter finns på nyår. Nej, ingen alls. Så vi är hemma. Förra året var lagom avancerat. Typ dagen innan bestämde Silvio och Natha att vi skulle fira ihop. Vi bakade pizza hemma, spelade TP, kollade på fyrverkerierna, mobbade Natha när hon gjorde efterrätt och sen var det sova. Väldigt trevligt i all enkelhet. Det gick liksom inte att planera mer än så. Med en bebis som var beräknad till 26 december infann sig tre scenarier; antingen är vi hemma och jag är smällfet, eller är vi i full gång med att klämma ut ungen, eller är vi hemma med en nyfödd fis. Typ..

Och jag insåg just att jag än en gång skrivit ett skitlångt inlägg om ingenting alls egentligen.

Om sissdär några månader nån gång går mitt mobilabonnemang ut. Idag hittade jag en telefon jag vill ha. Såklart. Varför vill man alltid ha saker på en gång? Det är bara att hålla ut och gilla läget. Jag kan ju inte få allt.
Det är ju egentligen inget större fel alls på telefonen jag har nu. Det har blivit nån slags bugg i inställningarna så att internet och så inte funkar på den. Något jag visserligen kan leva med för jag är för lat för att göra något åt det.
Däremot hittade jag nu en telefon som det verkar vara bra kamera i. Just vad jag "behöver". Behöver är ju inte alltid samma sak som livsnödvändigt. Så jag säger väl önskvärt. Mest för att telefonen har man alltid med sig. Kameran är jobbig att komma ihåg.

Ska nog strax lägga mig. Har lite otrevlig huvudvärk som jag hoppas beror på allmän trötthet eller möjligtvis förkylning. Jag fick min dos av misstänkt havandeskapsförgiftning förra året. Det räckte.

Egentligen är jag hur trött som helst, men jag får ingen ro att sova. Det liksom drar och sliter i hela kroppen. Jag vill göra saker. Gå ut på en promenad osv. Men det går inte. Jag kände det precis likadant förra åtet också. Det där med promenerandet tog jag ifatt ganska bra sen. Jag var ute och gick några timmar de flesta dagar. Inte om det var skitväder, så motiverad är jag inte. Men annars. Det var så skönt. Lovisa sov gott, jag blev både pigg och uttröttad samtidigt och det bästa av allt - tiden gick lite snabbare.
Men nu är det inte länge kvar och så vidare det inte blir några konstiga komplikationer eller så bör det inte var något som hindrar från att komma igång igen. Den här gången tänkte jag dock undvika att flytta två veckor efter förlossningen. Jag antar att det inte är särskilt rekommenderat att göra så. Nu gick allting bra och måste man så måste man, men det får vara den här gången.

Har sovit lite mer i natt, dock marginellt mer. Det var ju återigen en liten tjej som inte alls ville sova. Fattar inte. Innan var hon jätteduktig med att somna någorlunda tidigt på kvällarna. Nu är det fullt ös långt in på småtimmarna. Jag hoppas att det är de där växande tänderna det beror på. Nu dyker det upp nya lite mest hela tiden, det måste ju vara superjobbigt för henne och det märks för hon gnager på allt hon kommer över.

Nu känns det som att den stora klappjakten har börjat. Vad ska man köpa för julklappar? Lovisa får mest kläder i julklapp från oss, det känns mest akut för tillfället. Eftersom hon ändå fyller år strax efter jul kan hon få lite roligare saker då istället. Vad nu en sån liten skit tycker är kul? Roligaste hon vet är ju att leka med Silvios skärp, dra i mitt halsband, plocka ut böcker från bokhyllorna samt gnaga på böcker. Extremt lättroad.
Tänkte ta en tur till Samarkand om någon vecka eller så. Där finns ju allt man behöver i affärsväg, jättestor leksaksaffär, klädaffärer osv. Vet dock inte om jag vågar ta med Silvio in i leksaksaffären, det slutar nog inget bra. Han kommer att lägga sig på golvet och grina som en småunge om han inte får en massa Star Warsprylar.

Jaja, idag händer nog inget utöver det vanliga. Lite plock, någon maskin tvätt. Lite dammsugning tänkte jag mig. Kan ju vara trevligt att göra sånt innan det blir allt för smutsigt, nu är det mest lite smulor och så.
Jag har gett upp om foglossningen, nu gör det bara ont hela tiden oavsett. Det kvittar hur mycket jag vilar och är stilla, det gör lika förbaskat ont ändå. Jag vet att det inte är bra att belasta, men jag gör ju knappast något betungande.

Började med att ta ett bad för att lindra värken lite. Som tur var hade den lilla skitungen inte heller sovit något vidare inatt så jag fick ett par stunder med sömn till. Välkommet, men inte tillräckligt.
Nu ska jag också sluta slarva med järntabletterna. Det är lätt att slarva när hela matsmältningssystemet ballar ur, så det får bli lite paus ibland.

Jag hatar foglossning

Det är väl lika bra, de väcker ju mig klockan 7 så lite sömn innan dess skadar inte. Kanske jag slipper huvudvärk också, den blev bättre av att sova.
Vet dock inte vad kvällens bok blir för någon. Är ju ohyggligt sugen på att börja om med LOTR igen, var ett par år sen sist nu. Så fastnar jag alltid halvvägs genom tvåan för den kan vara lite seg mellan varven, men jag ger det ett försök.

Natti natt

Den är nån jävel som har ett finger med i spelet för att ge mig dålig ekonomi. Skulle kolla saldot på vanliga kontot innan jag gick till affären och ptja, ni ser ju själva...

Jag glömde ju helt bort att det är födelsedag för lillskitan idag. Det firar vi med att lägga upp en liten film där hon vinkar.
Jag observerar också att det är tur att det snart är jul. Hon har ju samma kläder om och om igen. Blir så när det mesta är urvuxet.

Man måste vara artig också. Därför har Lovisa lärt sig att vinka senaste dagarna. Dock inte på kommando eller hur man ska säga. Hon kan inte koppla samman rörelsen med ordet, men om man visar henne så är hon jätteduktig på att vinka även om vinkandet oftast vinklas mot henne själv. Sötebäbisen. Fast nu längtar hon nog lite efter sin pappa för hon är osedvanligt gnällig och det brukar gå över i samma ögonblick som han kliver in genom dörren.

Nä, bara en. Bilbo.

J.R.R. Tolkien - The Hobbit

Då var den efter mycket om och men äntligen läst. Silvio har pikat mig ungefär lika länge som jag känt honom för att jag inte har läst den än. Det har liksom bara inte blivit av. Konstigt nog då jag fullkomligt älskar LOTR.
Det är svårt att försöka låta bli jämförelser, men jag gör mitt bästa. Den här boken har ju några fler år på nacken än LOTR. Första besvikelsen, eller icke infriade förväntningen var att boken bara handlar om ett äventyr, det första. Jag har hela tiden inbillat mig att nu jäklar ska man äntligen få veta allt om Bilbos alla eskapader. Snacka om nitlott. Men skitsamma för det är ändå bra. Boken är inte fullt så detaöjerad som man kan tänka sig om man läst LOTR, men emellanåt kommer de där ljusglimtarna som blir sådär perfekta.
Så ptja, ingen vidare bra recension. Jag är nöjd. Egentligen. Även om det inte framgår så bra. Det är ju ändå så att Tolkien tveklöst är bäst på fantasy :).

..hjälpte inte ett jäkla skit. Jag har om möjligt ännu mer huvudvärk. Kan ju ha lite samband med förkylning eller nåt kanske. Typiskt att det händer när jag är hemma själv med Lovisa. Hon tyckte inte om mitt förslag gällande att sova utan gnällde p mig tills jag gick upp. Jäkla unge ;).
Jag kanske borde be Silvio köpa lite Alvedon. Han har ju knaprat i sig hela paketet jag köpte för ett tag sen. Jäkla karl ;).

Lånar en bild av Natha som hon tog i söndags. Jag undrar jag vad det ska bli av Lovisa egentligen när hon bestämt kröp till tidningskorgen för att plocka fram den här.

Jag börjar bli aningens less på skramlet, bullret och det allmäna oväsendet utanför sovrummet skittidigt på mornarna. Idag blev det inte bättre för jag har nog sovit lite dåligt och har huvudvärk. Jag brukar ju sova som allra bäst den här tiden på morgonen, men tji fick jag. Det är nu tredje veckan de håller på, det ska ta tre till fyra veckor. För att gräva ett litet hål, gjuta ett betongfundament och fylla igen hålet. Hur lång tid kan det ta? Än så länge två och en halv vecka uppenbarligen.

Slut på gnället.

Vardag igen, Silvio stack precis till jobbet. Katten har haft bus för sig inatt och lyckats slå sönder en skål. Borde tvätta lite idag, jag börjar ana en ås, vi är inte inne på bergskedja riktigt än. Och så ska jag skriva om Bilbo/ The Hobbit, utan att låta missnöjd fast jag är det på något vis, men ändå inte.

Men först ska jag läsa en sväng. Brukar somna lite för fort, men ska ta mig till slutet av boken. Jag läser Bilbo, pinsamt nog för första gången. Kan inte för mitt liv förstå hur jag har lyckats undgå att läsa den genom alla år.

Av någon outgrundlig anledning inbillar jag mig att det är torsdag imorgon. Konstigt.

Behöver jag nämna att jag lever i förnekelsestadiet att bebisen faktiskt ska komma ut också?
Slänger in lite veckoinformation från vardguiden.se.
Och ett annat tillägg, när jag var hos min barnmorska förra veckan skulle vi prata lite om förlossning, men vi gav upp då jag inte ens själv vet än hur det bestäms att den ska gå till. Jag har nog bara ett önskemål och det är att unvika snitt så länge det inte är nödvändigt av hälsoskäl. Men när jag ska till barnmorskan nästa vecka ska det ju skrivas in i min journal vad jag har för önskemål. Jag är en ganska enkel människa så jag har inga direkta önskemål. Allt gick ju smidigt och bra sist och de som jobbar på förlossningen har ju mer koll på allt än vad jag har så de vet nog bättre än jag vad jag har för önskemål ;).

Barnet

Nu är barnet ungefär
45 centimeter långt. Du har säkert känt av att barnet hickar ibland. Det sväljer fostervatten, kissar och tränar därmed matsmältningen. Barnet har hittills varit ganska skrynkligt men nu börjar huden räta ut sig. Navelsträngen är generellt cirka 50 centimeter lång och tjock som en tumme.

Vikt 2 600 gram.

Mamma

Ditt totala fundusmått är nu ungefär 31-35 centimeter. Du har ökat minst elva till tretton kilo. Så här långt in i graviditeten brukar ledbanden och musklerna i korsryggen mjukas upp. Detta kan göra att du får ont i ryggen. Om värken är besvärande bör du prata med din barnmorska. Många känner sig lättirriterade nu. Bebisen trycker på överallt. Det är svårt att andas, sitta, stå och sova. Prata mycket med din partner så han eller hon förstår vad du går igenom. Nu står magen som högst för att snart sjunka ned lite. Då blir det lite lättare att andas igen. Det är lätt att bara fokusera på förlossningen, men kanske kan det vara dags att läsa på lite om amning och livet efter förlossningen. Se artiklar till vänster under Efter förlossningen. Du kan också börja kika på vårt tema om Barn och föräldrar, eller känns det för overkligt? Har du barn sedan tidigare kanske du har glömt en del.

När jag satt här osch svor startade den. Tack och lov. Nu slapp jag brusa upp mer än nödvändigt. Jag är ingen trevlig människa nuförtiden. Mest alldeles för trött och har alldeles för ont och alldeles för lite pengar. Blä.

Vaknade hejdlöst tidigt av att jobbarna satte igång här utanför idag igen med vad de nu gör, bygger hisschakt eller nåt. Tidigt var det. Orkade inte engagera mig just då så jag låg kvar och läste en stund tills jag blev lite för hungrig och Lovisa vaknade.
Nu försöker jag få nåt gjort, men det går inget vidare. Ska diska är det tänkt, men ingenting händer. Jag har startat diskmaskinen, men den börjar inte diska. Den ger inte ens ifrån sig några felsignaler. Den är bara tyst. Konstigt. Kanske att någon kommit åt knappen med fördröjd start, men det borde ju inte gälla om man startar om maskinen.
Just idag känner jag att jag inte ens klarar en sån liten motgång.

Först sov vi ju förbaskat länge. Sen städade vi lite, typ snabbstädning så det kan väl egentligen göras bättre, men det är ok fint nu. Sen kom Natha. Det var kul. Hon försökte sig på projektet att få Lovisa att fastna på kort utan att se totalt muppig ut. Vet inte riktigt om hon lyckades.
Kvällen sen då. Jag läste en lååång tråd på ett forum och blev mest upprörd. Fördomsfulla, läskiga människor det finns. Lika bra att jag inte fortsätter spinna vidare för då blir det långt och argt.
Nu händer inte så mycket mer. Jag skulle egentligen vilja spela lite WoW, men inser att min onda rygg sätter stopp för det. Det blr sås vårt att koncentrear sig på spelet när det bara värker. Inatt hade jag vetevärmare med mig för ryggen och det blir nog så igen. Trist, trist. Men nu är det inte så långt kvar tills mitt fysiska lidande är över, mitt psykiska får ta över då istället. Inte för att jag tror det är bättre, det gör ju ont på ett annat sätt, men, men..

Fast det blir som lördag för igår jobbade Silvio och sen är han ledig imorgon. Nu ska vi städa. Sov till 13. Det kanske låter länge, men sätter man det i perspektiv när vi faktiskt somnade så är det inte så lång sömn ändå.

Om man bortser från maratoninlägget tidigare idag. Hehe.
Lovisa har sovit en massa, Silvio har jobbat, Lovisa har busat en massa. Jag har slappat. Hon börjar bli lite, lite piggare, men sover fortfarande väldigt mycket. Jag förstår varför. På ingen tid alls har det spruckit fram fyra tänder i överkäken och en till i underkäken. Jag tar ju hellre att hon har totalt osynkad dygnsrymt och mest sover än att hon är febrig och gnällig.

Imorgon ska vi försöka städa upp lite här. Sen kommer Natha på eftermiddagen för att leka lite med Lovisa. Vi andra är väl inte värda ett besök ;). Jodå, det ska bli kul att se Natha igen, var ett tag sen nu.

Nu kommer jag förmodligen än en gång trassla in mig i något som jag inte riktigt kan reda ut, men jag ger det ett försök.

Bakgrunden till inlägget är att Linn igår på middagen frågade hur det egentligen är att bli mamma. Nu är ju det givetvis väldigt individuellt och alla påverkas nog olika mycket så jag kan ju inte annat än delge mina erfarenheter. Det finns förmodligen lika många skillnader som det finns föräldrar.
Nu har jag ju provat på den här rollen i snart ett år så en och annan uppfattning borde jag skaffat mig på vägen.

Först. Ingenting går att föeställa sig och har man ändå försökt så blir ingenting så. Det går inte att tänka, förutse eller planera innan hur ens liv med barn kommer att vara. Det är ju så otroligt mycket som beror helt på hur barnet är, hur föräldrarnas relation fungerar osv. Jag kan anta att det finns ett och annat kontrollfreak som kan ha svårt att acceptera det. Jag för min del har alltid tagit det mesta som det kommer. Utifrån det har inget blivit kompicerat eftersom jag inte förutbestämt hur något ska vara. Gah, svårt att formulera hur jag tänker här.

För det andra. Det största, och definitivt nyttigaste och lärorikaste med att ha blivit förälder är att stå tillbaka och sätta barnet i första rummet. Det har definitivt förändrat mig på många sätt, och hittils har jag bara sett det som positivt. Jag menar inte att man själv ska stå tillbaka på ett sådant sätt att man släpper sin egen intigritet, det vore ju mestadels dumt. Utan vad jag menar att själv kliva tillbaka är att man för det första slutar hänga upp sig på diverse småsaker. Jag har blivit bertydligt mer välmående och tolerant då jag insett att det är mycket som egentligen inte spelar särskilt stor roll. När man sätter sig själv i centrum blir man ju direkt påverkad av allt som sker runt en och tar det lättare personligt.
Många saker har jag lagt på hyllan senaste året som kan klassas under den här kategorin. Att välja sina strider har väl aldrig varit mer passande. Här glider jag också in på en kommentar jag aldrig gjorde hos Erika för jag visste inte hur jag skulle formulera mig, och det vet jag fortfarande inte. Men, jag tycker det blir allt mer onädigt att ge mig in i varenda liten strid. Det finns fortfarande saker som är väldigt viktiga för mig, de väljer jag att stå upp för fortfarande. I övrigt skakar jag av mig ilska och irritation och försöker att inte låta det påverka mig. Skulle jag gå omkring med en massa uppdämd ilska inom mig skulle jag förmodligen inte fungera särskilt bra som förälder heller.
En annan sak är att jag inte längre grubblar så mycket över ditten och datten. Jag är i mångt och mycket en grubblare och kan vända och vrida på småsaker. Jag upplever att det också har stått tillbaka så att mina funderingar mer kretsar kring familjeangelägenheter på ett annat vis. Istället för att enbart fundera på mina egena bekymmer och småsaker och småilskor så är det istället mer praktiska saker som hur pengarna ska räcka, ala må bra osv osv. Inga saker som direkt ger mig sömnbrist på samma vis som man tidigare kunde fundera och analyser över varenda ord någon kille sagt vid något tillfälle. Sånna saker blir ganska små.
Och för det tredje. Sista delen under det här ämnet. Relationen blir betydligt annorlunda också när det inte är jag själv som är i centrum av mitt eget liv på samma sätt. Nu har visserligen inte jag och Silvio haft något långt förhållande innan vi fick Lovisa utan det blev mest allt på en gång. På något vis ser jag bara positivt på det. Jag tror att det hade varit svårare att ställa om sig från ett vanligt förhållande till ett med barn. För att ta något slags exempel, när man tidigare levt med en partner så kretsar allting i förhållandet kring just mig själv och partnern, man sätter varandra i första hand i förhållande till omgivningen och den man valt att leva med blir den viktigaste personen, precis som man själv anser sig vara viktigaste. Man kan vara mer egocentrisk och självfokuserad. Om man då släpper in ett barn i den relationen antar jag att det lätt kan bli konflikter då man inser att man inte blir viktig för sin partner på samma sätt. Man är förhoppningsvis fortfarande viktig, men man är inte i första rummet på samma vis. Här gissar jag bara för jag har inte själv erfarenhet av situationen. Det har förekommit längre förhållanden, men då barnlöst. Och nu har jag ett förhållande med barn som inte var långvarigt innan barn.
Ett exempel på detta var något jag läste på internet, per specifik än så behöver jag inte vara för det spelar ingen roll. Det var en tjej som hade skrivit och hade en undran. Hennes kille ville gärna ha barn i framtiden. Hennes problem var att hon inte kunde tänka sig det för att hon ville inte bli petad från tronen av sin kille. Hon hade fattat att även om man älskar sin partner lika mycket så omfördelas vissa prioriteringar. Det kunde hon absolut inte acceptera utan hon kunde enbart tänka sig att vara nummer ett och viktigast för sin kille.
Nu är förmodligen den här personen lite av ett 'worst case scenario' i den här kategorin, men visar ändå på vad som kan hända i en relation.
Även inom relationen kan jag säga att jag numera väljer mina strider. Med tidigare sambos har det funnits utrymme för smågnabb om det mesta. Nu får det vara om det inte skulle vara något som är väldigt, väldigt viktigt. Det finns bättre saker att lägga energin på.

Och slutligen. Det är helt sanslöst att man kan älska någon så ohyggligt mycket. Jag är fortfarande i något litet chocktillstånd över det fenomenet. Att en sån liten skitunge kan kasta så mycket på ända :).

Så, nu har jag försökt på något vis beskriva omställningen från mig själv till att bli förälder. Lyckades kanske inte helt och trasslade in mig i en hel del. Men, jag kan bara säga att jag som alltid varit totalt ofelbar blev ännu bättre ;).

Middag på Pauze med teamet. Man tackar. Maten var god och alla var glada. När vi hämtade Lovisa hos Hannah så kom hon krypande i hög fart och gjorde en massa glada små ljus. Älskade lilla sötnosen. Nu varvar hon ner med att tramsa en liten stund till och sen ska hon få sova på riktigt.
Morgondagen blir lugn, Silvio ska jobba. Jag ska slappa.

Vilken slapp dag det här blev. Sov ganska länge. Silvio var arbetsbefriad under eftermiddagen så han kom hem tidigt. Lovisa eftermiddagssover.
Snart dags att börja fixa inför kvällens middag.

Eller är det kläderna som är för små?

Jag ansåg att det var dags att ikläda sig något annat är morgonrock idag. Jag hittade en lämplig luvtröja i garderoben. Den slutade strax innan den ens nått halvvägs över magen...

Idag fick både jag och Silvio, samt säkert flera andra, ett litet brev från moderaterna. Såhär mitt i perioden ville nån tant härifrån påpeka allt bra de gjort och vad de ska fortsätta med. Samt givetvis ragga medlemmar, vad annars? Att då skriva två sidor med punkter om hur jävla bra de har lckats med arbetsmarknaden känns aningens.. smaklöst?

Jag tror jag kan fortsätta mitt liv lika moderatfritt som tidigare.

Ska tarx krypa tillbaka till sängen, men måste först lite kortfattat återberätta en sak Silvio berättade igår.

Silvio hjälpte igår en kund med en uppsägning av en tjänst, inget komplicerat på något vis egentligen utan en självklarhet om man ser till bakgrunden (som jag inte vill skriav för det har inte med saken att göra).
Kunden blev väldigt, väldigt glad för detta och ville skicka en flaska vin och lite blommor till Silvio som tack för hjälpen.
Det slutade med att kunden istället skulle ge en gåva till Hjärtebarnsföreningen.
Väldigt fint tycker jag!

Silvio är fökyld - igen. Det resulterade i att han snarkar så hela sovrummet vibrerar. Jag och mitt täcke flyttade ut på soffan för att slåss med katten om utrymmet istället.
Sen blev katten trött på allt sovande och ville leka istället. Jag flyttade därför in till sovrummet igen eftersom Silvio skulle till jobbet. Då vaknar Lovisa till och är hungrig. Ger henne sin morgonvälling. Och jag blir hungrig. Så nu har jag suttit här och ätit lte smörgås. Hoppas Lovisa somnat om nu så kan jag följa hennes exempel.

Lovisa var efter en timmes sömn inte ett dugg sugen på att sova mer. De där små tänderna ställer allt till det. Så ptja, ni ser ju vad hon är fullt sysselsatt med istället.

Nu knallade han iväg till affären för att köpa godis :D

Han nämnde att han var godissugen. Han länsade kylskåpet på mortadella och saltgurka.

Jag är godissugen :(

Lovisa bara gråter.
Katten bara spyr.
Det är mer att städa upp efter katten än övriga familjen. Just nu, en strimlad hushållsrulle över hela lägenheten. Någon tycks ha kul när vi andra sover.

Lyckades klämma in några timmar till på sömnkontot, med resultat att jag nu har ont i andra höften. Men vad gör väl det. Man vänjer sig liksom. Jag vet att det är tillfälligt. Förhoppningsvis. En del har ju kvar det onda i åratal.
Jag fattar inte hur folk som har diverse typ ledsjukdomar som gör ont hela tiden klarar sig. Jag är grymt imponerad. Att de orkar. Jag gnäller över några månaders ont i bäckenet liksom.

Lovisa är pigg som en sill eller nåt. Pratar och gör märkliga cirkuskonster. Jag tror bestämt hon ska få leka loss lite i sitt rum en stund. Som den hob jag är behöver jag en second breakfast :).

Dagens planer i övrigt är att starta diskmaskinen. Tvätta lite. Lägga in den tvätten som är tvättad och torkad. Plocka undan lite i övrigt. Se till att SIlvio dammsuger när han kommer hem. Sen skurar jag.
Att Silvio ska dammsuga beror mest på att min rygg tog time out sist jag försökte dammsuga.

Jag har så in i bängens ont så jag kan inte somna om :(. Är egentligen jättetrött. Min tänkte taktik är att palla upp mig i soffan med alla tänkbara kuddar så kanske, kanske det går.

Silvio sa i helgen att han önskade sig Gomorra av Roberto Saviano i julklapp. Inte en omöjlighet ;). Dock är den just nu slut på förlaget. En annan kul grej kring just den boken är att den har filmatiserats. Vi gick för någon vecka sedan igenom vinterns bioprogram för att se om det var något vi ville lägga biobiljetterna på. Jag nämnde då den filmen som enda tänkbara. I vanlig ordning lyssnade Silvio med ett halvt öra och ställer sig nu helt frågande till den informationen.. Jaja.

Det var ltie bakgrundshistoria kring Silvios julklapp.

Nu när jag åt en liten eftermiddagsfrukost kollade jag på tv samtidigt. Då talades det istället om den här boken av samma författare. Han som läst den gav den tveklöst en 5a i betyg. Nu ska man ju inte gå efter vad andra tycker, men jag blev väldigt nyfiken på boken och fogar den till min önskelista.

Bilden är tagen 25/2. Har det egentligen hänt något sen dess? ;)

Jag har duschat och sen gått en liten nätt promenad på ett par hundra meter fram och tillbaka till barnmorksan. Jag svettas fortfarande. Löjligt.
Allt gick bra. Enda som var 'dåligt' var att bebisen förmodligen ligger med rumpan neråt. Det blir dock ett senare problem. Dels finns det ju tid för den att lägga sig på rätt håll och dels vet jag inte ens när/var/hur jag får föda. Så vi får se om det blir några åtgärder på den punkten.
Järnvärdet hade gått upp också, kalas. Synd att man blir så märklig i magen av tabletterna annars hade jag npg varit mer ordentlig med dem.

Nu är det lite vila och lugn som gäller. Det var inget roligt att bli väckt klockan 7 av ett jäkla borrande, hamrande osv.

Philip Pullman - Den skarpa eggen

Baksidetext: Universums gränser har öppnats och Lyra tar språnget in i en annan värld. Det visar sig vara en skrämmande och hemsökt plats, där själsslukandde vålnader drar fram på gatorna och man kan höra det avlägsna bruset av änglars vingar i skyn. Där träffar hon Will, som just fyllt tolv och redan har ett mord på sitt samvete. Lyras och Wills öden tycks på ett underligt sätt sammanlänkade, och tillsammans ger de sig ut för att söka efter ett hemligt och mäktigt föremål som många skulle kunna döda för att äga...

Jag tycker: Del två i Den mörka materian. Det tar sig. Jag står fortfarande förvånad till hur det kunde bli en så galet dålig film av första delen, Guldkompassen.
Det här är ju en riktigt välskriven, bra och spännande bok. Det märks inte alls att det är en barn/ungdomsbok på annat vis än att huvudrollen är ett barn. Språket är väldigt bra och boken tar upp partikelfysik utan att försöka förenkla ämnet.
Så, det är väl ytterst troligt att jag tar med mig sista delen i triologin nu när jag ska sova.

Lovisa!

VM i vighet. Fastselad bebis i matstol.

 

Hon har lite egna idéer om det mesta.

Varför ha nappen rätt när man kan ha den fel?

Kollar igenom gamla bilder på datorn. Det finns mapp efter mapp. Totalt utan sortering.



Lovisa äter gröt 11/5.

Nu har vi sovit några timmar till, liten och jag. Mer frukost blev det också. Vi var nog lika trötta båda två. Nu är liten pigg och jag fortfarande trött. Fuskigt.

Jag fick även ett brev idag. Brev från Landstinget börjar bli en vana. Denna gång från en barnhjärtsuksköterska som vi får träffa om vi vill för att prata lite. Det bill vi såklart. När Silvio har tid. Får försöka planera in efter hans tider helt enkelt.
Imorgon är det dags för nästa besök på MVC också. Spännande eller? Enda spänningsmomentet är väl att se hur det blev med mitt vilsna Hb-värde. Bebis kickar ju allt som oftast runt som ett helt dagis så inga oroligheter där inte. En riktigt livlig liten krabat minsann. Precis som sin storasyster, som visseligen kunde ta lååånga sovpauser. Det tycks ha hängt i fortfarande ;).

Egentligen ska jag krypa ner i sängen igen. Lovisa väckte mig vid 6, då hon sov lite oroligt och gnydde. Sen dess har inte jag kunnat somna om. 4 timmars sömn är för lite. Jag behöver lite till så jag ska göra ett nytt försök.

Det blev inget av adventspynt igår. Jag orkade inte. Gör ett nytt försök idag istället.